Utredning lämnar förslag som ska stärka stödet till anhöriga

 Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M). och den särskilda utredaren Gunilla Malmborg.

Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) fick ta emot utredningens betänkande "Stärkt stöd till anhöriga" från den särskilda utredaren Gunilla Malmborg.

Under onsdagen tog äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) emot betänkandet från utredningen ”Ett stärkt stöd till anhöriga”. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag kring hur stödet till anhöriga till personer som är långvarigt eller kortvarigt allvarligt sjuka samt till barn som anhöriga ska stärkas.

I samband med överlämnandet av betänkandet höll regeringen en pressträff där äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) och utredningens särskilda utredare Gunilla Malmborg medverkade.

– I Sverige finns det ungefär 1,3 miljoner anhöriga. För de allra flesta är det givande och berikande att hjälpa och stödja en närstående, men för flera är det också förknippat med mycket oro, stress och stora påfrestningar. Var fjärde anhörig blir också själv sjuk. Därför är det synnerligen viktigt att samhället finns till del för att kunna stödja och se till att den anhöriga inte själv drabbas av sjukdom på grund av allt för stora påfrestningar, sa Anna Tenje och påpekade att de stödinsatser som finns idag inte alltid är anpassade utefter anhörigas individuella behov och att stödet som erbjuds inte är jämlikt fördelat över landet eller olika grupper.

Anhörigkontakt ska kunna erbjudas

I betänkandet presenteras en rad förslag på hur stödet till anhöriga kan stärkas. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att analysera om det finns behov av en kontaktperson till anhöriga och i så fall till vilka.

– Vi ser att det finns behov av ett mer individuellt stöd till vissa anhöriga. Inom ramen för det ansvar som kommunerna har idag när det gäller stöd till anhöriga ska de enligt vårt förslag vara skyldiga att erbjuda en anhörigkontakt. Anhörigkontakten ska erbjudas personer som har ett särskilt behov av stöd och som vårdar och stödjer en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning, sa Gunilla Malmborg.

Utredningen föreslår också att kommunernas nuvarande skyldighet att erbjuda anhöriga stöd förtydligas så att det framgår att anhöriga även ska erbjudas stöd i form av information och vägledning.

Ansvaret för barn som anhöriga förtydligas

Vidare föreslår utredningen en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som ska förtydliga att socialnämnden ansvarar för att barn som är anhöriga ska få den hjälp och det stöd som de behöver.

– Vi har pratat med barn som lever i utsatta situationer. De berättar att de påverkas negativt av det här, att de får ta ett orimligt stort ansvar hemma och att de får negativa känslor av oro, skam, skuld och ensamhet. Forskning visar tydligt att konsekvenserna för de här barnen kan bli allvarliga när de växer upp. Det påverkar både hälsan, utvecklingen och skolgången. Barnen löper risk för egna sociala problem och för att förebygga det här måste man komma in tidigt, sa Gunilla Malmborg.

Utredningen föreslår också ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen gällande att vårdgivare ska vara skyldiga att erbjuda barn som anhöriga information, råd och stöd. Skyldigheten utökas samtidigt till att också gälla syskon till sjuka barn.

Vidare föreslår utredningen att regeringen bör ge Nationellt kompetenscentrum anhöriga i uppdrag att sprida kunskap om barn som anhöriga bland personal inom elevhälsan och övrig relevant personal i skolan.

– Utöver de här lagförslagen lämnar vi en rad förslag som handlar om att öka kunskaperna, förmågan att använda kunskaperna och förmågan att uppmärksamma barn som anhöriga.

En nationell informationsportal

Utredningen har slutligen undersökt och analyserat behovet av en stödlinje för anhöriga. Här konstaterar utredningen att det redan finns flera stödlinjer som vänder sig till anhöriga. Det anses därför inte vara aktuellt med en nationell stödlinje, däremot anser utredningen att befintliga stödlinjer som riktar sig till anhöriga ska få mer stöd. Samtidigt föreslår man också att det tas fram en nationell informationsportal för anhöriga.

Gunilla Malmborg avslutade presskonferensen med att konstatera att de tror att utredningens förslag kan bidra till att anhörigstödet blir mer likvärdigt över landet.

– Stöd till anhöriga är en förebyggande insats som lönar sig.

Utredningen föreslår att samtliga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Nka har varit behjälpliga i utredningsarbetet genom att samla ett antal nätverk för professioner som på olika sätt arbetar med anhörigfrågor, genomföra kartläggningar kring barn som anhöriga och bistå med forsknings- och utvecklingsdata.

Läs betänkandet ”Stärkt stöd till anhöriga”

Se presskonferensen där betänkandet presenterades

Sammanfattning

Här sammanfattas utredningens övergripande förslag:

• En ny bestämmelse införs i socialtjänstlagen som ger socialnämnden en skyldighet erbjuda en anhörigkontakt till anhöriga med ett särskilt behov av stöd och som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

• Socialtjänstlagens nuvarande bestämmelse om stöd till anhöriga i 5 kap. 10 § SoL förtydligas så att det framgår att anhöriga även ska erbjudas information och vägledning, utöver annat stöd.

• I en ny bestämmelse i socialtjänstlagen förtydligas att socialnämnden ansvarar för att ett barn som är anhörig får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

• 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen förtydligas så att det framgår att vårdgivare ska vara skyldiga att erbjuda barn som är anhöriga information, råd och stöd. Skyldigheten utvidgas till att även omfatta syskon.

• Befintliga stödlinjer som riktar sig till anhöriga får ett ökat ekonomiskt stöd.

• En nationell informationsportal för anhöriga bör inrättas.

Källa: Regeringskansliet

Senast uppdaterad 2024-08-28 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson