TaSSeLs – taktila tecken som öppnat en ny värld för Erik

Britt och sonen Erik.

Erik och Britt Nedestam använder TaSSeLs. Foto: Privat

– Nu förstår Erik när det är dags för en dusch och jag kan säga hejdå till min son och vara trygg med att han förstått. Detta tack vare det taktila hjälpmedlet TaSSeLs, säger Britt Nedestam Eriks mamma, som på bred front försöker föra in metoden i Sverige.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset, DART, ser man positivt på metoden och menar att den ger nya möjligheter till kommunikation för personer med omfattande funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå.

Det var för några år sedan som Britt Nedestam kom i kontakt med TaSSeLs genom sin engelska väninna Susan Ferguson som besökte henne under sommaren.

– Vi har en mångårig vänskap och Susan, som numera är rektor för en särskola i London, har varit ett stort stöd i familjen allt sedan Erik föddes med en grav utvecklingsstörning. När Susan besökte mig 2014 berättade hon om ett taktila tecken som eleverna på hennes skola använde och jag kände direkt att det var värt att testa, säger Britt Nedestam.

Det taktila hjälpmedlet TaSSeLs är ett enkelt hjälpmedel för kommunikation för personer med flerfunktionsnedsättning. TaSSeLs, står för: Tactile Signing for Sensory Learners – Taktilt signalsystem för personer med flerfunktionsnedsättning. Det är att likna vid ett slags signalsystem och inte ett teckenspråk.

Under Susan Fergusons besök i familjen var två av Eriks assistenter i tjänst och Britt bad Susan att visa dem några taktila tecken.

Kontakttecken

Assistenterna hade ofta bland annat diskuterat hur de skulle få Erik att förstå när någon av dem slutar sitt pass och kunna säga hej då.

– Även för våra assistenter blev TaSSeLs en slags ögonöppnare, säger Britt Nedestam och berättar om hur man kan använda TaSSeLs.

– Alla tecken börjar med ett "alert sign". Då tar man kontakt genom att säga personens namn och samtidigt gör man en cirkelrörelse på vänster axel. Sedan placerar man sina händer på personens överarmar och för händerna nedåt så att man slutligen har sina händer med handflatorna nedåt under händerna på den person man kommunicerar med. Efter "alert sign" tar själva tecknet vid, berättar Britt.

En ny värld har öppnat sig

Numera använder alla i Eriks närhet "hej då"-tecknet när de går och Britt säger att hon är övertygad om han förstår att de går därifrån. Efterhand har även tecknen utökas med ett par till och Erik förstår också tecknen för äta och duscha. Även när Erik ska åka bil används en symbol och tecken som han förstår. Då använder familjen en avklippt del av ett säkerhetsbälte.

– Det kan verka simpelt, men för Erik har det öppnat sig en ny värld. Nu kan vi kommunicera med honom och han kan förbereda sig inför att någon ska gå iväg, att han ska äta och duscha. Helt fantastiskt, säger Britt igen och menar att det är viktigt att man har i åtanke att det här kommunikationshjälpmedlet syftar till att vara stöd för barn och ungdomar på en mycket tidig utvecklingsnivå.

En flicka och en kvinna använder taktila tecken.

TaSSeLs är ett taktilt kommunikationssätt och kan användas i alla åldrar.

Alla kan använda TaSSeLs

Det finns totalt 49 TaSSeLs-tecken och varje person kanske använder upp till fem tecken. De flesta tecknen handlar om att förbereda sig för något som strax ska hända; hissas upp i taklyften, åka med färdtjänstbussen, ställa sig på tippbrädan, äta, dricka eller sova. De flesta av TaSSeLs-tecknen motsvaras inte av samma tecken i det svenska AKK eftersom dessa oftast tecknas i luften och inte kan göras taktilt, förklarar Britt Nedestam som tidigt beställde ett TaSSeLs-paket: en lärobok, en dvd med alla tecken och en cd med bilder, från det engelska förlaget Pavilion.

– Det är genialt i sin enkelhet, alla kan verkligen använda det här. Men eftersom det är taktilt; att man tar på personen i fråga måste man se till så det också är etiskt och inte blir otillbörligt på något sätt. När det gäller kvinnor får man till exempel inte röra brösten, betonar Britt.

Hon poängterar vikten av att tänka på var de olika tecknen ska tecknas på kroppen, exempel är det svenska AKK-tecknet för toalett. Det går inte att använda på kvinnor, då det ska tecknas på bröstet.

På DART ser man många fördelar

Hon hade också kontakt med specialpedagoger och logopeder på DART, kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning som tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där menar man att taktilt teckenspråk länge har använts i Sverige, framförallt för dövblinda personer, men också till andra. I metoden TaSSeLs används 49 signaltecken och är framtaget för personer med kommunikationssvårigheter på tidig nivå.

– Vi ser positivt på den här metoden. Tack vare att den är enkel och strukturerad kan den användas av alla i omgivningen runt personen med flerfunktionsnedsättning, säger Maria Olsson, logoped på DART.

Logoped Maria Olsson och arbetsterapeut Eva Holmqvist på DART tränar på signaltecknen. Foto: DART

Logoped Maria Olsson och arbetsterapeut Eva Holmqvist på DART tränar på signaltecknen. Foto: DART

Hon påpekar att TaSSeLs är ett komplement till andra kommunikationssätt för den här gruppen med mycket begränsande kommunikationsmöjligheter. Eftersom signaltecknen är taktila kan de göra kroppen mer aktiv och förberedd för kommunikation.

– Man kan skapa en förståelse inför olika skeenden; att det är dags för mat, att man exempelvis ska åka någonstans eller att personer ska gå iväg, säger Maria Olsson som också menar att tack vare att man använder flera sinnen med TaSSeLs-metoden så har omgivningen mer fokus och en ökad närvaro.

Skapar närhet och kontakt

– Av de personer som använder TaSSeLs, exempelvis assistenter, krävs det att de har mycket fokus på den person de ska kommunicera med. En annan fördel är att kommunikationen från omgivningen blir långsammare och språket enklare, säger Maria Olsson.

– Vi har börjat introducera TaSSeLs för några patienter, men försöker också sprida information om metoden till exempelvis habiliteringen, anhöriga och andra som har kontakt med personer på tidig nivå med begränsad möjlighet till kommunikation, berättar Maria Olsson.

Grundarna föreläst i Sverige

När Britt Nedestam såg fördelarna med TaSSeLs så började hon att fundera på hur det skulle kunna översättas till svenska så att fler kunde få glädje av kommunikationshjälpmedlet och började söka fondpengar och forskningsmedel. Det har inneburit att hon bland annat kunnat översätta materialet till svenska och även bidragit till att grundarna Denise Charnock och Joe Woodall från England vid flera tillfällen varit i Sverige och talat om TaSSeLs, bland annat på den Västsvenska Kommunikationskarnevalen i Göteborg i somras. Dagen därpå gav de även en grundkurs i TaSSels på Östra Sjukhuset i Göteborg. Nu i höst hade de även en fortsättningskurs i Birmingham, samt en introduktionskurs på FUB i Göteborg den 20 november.

– Vi har sett många fördelar med TaSSeLs sedan vi introducerade metoden för ett antal år sedan. Den absolut största fördelen är just att personer med ytterst begränsad kommunikationsförmåga kan förstå när något ska börja och när något är slut, samt att det går att använda på mycket små barn. TaSSeLs hjälpt många barn som inte äter på vanligt sätt via munnen utan med hjälp av sond, att förstå att nu är det dags för mat. Genom att beröra munnen på ett speciellt sätt övar man upp förståelsen hos personen, säger Denise Charnock och Joe Woodall fyller på och poängterar vikten av att använda TaSSeLs på ett rätt och etiskt sätt, eftersom det handlar om kroppsberöring.

– Det finns tydliga riktlinjer för hur man använder metoden. Det är stor skillnad på om det är en man eller kvinna, barn eller vuxen. De riktlinjer som finns för TaSSeLs är oerhört viktiga att respektera, understryker Joe Woodall.

Vardagen lättare att förstå

– Nu har samtliga Eriks assistenter gått en kommunikationskurs på DART och de riktigt ordbadar honom med hjälp av ipad-filmer, bilder, pratapparat och TaSSeLs. Med tydliga signaler blir vardagen mycket lättare att förstå, säger Britt Nedestam och berättar entusiastiskt hur Erik också förstått hur han ska begära mer av något; mer mjölk, mer mat, mer musik och mer pepparkakor.

– Det har tveklöst höjt Eriks livskvalitet väsentligt, och vi gläds självfallet över att hittat ett sätt till kommunikation som vi verkligen vet att Erik förstår. Och nu så här års går det åt många fler pepparkakor för det är det bästa Erik vet!

Text: Agneta Berghamre Heins
Reportaget publicerades 2015. 

Senast uppdaterad 2021-07-06 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson