Syskonkort hjälper barn att sätta ord på sina känslor

Barn som är syskon till någon med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom tar ofta på sig rollen som det osynliga barnet, därför är det viktigt att dessa barn uppmärksammas och får stöd, menar Katri Lehmuskoski. Foton: Pexels/Privat

Barn som är syskon till någon med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom tar ofta på sig rollen som det osynliga barnet, därför är det viktigt att dessa barn uppmärksammas och får stöd, menar Katri Lehmuskoski. Foton: Pexels/Privat

Att vara syskon till någon med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan påverka stora delar av livet. För syskon kan det vara viktigt att få sätta ord på de tankar och känslor som man har för att lättare kunna hantera sin egen situation. Som ett led i att försöka hjälpa unga syskon att uttrycka sig kring sitt anhörigskap har det finska projektet Annorlunda syskonskap tagit fram så kallade syskonkort.

Projektet Erityinen sisaruus (Annorlunda syskonskap) startade 2015 med målet att skapa verktyg för att stötta syskon till någon med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Projektet fick finansiering under sammanlagt fem år och drivs idag vidare som en del av arbetet hos Inclusion Finland KVTL, en organisation som stödjer personer med intellektuella funktionsnedsättningar och sällsynta och ärftliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, samt deras familjer.

– Syftet med projektet var att samla in kunskap om hur syskon i Finland mår för att personal och föräldrar bättre ska kunna förstå syskons situation och vilka behov de har. Målet var att skapa en webbsida där vi kunde samla informationen, men också att ta fram verktyg för att bättre kunna stötta syskon, säger Katri Lehmuskoski, syskonkoordinator vid avdelningen Norio – Center of Rare Diseases, som tillhandahåller tjänster för barn och ungdomar med sällsynta och ärftliga funktionsnedsättningar, deras familjer och personal.

Flera verktyg togs fram

Under projektets gång genomfördes intervjuer med syskon och man gick igenom befintlig forskning kring syskonskap. Detta ledde till att ett antal verktyg kunde tas fram, bland annat videofilmer, en barnbok och så kallade syskonkort. Majoriteten av verktygen finns idag endast på finska, men syskonkorten har med hjälp av FDUV (en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland) också översatts till svenska.

Syskonkortens syfte är att hjälpa syskon att öppna upp och sätta ord på sina egna känslor. På korten finns olika citat som är baserade på syskons verkliga upplevelser, till exempel "Hen är mitt syskon och jag kommer alltid älska henne/honom" och "Varför märker inte föräldrarna att jag också är viktig?". Utifrån syskons berättelser och forskning kunde projektet utkristallisera fyra olika narrativ, som också blivit teman för syskonkorten: Vanligt syskonskap, det osynliga barnet, när grundtryggheten rubbas och mitt syskon är viktigt för mig.

Exakt hur korten används är upp till var och en men ett förslag är att lägga alla kort på ett bord. Syskonen får sedan läsa korten och välja ett eller flera kort som man kan relatera till. Texten på kortet kan sedan läsas upp och syskonet får möjlighet att berätta varför denne valde just det kortet.

– Korten har kunnat användas inom familjer, grupper eller enskilt tillsammans med personal. Korten är verktyg som hjälper syskon att förklara hur man känner. Det som står på korten är sådant som andra syskon har sagt och det kan ibland kännas lättare att förklara hur man själv mår om någon annan redan har uttryckt det. Hittar man inget kort som man kan relatera till så finns det också tomma kort så att man kan komma på egna meningar, säger Katri Lehmuskoski.

Viktigt med fortsatt stöd

Responsen på syskonkorten har varit väldigt bra och Katri Lehmuskoski ser att korten har varit till stor nytta för många syskon som hon har mött i sitt arbete.

– Jag har sett att korten verkligen hjälper syskon. Det är dock viktigt att komma ihåg att det man gör efteråt också är viktigt – att man fortsätter processen och hjälper syskonen med fler verktyg för att komma vidare. Man kan inte lämna syskonen ensamma med sina tankar utan man måste fortsätta att stötta dem. Korten är egentligen bara ett sätt att hjälpa syskon att uttrycka vilka erfarenheter och tankar man har.

Korten har också använts i stödgrupper för föräldrar för att belysa vilka olika känslor ett syskon kan bära på. För många föräldrar kan det vara överraskande att få se och höra exempel på vad syskon kan känna.

– Barn som är syskon till någon med funktionsnedsättning tar ofta rollen som det osynliga barnet. Man ger ofta upp sina egna behov och sätter andra först. Det kan påverka hela ens liv om man fortsätter att sätta andras behov framför sina egna. Desto tidigare man börjar prata och bearbeta sin situation, desto mer underlättar det för framtiden, säger Katri Lehmuskoski.

Vanligt med frågor som berör syskonet

Att syskon till någon med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom bär på många frågor blev tydligt under de intervjuer som genomfördes i projektet. Många syskon har funderingar kring varför just deras syskon har en funktionsnedsättning och varför det drabbade deras familj. En annan vanlig fråga är om man själv orsakar problem för sin familj eller är en börda om man lyfter sina egna bekymmer.

– Många berättar också att deras syskon är väldigt viktiga för dem och som syskon är man ofta beskyddande. Många barn tänker också på hur framtiden för deras syskon kommer att se ut, med tanke på deras funktionsnedsättning.

Katri Lehmuskoski är glad över att erfarenheterna och verktygen som togs fram i projektet lever vidare och berättar att fokus nu ligger på att sprida ännu mer kunskap om syskons situation i Finland.

– Vi vill fortsätta sprida termen Annorlunda syskonskap. Det har börjat få spridning inom olika organisationer men nu ligger fokus på att nå ut ännu mer till personal som möter syskon och familjer så att syskon kan få ett bättre stöd. Vi siktar mot att syskon ska uppmärksammas mer i flera olika stadier av livet, avslutar hon.

Mer information

Ladda ner syskonkorten

Läs mer om hur syskonkorten kan användas på FDUV:s webbsida

Läs mer om projektet Annorlunda syskonskap (på finska)

Läs mer om Inclusion Finland KVTL

Text: Josefine Göransson

Fotnot: Inclusion Finland KVTL och Norio Centre finansieras av Funding Center for Social Welfare and Health Organisations (STEA), som är en statlig myndighet som arbetar tillsammans med det finska social- och hälsovårdsministeriet.

Senast uppdaterad 2021-09-07 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson