Socialminister Lena Hallengren presenterade den nationella anhörigstrategin

Eva Lehtonen, Jerker Eklund, Per-Inge Pettersson (C), Ann-Marie Högberg, socialminister Lena Hallengren (S), Angelica Katsanidou (S), Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson står på rad i en föreläsningssal.

Eva Lehtonen, anhörigsamordnare Forshaga kommun, Jerker Eklund, anhörigkonsulent Göteborgs stad, Per-Inge Pettersson (C), Socialnämndens ordförande i Hultsfreds kommun, Ann-Marie Högberg, förbundsordförande Anhörigas Riksförbund, socialminister Lena Hallengren (S), Angelica Katsanidou (S), Regionstyrelsens ordförande Kalmar län, Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka, och Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka, medverkade vid webbsändningen. Foto: Josefine Göransson

Måndagen den 25 april anordnade Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) en livesändning på Linnéuniversitetet i Kalmar för att uppmärksamma att regeringen har tagit beslut om en nationell anhörigstrategi. Vid livesändningen presenterade socialminister Lena Hallengren strategin och inbjudna gäster fick möjlighet att berätta vad strategin kan komma att betyda för anhöriga och arbetet med anhörigstöd i landet.

Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka och docent vid Linnéuniversitetet, inledde sändningen med att hälsa välkomna och därefter fick socialminister Lena Hallengren ordet för att berätta mer om den nationella anhörigstrategin.

– Tanken med den här strategin är att sätta fokus på den anhöriga och att bidra till att i mycket högre grad än idag skapa en helhet kring den närstående, där vården och omsorgen ser situationen både för den som behöver vård eller omsorg och för den som är anhörig, sa socialminister Lena Hallengren.

I den nationella strategin beskrivs anhörigas behov utifrån tre punkter:
1. Att välfärdens insatser till den närstående fungerar
2. Att välfärdens insatser till den närstående ges med ett anhörigperspektiv
3. Att anhöriga därutöver kan ha behov av stöd för egen del

– Det här är tre behov som utgör själva ramen för strategin, sa Lena Hallengren och förklarade de tre punkterna mer ingående.

Hon berättade bland annat om de tre uppdrag som Socialstyrelsen har fått. Myndigheten ska dels redovisa hur en kontinuerlig uppföljning av anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård samt omsorg kan utformas, och dels ta fram stöd till arbetsgivare, beslutsfattare, chefer, biståndshandläggare och övrig vård- och omsorgspersonal som kan ge vägledning för styrning, ledning, kunskap, kompetens, samverkan och samordning för att stärka anhörigperspektivet. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram stöd som riktar sig till kommunernas handläggare som utreder och fattar beslut om personer som behöver stöd.

Socialminister Lena Hallengren står vid ett ståbord och talar.

Socialminister Lena Hallengren (S) presenterade strategin.

– Det här är tre uppdrag som jag har stora förhoppningar på. De ska redovisas under hösten 2023 så Socialstyrelsen har lite drygt ett år på sig att ta fram de här modellerna, underlagen och vägledningarna. De är viktiga som underlag för att regeringen ska kunna ta nästa steg i arbetet med anhörigfrågor.  

Slutligen nämnde socialministern att regeringen har beslutat att höja bidraget till organisationer och verksamheter som stödjer anhöriga och som arbetar med anhörigfrågor. Detta i syfte att stärka kompetensen och det strukturella arbetet kring anhörigfrågor.

– Strategin är ett verktyg för att nå förbättringar, men det är ingen tvekan om att organisationer och anhöriga själva fortsätter att vara viktiga för att vi ska få till stånd förändring ute i verkligheten och i verksamheten.

”Kan komma att få stor betydelse”

Efter socialministerns presentation tog Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund, vid. Hon uttryckte sin och organisationens glädje över att den nationella anhörigstrategin nu blivit verklighet.

– Jag tycker det är en stor framgång för Sveriges 1,3 miljoner anhöriga som regelbundet ger vård, stöd och hjälp till en närstående. Att det nu finns en samlad strategi kan komma att få en stor betydelse.

Hon betonade vidare att det är viktigt att bevaka att strategin får genomslag i alla de sammanhang och på de nivåer där anhöriga finns, och att man ser till att det finns resurser för att göra det möjligt.

– Det är viktigt att den här strategin tydligt uttalar vilken roll hälso- och sjukvården har för anhöriga. Det är faktiskt den insats som man möter allra först och då behöver de ha kunskaper om hur man ska möta anhöriga och på vilket sätt de kan lotsa anhöriga till det stöd som de kan behöva. Det är också bra att strategin poängterar det som redan är lag – att anhöriga ska erbjudas stöd, sa Ann-Marie Högberg.

Strategins betydelse på regional och lokal nivå

Angelica Katsanidou (S), Regionstyrelsens ordförande i Kalmar län, följde upp med att berätta om vad den nationella anhörigstrategin kan innebära för regionens arbete. Hon lyfte att anhörigstrategin tydliggör att det behövs ett stärkt anhörigperspektiv, inte minst inom hälso- och sjukvårdens olika områden.

– Jag ser att de här åtgärderna kommer kräva att både kommun och region tar kraft så att vi tillsammans kommer på banan i anhörigfrågorna. Jag tycker att vi behöver göra allt vad vi kan för att se till att anhörigas behov och vilja att bli sedda, bli lyssnade på och bli delaktiga i vården ska genomsyra våra verksamheter.

Per-Inge Pettersson (C), socialnämndens ordförande i Hultsfreds kommun, gjorde i sin tur nedslag i hur arbetet med anhörigfrågor och anhörigstöd ser ut lokalt. Han berättade om anhöriggrupper, kommunens anhörigförening, fasta omsorgskontakter och behovet av individbaserat stöd. Han nämnde också arbetet med må bra-aktiviteter och menade att det är viktigt att stödja anhöriga så att de blir berikade av att vara just anhöriga.

– Lika viktigt är det också, och det framgår även i strategin, att vara lyhörd för när det blir ett ofrivilligt anhörigarbete. Det är då som regionen och hemsjukvården kliver in. Det är då vi måste ha avlösarservice och liknande, sa Per-Inge Pettersson.

Jerker Eklund och Eva Lehtonen står upp och pratar.

Jerker Eklund, , anhörigkonsulent Göteborgs stad, och Eva Lehtonen, anhörigsamordnare i Forshaga kommun.

Anhörigas situation – en folkhälsofråga

Eva Lehtonen, anhörigsamordnare i Forshaga kommun, och Jerker Eklund, anhörigkonsulent i Göteborgs stad, berättade under livesändningen om deras arbete med att stödja anhöriga och belyste betydelsen av att anhöriga får stöd.

– En stor del av det stöd som vi ger handlar om enskilda samtal. Det är samtal med anhöriga som kan vara av varierande slag, men väldigt ofta handlar samtalen om sorg. När livet har ställts på sin spets eller har blivit omkullkastat. Man kanske har fått ett barn som fötts med svår sjukdom och föräldraskapet inte blev som man hade tänkt, eller så drabbas den närstående av en svår sjukdom runt pensionsåldern, sa Eva Lehtonen och poängterade att anhörigskapet ofta kan vara under en lång tid vilket kan göra att det är viktigt att man erbjuds stöd kontinuerligt.

Genom anhöriggrupper kan man också få möta andra som befinner sig i en liknande situation som en själv.

– Det är viktigt för många att få bära med sig känslan av att inte vara ensam om att ha det som man har det, för många känner en stor ensamhet i sitt anhörigskap, sa Jerker Eklund och lyfte att de ser positivt på att strategin belyser att anhörigas situation är en folkhälsofråga.

– Det är fantastiskt att det belyses i strategin, att vi ska arbeta proaktivt, individbaserat och förebyggande och att det är ett arbete för kommunernas och regionernas hälsofrämjande och förebyggande insatser.

De lyfte även behovet och viljan av att samverka – både med regioner och intresseorganisationer, men även med andra anhörigkonsulenter och samordnare i landets olika kommuner för att kunna utveckla arbetssätt och stödet till anhöriga.

Sjätte landet i Europa med en anhörigstrategi

Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka och professor vid Linnéuniversitetet, berättade till sist om hur Nka ser på att det nu tagits beslut om en nationell anhörigstrategi och satte det i perspektiv till hur det ser ut internationellt.

– Vi är det sjätte landet i Europa som nu har en anhörigstrategi. England har haft det längst och där har den successivt utökats efterhand som åren gått. Jag tror att vi är särskilt lyckligt lottade i Sverige som både har ett utbyggt välfärdssamhälle och en anhörigstrategi. Vissa av de andra länderna har ett mycket svagare välfärdssystem. Det innebär att de, trots att de har en strategi, kan ha svårt att implementera den. Jag tror att vi, liksom våra nordiska kollegor, har bättre förutsättningar att implementera den, vilket är väldigt viktigt, sa hon.

Ann-Marie Högberg, Lena Hallengren, Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson står på rad.

Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund, socialminister Lena Hallengren (S), Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka, och Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

Lennart Magnusson avslutade sändningen med att berätta om Nka:s aktuella arbete och konstaterade att strategin kommer vara viktig i arbetet med att utveckla och stärka stödet till anhöriga.

– Det här är jätteviktigt för det bidrar till att fokus läggs på anhörigfrågan. Det kommer att underlätta den forskning och utveckling som görs kring att utveckla stöd till anhöriga – det finns något att referera till och något att sikta mot, avslutade han.

Läs den nationella anhörigstrategin

Se livesändningen i efterhand

Läs mer om utvecklingen av en nationell anhörigstrategi på Nka:s webbsida

Text och foto: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2022-04-26 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson