Anhöriga till personer som utsatts för sexuella övergrepp erbjuds stöd

En kvinna står och tittar ut från ett fönster, och en bild på Julia Engström.

Julia Engström är anhörigsamordnare och kurator på Storasyster. Foton: Pexels/Pressbild

Sedan i början av februari erbjuder organisationen Storasyster stöd till anhöriga till personer som har utsatts för sexuella övergrepp. Organisationens förhoppning är att stödet ska bidra till att anhöriga kan hitta en balans mellan att kunna hantera sina egna känslor och att samtidigt vara ett tryggt stöd för sina närstående.

Anhöriga har ofta en viktig roll i bearbetningsprocessen hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp. Samtidigt som det kan kännas viktigt och självklart att stötta sin närstående kan händelsen och situationen också väcka många olika tankar och känslor. Många anhöriga tycker att det är svårt att veta hur man på bästa sätt stöttar sin närstående och det är vanligt att känna en oro, ilska eller sorg kopplat till det som har hänt.

Organisationen Storasyster erbjuder stöd till personer som har utsatts för sexuella övergrepp och genomför årligen över 5 000 stödsamtal. Nu gör organisationen även en satsning på att utveckla och förbättra stödet till personer som har en familjemedlem, släkting eller vän som har utsatts.

– Bakgrunden till satsningen är att vi märker att det finns ett stort behov av anhörigstöd och att det behovet inte riktigt möts någon annanstans. Det finns idag ingenstans för dessa anhöriga att vända sig. Vi vet också att hur anhöriga bemöter de som har utsatts för sexuella övergrepp spelar stor roll för deras återhämtning. Vi ser att det här stödet är viktigt då anhöriga kan behöva hjälp att hantera sina tankar och känslor, men också för att en anhörig som mår bra blir ett bättre stöd för den som har utsatts, säger Julia Engström, anhörigsamordnare och kurator på Storasyster.

Viktigt att prata – och lyssna

Som anhörig kan det vara svårt att veta vad man ska göra när någon i ens närhet berättar om vad den har blivit utsatt för. En del känner en oro för framtiden eller en rädsla över att ha agerat fel när den närstående berättat om händelsen. Som förälder kan det också väckas många frågor om hur man ska agera när ens barn har blivit utsatt och man kan känna en skuld över att man inte har skyddat sitt barn tillräckligt.

– Det stöd som efterfrågas av anhöriga är framför allt att man vill ha någon att prata med om hur man ska göra. Man kan också behöva prata om hur det känns för en själv och få verktyg för att kunna hantera sina känslor och tankar. Många vill bara få prata med någon som har kunskap och få utrymme att bli hörd, säger Julia Engström.

Storasyster vänder sig till anhöriga som är 13 år eller äldre, men majoriteten av de som hör av sig idag är föräldrar. Som förälder eller annan anhörig kan det vara jobbigt att se att någon i ens närhet mår dåligt. Allas upplevelser, reaktioner och relationer är unika, vilket gör det svårt att ge råd kring hur den som är anhörig ska agera när någon i ens närhet har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Generellt går det dock att säga att det är viktigt att man som anhörig lyssnar och tar in det som den närstående berättar, samt att man låter personen prata klart.

– Det är viktigt att man lyssnar på sin närstående och visar att man tror på den. Det är också bra att försöka ha kontroll på sina egna känslor och behålla lugnet. Som utsatt kan det vara svårt att berätta om vad man har varit med om, säger Julia Engström och tipsar om att man som anhörig kan hjälpa sin närstående att söka stöd – om den närstående själv vill det.

Storasysters stödfunktioner

Storasyster erbjuder idag olika typer av stöd för anhöriga till någon som har utsatts för sexuella övergrepp. Dels erbjuder organisationen samtalsstöd som kan ske antingen via videosamtal eller på plats på deras mottagning i Stockholm. Under samtalen kan den anhöriga få råd eller hjälp och det finns möjlighet att prata om sina egna känslor. Storasyster har också en telefonjour dit anhöriga kan ringa om man har några frågor, vill veta mer om organisationens stödfunktioner eller om man vill boka in en tid för ett längre samtal. Telefonjouren är öppen på onsdagar, kl. 12.00-14.00, och bemannas av en kurator.

Utöver samtalsstöd och telefonjour anordnar Storasyster också samtalsgrupper för föräldrar till barn som har utsatts för sexuella övergrepp. Vid samtalsgrupperna har föräldrarna möjlighet att träffa andra föräldrar som befinner sig i en liknande situation samtidigt som de får kunskap om hur man kan förstå eller stötta sitt barn. Vid träffarna får föräldrarna reflektera kring olika teman och de har möjlighet att ställa frågor eller lyfta sina egna tankar och känslor. Storasyster anordnar även samtalsserier och föreläsningar som vänder sig till anhöriga.

– Vi hoppas att våra olika stödfunktioner kan bidra till att anhöriga blir ett bättre och stabilare stöd för sina närstående, men också att det ger de anhöriga en chans att må bättre och få det stöd som de har rätt till. Vi tror att det är viktigt att anhöriga får utrymme att lära sig mer och också får möjlighet att uttrycka sina känslor, säger Julia Engström.

Storasyster erbjuder också stöd till personer som har utsatts för sexuella övergrepp. Detta stöd kan ges via chatt och mail eller i form av samtalsstöd, samtalsgrupper, juridiskt stöd och medföljning till polis och vård- eller behandlingsenheter.

Stort behov av stöd

Stödfunktionerna för anhöriga lanserades den första februari och sedan dess har många frågor gällande enskilt samtalsstöd med en kurator kommit in. Det tyder på att det finns ett stort behov av stöd, menar Julia Engström.

– Innan vi drog igång med våra stödfunktioner för anhöriga såg vi att det finns en del stöd till andra grupper, som exempelvis anhöriga till personer med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Men det finns inget stöd för vår målgrupp och det är väldigt viktigt att de också fångas upp. Vår förhoppning är att detta ska göra så att även dessa anhöriga får rätt stöd.

Läs mer om organisationen och det stöd som Storasyster erbjuder på deras webbplats

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2022-03-08 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson