Jubel när årets anhörigkommun korades på Anhörigriksdagen

Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund.

Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund, inledde och avslutade årets Anhörigriksdag. Foto: Michael Nystås

Den 9-10 november var det dags för 2022 års upplaga av Anhörigriksdagen. En konferens som årligen anordnas av Anhörigas Riksförbund för att lyfta frågor som berör anhöriga. Under Anhörigriksdagen fick deltagarna ta del av föreläsningar som på olika sätt handlade om att vara anhörig i kristider. För andra året i rad utsågs dessutom Årets anhörigkommun.

Moderator under de två dagarna var journalisten och programledaren Lisa Syrén, som sedan förra året är ambassadör för Anhörigas Riksförbund. Anhörigriksdagen var även i år helt digital och sändes från en studio i Varberg. Årets tema var ”Anhörig i kristider”, ett tema som kan tolkas på flera sätt menade Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund.

– Temat anspelar på de kriser som vi har haft omkring oss i närtid. Pandemin har påverkat många anhöriga negativt på flera sätt. Det är också ett förfärligt krig som pågår i vår närhet, som också påverkar ekonomin i vårt land. Det påverkar i sin tur även anhöriga, som redan kan ha det svårt ekonomiskt till följd av sitt anhörigskap. Sedan är det nog också så att varje anhörigskap innebär kriser på olika sätt när tillvaron ställs på ända. Många befinner sig i en situation där man känner sig ensam och inte vet hur man ska orientera sig. Stora delar, ibland hela tillvaron, kretsar kring den närstående och ibland känns det som att det inte finns utrymme för ens egna känslor, sa Ann-Marie Högberg under inledningen av Anhörigriksdagen.

Den nationella anhörigstrategin – en stor framgång

Hon lyfte också fram betydelsen av att Sverige under året har fått sin första nationella anhörigstrategi. Hon menar att det är en stor framgång både för förbundet och för alla anhöriga i Sverige.

– Nu är det viktigt att alla kommuner och regioner ser över sina verksamheter med utgångspunkt från strategin. Man behöver ta fram egna strategier, rutiner och metoder för att all verksamhet ska genomsyras av ett anhörigperspektiv, sa hon.

Under Anhörigriksdagen höll Eva Lehtonen, anhörigsamordnare i Forshaga kommun, och Ida Lindecrantz, anhörigkonsulent i Uppsala kommun, en föreläsning om just den nationella anhörigstrategin. De berättade om hur anhörigas situation ser ut idag, vilket stöd anhöriga efterfrågar, vad den nationella anhörigstrategin innehåller och vad de uppdrag som Socialstyrelsen har fått med anledning av strategin innebär. 

– Strategin kan bland annat klargöra vem som har ansvaret för stödet till anhöriga och bidra till att synliggöra anhörigas situation, sa Eva Lehtonen.

Ida Lindecrantz och Eva Lehtonen betonade att det stora arbetet med implementering av den nationella anhörigstrategin inte ska ligga primärt på landets anhörigkonsulenter, utan att det är en fråga som ska ligga högre upp bland chefer, politiker och andra beslutsfattare. För att detta ska bli verklighet kan samhället behöva hjälpas åt att uppmärksamma politiker och ledning på att den nationella anhörigstrategin finns.  

– Tillsammans kan vi bygga ett starkare anhörigstöd. Man kan till exempel bjuda in kollegor, chefer och politiker för att samordna och utveckla insatserna lokalt. Man kan också ta initiativ till samtal med myndigheter och organisationer som finns runt den närstående. Man kan även gärna använda sig av Nka:s folder som sammanfattar Socialstyrelsens underlag till strategin som underlag vid samtal, avslutade Ida Lindecrantz.

Vid presentationen utgick de från en powerpoint som Nka har tagit fram tillsammans med det Nationella nätverket för anhörigstöd. Powerpointen går att ladda ner och är fri att använda för alla som vill.

Läs mer om den nationella anhörigstrategin på Nka:s webbplats

Årets anhörigkommun korades

Förra året införde Anhörigas Riksförbund en ny utmärkelse: Årets anhörigkommun. Priset går till en kommun som gör väsentliga insatser för anhöriga. Tanken är att utmärkelsen ska sporra och inspirera andra kommuner i arbetet med att stödja anhöriga.

I år var totalt tolv kommuner nominerade och av dessa var det en som stack ut lite extra, förklarade Ann-Marie Högberg när hon presenterade vinnaren.

– Den kommun det handlar om är Borås stad. De gör väsentliga insatser och man har ett tydligt fokus på olika anhörigsituationer, både individuellt och familjeorienterat, sa hon.

I motiveringen stod det bland annat: ”Med fem anhörigkonsulenter, varav en roll som anhörigstrateg, arbetar kommunen målinriktat för att stötta alla anhöriga. Borås är ett finskt förvaltningsområde och har en anhörigkonsulent som erbjuder anhörigstöd på finska. Borås Stad har en gemensam värdegrund för all personal i allt arbete med anhöriga oavsett ålder eller anhörigsituation, och har därmed ett tydligt anhörigperspektiv”.

I motiveringen lyfte man också anhörigstödets engagemang med ungdomar och att kommunen kontinuerligt arbetar med utvecklingen av verksamheten med en tydlig förankring hos politiker och tjänstemän.

När Lisa Syrén och Ann-Marie Högberg ringde upp anhörigstödet i Borås stad för att gratulera till vinsten möttes de av jubel.

– Vi är oerhört glada. Det är ett fint kvitto på det arbete som vi gör. Vi kommer inte bara fira ikväll utan i flera veckor framåt. Jag vill tacka mitt fantastiska team, det är de som har gjort arbetet. Jag som chef försöker att inte säga nej så ofta utan i stället säga ja till deras fantastiska idéer och bana väg och skapa förutsättningar, sa enhetschef Frida Mossberg.

Det goda samarbetet med ledningen i Borås stad var även något som anhörigkonsulenterna själva lyfte i samtalet.

– Vi har förmånen att få jobba med en bra ledning och bra politik, som har gett oss förutsättningar och sett utvecklingsmöjligheter för anhörigstödet. De låter oss vara med, synas och utvecklas. Vi vill också passa på att tacka alla anhöriga som vi träffar som gör vårt arbete så meningsfullt. 

Flytten ­– en komplex fråga

Under Anhörigriksdagen fick deltagarna lyssna på flera olika föreläsningar där de medverkande bland annat pratade om stöttning i kristider, sina egna erfarenheter av att vara anhöriga och om hur digitala lösningar kan vara till hjälp både för anhöriga och inom vård och omsorg. I en paneldebatt diskuterades också utmaningen med att befolkningen i landet blir allt äldre, vilket kommer sätta press på samhället då fler kommer behöva vård och omsorg.

En av föreläsningarna handlade om Bräcke projekt I nöd och lust, som vill synliggöra anhöriga som är 65 år och äldre som vårdar sin partner i hemmet. Under föreläsningen belyste man lite extra vad en flytt till ett särskilt boende kan väcka för känslor hos anhöriga.

Under presentationen visades kortfilmen Flytten där man möter två anhöriga som delar med sig av sina tankar kring särskilt boende. En av de anhöriga, Gudrun Larsson Frilund, deltog också live under Anhörigriksdagen för att berätta om hur livet har sett ut efter det att filmen spelades in för ett och ett halvt år sedan.

Gudrun Larsson Frilund var märkbart berörd och berättade både om det svåra och det positiva som följt efter det att hennes man flyttat till ett särskilt boende. Hon förklarade att känslan i hennes hem har förändrats och att det känns mer ensamt. Samtidigt har flytten medfört att Gudrun har kunnat släppa vårdarrollen som hon hade tidigare.

Läs mer om projektet I nöd och lust

Erfarenheter från BLN

Under dag två av anhörigriksdagen föreläste flera av Nka:s medarbetare. Här belystes bland annat äldre anhörigas situation, hur upplevelser och minnena av ett krig kan påverka anhöriga, och vad forskning visar om anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Deltagarna fick också lyssna på en presentation om koordinatorstöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning och om existentiella perspektiv på att vara anhörig.

Annika Kron, Annelie Persson-Knutsson och Susanne Rolfner Suvanto.

Annika Kron och Annelie Persson-Knutsson från anhörigstödet i Skara höll en föreläsning tillsammans med Susanne Rolfner Suvanto.

Den sistnämnda presentationen gjordes tillsammans med Annika Kron och Annelie Persson-Knutsson från anhörigstödet i Skara, som varit med i Nka:s Blandade lärande nätverk ”Stöd till existentiell hälsa för anhöriga”. De berättade om varför de var med i nätverket, vad som lyftes under mötena och deras erfarenheter av att leda samtalsgrupper för anhöriga där den existentiella hälsan stått i fokus.

Inom kort publiceras längre artiklar om Nka:s föreläsningar på Anhörigriksdagen här på vår webbplats.

Stödet behöver vara individuellt

När det var dags att sammanfatta Anhörigriksdagen lyfte Ann-Marie Högberg återigen betydelsen av den nationella anhörigstrategin:

– Om strategin tas på allvar och kommuner och regioner tittar på vad de behöver göra för att leva upp till de ambitioner som finns, så kommer det göra skillnad i verkligheten för anhöriga. Vi kommer få mer likvärdighet över landet, samtidigt som det också är viktigt att det inte bara blir en modell. Stödet till anhöriga behöver vara individuellt där den anhörigas behov är centrala.

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2022-11-21 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson