Barn och unga som språk- och kulturmedlare

Illustration som visar ett barn utklädd till riddare

Illustration: Mattias Gordon

Barn och unga som språk- och kulturmedlare är en särskilt anhöriggrupp. Genom skolan får barn och unga lättare tillgång till språk och kontakter med majoritetssamhället och kan då få ett försprång gentemot föräldrarna. En del barn och unga kan därför få ta mycket ansvar för föräldrar, syskon eller sig själva.

Omsorger om närstående kan ibland göra att barn och unga får svårare att hinna utveckla sociala nätverk, delta i fritidsaktiviteter och klara skolarbetet. Det kan hindra dem från att söka arbete och utbildning på andra orter. Många barn och unga kan behöva hjälpa till med praktiska göromål, myndighetskontakter och emotionell vård och ansvar som innefattar att ge råd, medla och att hjälpa familjemedlemmar med bristande språkkunskaper att navigera i samhället. 

Läs rapporten Unga omsorgsgivare - delstudie i det europeiska ME-WE projektet

 

Att tänka på: Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2021:648).

Filmer om barn och unga som anhöriga:


Psykiatrifonden i Danmark har gjort de här filmerna som handlar om barn och unga som anhöriga. Att dessutom vara språk-och kulturmedlare kan tillföra ytterligare en dimension.

Se filmerna

För dig som är barn och ung omsorgsgivare: Ladda ner appen Me We Young Carers
Här finns information om vilken stöd och hjälp du kan få i olika livssituationer.

Ladda ner ME-WE appen i App Store

Ladda ner ME-WE appen i Google Play

Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och sjukvård

24 procent, eller drygt 500 000 barn under 18 år, är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Socialstyrelsens rapport Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och sjukvård, beskriver de problem som familjer som migrerat kan uppleva om alla inte behärskar språket eller lyckats etablera sig i samhället. Rapporten bygger på tidigare forskning och på en rad intervjuer med barn och unga som språk-och kulturmedlare:

- Barn och unga till närstående med annan språkbakgrund, måste ofta ägna mycket tid åt översättning i vardagen. Mer än vad omgivningen kanske förstår.

- Om familjemedlemmar utsätts för diskriminering och fördomar som de inte förstår, kan unga känna att de behöver utgöra ett skydd genom att filtrera informationen.

- I synnerhet flickor utvecklar ofta en dubbel tillhörighet. De anpassar sig till majoritetssamhällets normer och har samtidigt en stark lojalitet gentemot närstående.

Socialstyrelsens slutsats är att det behöver göras stora insatser för att uppmärksamma de utmaningar som barn och unga med språk-och medlaransvar har.

”Det är fråga om en alltför tidig insikt om föräldrarnas sårbarhet, för stort ansvar i relation till ålder och kunskap, oro för att göra fel, för mycket auktoritet i avgörande situationer och ett slags makttagande som vuxna inte tycks uppfatta. De negativa effekterna talar sitt tydliga språk. Barnet får inte bara rollen att översätta språk utan som medlare mellan familjen och samhället. Som vi ser av citaten ovan orsakar det inre konflikter, oro, känslor av otillräcklighet och skuldkänslor, särskilt när problemet överstiger barnets förmåga.”

Det stöd som samhället erbjuder är mycket litet för dem som tar rollen som familjens språk-och kulturmedlare. Enligt Socialstyrelsen är detta ett allvarligt problem.

”Att låta barn översätta är att åsidosätta rättssäkerheten, att utsätta barnet för otillbörligt ansvar och det påverkar hela livet. Utöver att det är en fråga om patientsäkerhet och rättssäkerhet visar detta kapitel att det också handlar om möjligheten att etablera sig i ett nytt land med tillit till landets myndigheter. Att fortsatt låta barn medla för sina familjer och anhöriga handlar också om ett osynliggörande av barns livsvillkor.”

Ett bidragande problem till att barn och unga ofta får ta rollen som språk-och kulturmedlare, kan vara att tolkservicen inte alltid fungerar tillfredsställande. Därför behöver tolkverksamheten utvecklas. Olika samhällsaktörer behöver få en bättre kunskap om barn och unga som språk- och kulturmedlare. Dessutom kan ett utökat stöd behöva utvecklas för både anhöriga och närstående.

Källa: Socialstyrelsen, Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, Artikelnummer 2018-5-13
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-13.pdf

Att tänka på för den som använder tolk

· I kontakter med myndigheter och offentlig service har alla, som inte förstår och talar svenska och som är bosatta i Sverige, rätt till kostnadsfri tolk.

· I många länder talas olika språk och det är väsentligt att ta reda på vilket språk den som ska få tolkhjälp är bekväm med.

· Anhöriga ska helst inte användas som tolkar, men kan naturligtvis vara med vid olika besök.

Källa: Transkulturellt Centrum, Region Stockholm,

https://www.transkulturelltcentrum.se/kunskapsstod/att-arbeta-med-tolk1/


Att jobba med hela familjens behov

Migration är en stor omställning. Att lämna allt känt bakom sig påverkar familjemedlemmar på olika sätt. Att förstå det nya språket och kulturen blir en viktig del i anpassningsprocessen. Vissa kan ha lättare att komma in i en nyorienteringsfas, medan andra behöver längre tid på sig. Om flytten beror på flykt kan det finnas trauman att bearbeta. Vem har förlorat mest på flytten, vilka har enklast att lära sig språket, vilka tar mest ansvar, finns det någon med särskilda behov i familjen och hur ser möjligheterna ut för etablering och försörjning? Familjemedlemmarna kan behöva olika typer av insatser för att stärkas i sina respektive roller. Det kan också vara betydelsefullt att arbeta med familjens gemensamma förmåga att hitta en ny riktning i livet.

Källa: Weisskirch, R. S. (2017). Language Brokering in Immigrant Families, Taylor & Francis.

Senast uppdaterad 2022-08-17 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson