Samsyn i nätverket stärker kommunikationen

Ingrid Mattson Müller. Foto: Privat

Ingrid Mattson Müller. Foto: Privat

Med metoden Gemensam problemlösning vill projektet "Vi är med!" öka möjligheten till delaktighet i vardagen för personer med flerfunktionsnedsättning.

– Ett gemensamt förhållningssätt i en persons nätverk är a och o för att alla människor ska få rätt möjligheter att kommunicera, säger Ingrid Mattson Müller, logoped på Dart och medarbetare i projektet Vi är med!.

Projektet Vi är med! startades 2018 och avslutas inom kort. Fyra kommuner har varit delaktiga i projektet: Lerum, Norrköping, Eslöv och Skellefteå, och sammanlagt har 13 personer med flerfunktionsnedsättning och deras respektive nätverk i kommunerna varit involverade.

– A och o för att lyckas är att få med ledningen inom olika verksamheter, det måste finnas ett engagemang där, säger Ingrid Mattson Müller.

Hon pekar på att det i nuläget många gånger saknas kunskaper om kommunikationsstöd, som många med flerfunktionshinder kan ha nytta av för att göra sig förstådda, kunna förstå och vara delaktiga. Här behövs en större utbildningsinsats generellt för personal inom LSS-verksamheter, betonar hon.

Dra nytta av allas kompetens

– Vår erfarenhet är att anhöriga är de som har den bästa kunskapen om hur deras närstående fungerar. Men den viktiga kunskap som anhöriga har kan vara svår att överföra eller beskriva på ett neutralt sätt till andra. Detta kan leda till svårigheter och i värsta fall konflikter mellan anhöriga och till exempel personal på LSS-boenden, säger Ingrid Mattson Müller.

– Tanken med projektet "Vi är med!" är att vi ska hitta en metod där vi kan dra nytta av allas kompetens i nätverket; allt från anhöriga, personliga assistenter, personal på boende, daglig verksamhet med mera, vad gäller kommunikation med en person som har en flerfunktionsnedsättning.

– Vi ser tyvärr att det allt för ofta råder vattentäta skott mellan olika verksamheter och att det saknas samarbete runt den enskilda personen. Här kan metoden med gemensam problemlösning komma till stor nytta, säger hon och förklarar att man inom Dart har lång erfarenhet av metoden.

Metoden Gemensam problemlösning utformades för barn och vuxna i behov av särskilt stöd redan på 90-talet, men har vidareutvecklats i olika omgångar inte minst när det gäller AKK-insatser, AKK, Alternativ och kompletterande kommunikation.

– Det handlar om att nå en gemensam uppfattning om hur en person kommunicerar och sätta tydliga mål för att personens möjlighet till delaktighet ska öka. Därför är det viktigt att involvera personens hela nätverk från början i arbetet, vilket kan vara personer från familjen, boendet och andra verksamheter som personen är med i, förklarar Ingrid Mattson Müller.

Fokus på kommunikation

Metoden består av två faser: en kartläggningsfas och en åtgärdsfas.

– Kartläggningsfasen startar alltid med ett gemensamt nätverksmöte, där det förs tydliga anteckningar. Under projekttiden har vi provat oss fram för att hitta lättillgängliga och tydliga sätt att dokumentera. Tanken är att alla i nätverket ska kunna använda sig av dokumentationen förklarar hon vidare.

Det nätverket kommer fram till under kartläggningen skrivs ned under olika rubriker; resurser, problembeskrivning, problemförklaring samt mål. Resurser kan exempelvis vara personens intressen, nuvarande kommunikation, hjälpmedel för kommunikation och omgivningens kunskaper.

– Problembeskrivning handlar om möjligheten till kommunikation och delaktighet och att försöka beskriva när och varför vissa problem uppkommer. Det kan exempelvis vara att personen inte kan presentera sig, inte kan ställa frågor och inte bli förstådd, förklarar Ingrid Mattson Müller.

Problemförklaringar i sin tur handlar om att ge förklaringar till varje identifierat problem; varför det är ett problem, hur det ter sig i olika situationer. Det i sin tur kan handla om personens funktionsnedsättning, hälsa, bristande kunskap om AKK, den omgivande miljön och avsaknad av hjälpmedel eller fel hjälpmedel. Där kan det exempelvis anges att personen inte har verktyg att ställa frågor, att det finns osäkerhet runt syn eller hörsel och att hen använder få kommunikationssätt.

Prioriterar gemensamt målen

Därefter formulerar och prioriterar nätverket gemensamt övergripande mål, som utgår från dokumentationen under kartläggningsfasen. Allt för att stärka möjligheten till delaktighet i vardagen för den person det gäller.

I nästa steg, åtgärdsfasen, bryts de formulerade målen sedan ner till delmål. Nätverket kommer då överens om hur varje delmål ska nås. Man gör helt enkelt en gemensam plan.

Regelbundna uppföljningsmöten hålls i nätverket och vid behov justeras metoderna för att nå de överenskomna målen.

– Det är viktigt att de åtgärder man gör skrivs in och dokumenteras i kolumnerna i den gemensamma planlösningen. Men det ska handla om korta anteckningar, som är lätta att förstå och följa för alla.

Under åtgärdsfasen arbetar nätverket med en skala för måluppfyllelse (GAS, Goal Attainment Scaling), med värden från +2 till -2, vilka fastslår olika grader av förändring. Där står +2 för stor förändring, medan -2 betyder ingen förändring alls, eller utgångsläget om man så vill.

– Det är viktigt att målen från början är realistiska, lagom högt ställda. Om det inte fungerar som tänkt måste man börja om på nytt och formulera om målen. Nätverket ska inte jobba allt för länge med samma mål, utan man ska helst komma överens om när man är nöjd eller när man ska börja om, förklarar hon.

Grundlig dokumentation

– Metoden med gemensam problemlösning bygger på grundlig dokumentation, så alla i nätverket hela tiden kan följa vad som händer runt personen i fråga, utifrån de mål som satts upp. Viktigt är att man är beredd att backa i de olika stegen om det behövs, ändra metoder och/eller sätta nya mål, förklarar Ingrid Mattson Müller.

– Vi jobbar med att försöka tydliggöra metoden så mycket som möjligt. Något vi saknat inom projektet är stöd från habiliteringen, de är en viktig pusselbit i nätverket. Det skulle betyda mycket om de gick in och stöttade mer metodiskt.

– Nu jobbar vi mycket för att sprida kunskap om projektet och metoden. Hittills har de deltagande kommunerna sett positivt på projektet och de anhöriga som är involverade vittnar om att metoden stärker möjligheten till en gemensam kommunikationsplattform runt deras närstående med flerfunktionsnedsättning.

Efter att projektet Vi är med slutförts kommer metoden Gemensam problemlösning att finnas tillgänglig på Nka:s hemsida.

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2021-01-20 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson