Ökat fokus på barn som anhöriga i landets kommuner

En tjej och kille går genom skog, samt porträttbild på Pauline Johansson.

"Det är roligt att många kommuner deltar och att intresset för att arbeta med barn som anhöriga växer", sa Pauline Johansson vid nätverksträffen. Foton: Pixabay/Linnéuniversitetet

För femte året i rad arrangerade Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Socialstyrelsen en nationell nätverksträff om barn som anhöriga, riktad till anhörigkonsulenter i landets kommuner.
Under två dagar, i slutet av april, fick 40-talet deltagare från ett 30-tal kommuner ta del av föreläsningar som rörde aktuell forskning, verksamhetsutveckling och praktiska erfarenheter från fältet. Även denna gång var träffen digital.

– Det är roligt att många kommuner deltar och att intresset för att arbeta med barn som anhöriga växer. För varje år som vi arrangerat den här nätverksträffen har målgruppen utvidgats och fler metoder utvecklats. Syftet med nätverksträffarna är att stärka stödet till barn som anhöriga genom gemensamt lärande och samverkan, sa Pauline Johansson, projektledare Barn som anhöriga vid Nka, och hälsade välkommen till två välfyllda dagar.

Inledningsvis presenterade kommunerna vad som hänt inom verksamheterna i arbetet med barn som anhöriga sedan senaste mötet.

Läs mer: Redovisning från deltagande kommuner

Generellt vittnar kommunerna om att arbetet vad gäller barn som anhöriga växer, och flera kommuner har gått eller går utbildning i BRA-samtal, samt har gruppverksamhet för barn och ungdomar. Några kommuner berättade även om samverkan med bland annat skolan, socialtjänsten, ideella organisationer och svenska kyrkan. Parallellt med gruppverksamheter för barn och unga som anhöriga, erbjuds även samtalsgrupper för föräldrar vid några kommuner. Vissa kommuner har även gått eller står i startgroparna för att gå Nka:s ME-WE-utbildning.

Agneta Lundström, handläggare på Socialstyrelsen, presenterade myndighetens arbete med att stärka och utveckla stödet till barn som anhöriga. Därefter berättade Olga Gislén från Socialstyrelsen om ett nytt utbildningsmaterial om våld och förtryck: Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial. Tanken är att materialet ska bidra till ökad kunskap om hur man bättre uppmärksammar och kan erbjuda stöd till våldsutsatta personer.

Hur Piteå kommun kan uppmärksamma barn som anhöriga i ett tidigt skede, vilka insatser som finns och vad som saknas i kommunen, berättade Ann-Catrin Gustafsson, anhörigkonsulent i Piteå kommun. Hon presenterade bland annat en kartläggning som gjorts när det gäller barn som anhöriga i kommunen.

ME-WE-grupper stärker unga omsorgsgivare

Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka, och Johanna Häggberg, möjliggörare vid Nka, berättade kort om ME-WE-modellen, det pågående arbetet och vad som är planerat framöver.

Tydligt är att ungdomar som deltagit i ME-WE-grupper blivit stärkta och fått mer motståndskraft i sin situation som omsorgsgivare. Utvärderingar har också visat att ungdomarna fått verktyg att påverka sin situation på ett positivt sätt och att även skolresultaten ökat.

Bild på Lennart Magnusson

Lennart Magnusson deltog vid nätverksträffen. Arkivfoto

Johanna Häggberg redogjorde för ME-WE-utbildningen för gruppledare, som Nka erbjuder, bland annat att det finns möjlighet till nätverksträffar och dela erfarenheter.

Lennart Magnusson berättade att ambitionen även är att göra en ”modul” till, anpassad till yngre deltagare, 12-15 år. Han gladdes också över att utvecklingen vad gäller kunskapen om barn som anhöriga och unga omsorgsgivare hela tiden ökar.

Deltagare som gått utbildningen uttryckte att den är väl genomtänkt och vid en kommun, där anställda gått utbildningen, hade man valt att samverka med kyrkan och ha lite yngre deltagare, men även använda kunskapen från utbildningen vid individuella samtal med ungdomar.

Lennart Magnusson pekade på att ME-WE-modellen vid behov även kan ges digitalt.

Kring samverkan med regionerna berättade Sofia Melkner från Jönköpings kommun medan Lennart Magnusson, Nka, redogjorde för arbetet inom Region Kalmar län.

Om barngarantin och anhörigstrategin handlade nästa punkt. EU:s rekommendation om inrättandet av en europeisk barngaranti beslutades i juni 2021. Syftet är bland annat att förebygga och bekämpa social utestängning, samt garantera tillgång till grundläggande samhällstjänster av hög kvalitet för behövande barn.

Lennart Magnusson redogjorde för varför det är viktigt att agera och införa en barngaranti. Han slog fast att det finns flera riskfaktorer för barn och unga omsorgsgivare.

– Studier har visat att så många som 10 procent av alla barn och unga ger omfattande omsorgsinsatser. Att behöva ta stort vuxenansvar fast man fortfarande är barn och ung, kan leda till psykisk ohälsa och att möjligheterna i skolan och utbildningar senare i livet blir lidande. I förlängningen kan det även leda till att unga omsorgsgivare får svårigheter som vuxna på arbetsmarknaden.

Lennart Magnusson betonade vidare vikten av att barn och unga omsorgsgivare blir synliggjorda, att forskning bedrivs om villkoren och behoven för målgruppen, och att olika handlingsplaner och policydokument inkluderar barn och unga omsorgsgivare.  

Eurocares – synliggör unga anhöriga

En av de påverkansorganisationer som Nka arbetar aktivt i är Eurocarers. Organisationen arbetar för att påverka situationen för unga omsorgsgivare genom olika påverkansarbeten som artiklar, pressmeddelanden, konsultationer och deltagande i olika utredningar och policyskrivningar.

Lennart Magnusson slog fast att utgångspunkten för allt arbete inom Eurocarers är att det sker i samverkan med unga omsorgsgivare vars slogan är:

”Nothing about us without us!”

Vad gäller den nationella anhörigstrategin, inom hälso- och sjukvård och omsorg, är inte barn och unga omsorgsgivare den primära målgruppen, men inkluderas ändå när det gäller de övergripande målen:

  • God vård och omsorg om de närstående
  • Ett tydligt anhörigperspektiv i all hälso- och sjukvård och omsorg
  • Individuellt och flexibelt stöd till anhöriga.

Läs mer om den nationella anhörigstrategin

Lennart Magnusson konstaterade att barn och ungas utsatthet måste lyftas i tidigt skede så att rätt stödinsatser kan sättas in. Att barn och unga ingår i socialstyrelsens ANDTS-uppdrag, som syftar till att stärka stödet till barn i utsatta familjer är viktigt, påpekade han.

Avslutningsvis talade Charlott Oja, läkare och forskare, och Lennart Magnusson om Nära vård och digitalt anhörigstöd.

Ökad kunskap behövs inom primärvården

Charlotte Oja redogjorde för sin forskningsstudie, om hur primärvården kan stödja barn som har en sjuk förälder och hur kommunikation mellan barn och föräldrar kan bidra till att förbättra hälsan. 

– Rätt kommunikation kan skapa trygghet för barn och föräldrar i primärvården, menar hon.

Lennart Magnusson förklarade i sin tur att det behövs mycket grundläggande information vad gäller barn som anhöriga inom primärvården. För att råda bot på det kommer Nka bland annat att erbjuda tre korta webbutbildningar till hösten, riktade till både primärvården och till kommunerna. Korta webbutbildningar som till exempel kan platsa på en arbetsplatsträff.

Under året kommer Charlotte Oja, på Nka:s uppdrag, att föreläsa för sjukvårdspersonal och arbeta med ett projekt i samverkan med några vårdcentraler för att utveckla metoder och rutiner för att på bästa sätt kunna möta barn som anhöriga, vars föräldrar är patienter inom primärvården.

När det gäller digitalt anhörigstöd kommer Nka intensifiera arbetet under året. Lennart Magnusson lyfte bland annat fram Nka:s vuxenutbildning och ME-WE-grupper och utbildning, som bra exempel på hur man kan arbeta digitalt med anhörigstöd och även samverka nationellt.

Agnes Lindström från Socialstyrelsen avslutade konferensen med en summering.

– Det är hoppfullt att så många nu jobbar med barn som anhöriga i kommunerna. Vi har hört många berätta om deras engagerade arbete. Likaså är det kul att höra att ME-WE-utbildningen och metoden spritt sig över landet. Vidare har flera berättat om samarbeten med skolan. Det finns många goda exempel på hur man kan stötta barn som anhöriga i skolan, konstaterade hon och fortsatte:

– Budskapen nu är att hålla i och hålla ut, och att se alla kan göra skillnad, samt förstå vikten av att nästla sig in i olika dokument och synliggöra barn som anhöriga, sa hon.

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2022-06-20

Senast uppdaterad 2022-06-20 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson