När barn är anhöriga i hälso- och sjukvården

Bild på tre kvinnor som ler mot kameran

Projektgruppen för När barn är anhöriga har arrangerat flera seminarier. Under våren 2014 arrangerades bland annat ett seminarium för verksamma inom kommun och landsting som möter barn som är anhöriga till allvarligt sjuka föräldrar.
Seminariedeltagarna fick veta mer om projektet och olika exempel på hur några verksamheter arbetar med att bemöta barn som har en förälder eller vårdnadshavare som är allvarligt sjuk eller skadad.

Sedan hösten 2012 pågår ett projekt i Landstinget Dalarna där man fokuserar på barn som är anhöriga i hälso- och sjukvården.
_ Syftet med projektet är att skapa en ökad kompetens och stärka personalen att ha ett barnperspektiv i situationer där minderåriga barn är anhöriga, säger Gunilla Apell, projektledare för När barn är anhöriga.

Under våren 2014 arrangerade projektgruppen för När barn är anhöriga ett seminarium för verksamma inom kommun och landsting som möter barn som är anhöriga till allvarligt sjuka föräldrar.
Seminariedeltagarna fick veta mer om projektet och Jeanette Back och Camilla Molin från delprojekt ett berättade hur några verksamheter i landstinget arbetar med att bemöta barn som har en förälder eller vårdnadshavare som är allvarligt sjuk eller skadad.
På blodmottagningen och avdelning 23 på Falu lasarett har arbetssättet förändrats efter att de genomgått en utbildning i familjebehandling som ingår som en utbildningsinsats i delprojekt 1. När någon drabbas av livshotande sjukdom drabbas hela familjen och behöver bemötas av ett vårdteam med tid, stöd och förståelse. Under utbildningen ligger fokus på just detta och hur man kan arbeta med hela familjen. På blodmottagningen och avdelning 23 arbetar man numera i team med läkare, sjuksköterska och kurator som träffar hela familjen. Genom arbetssättet tar man tillvara alla olika kompetenser och yrkesroller.

Stöd för familjen

Det är läkaren som ger diagnosbeskedet till patienten medan sjuksköterska och kurator finns som stöd för familjen, de hjälper även patienten och familjen att ställa frågor till läkaren om diagnosen.
Genom att prata om det svåra får barnen möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser av sjukdomen.
_ Hela familjen drabbas när någon blir allvarligtsjuk och det är viktigt att barnen inte tror att det är deras fel att mamma eller pappa är sjuk, säger Karin Sundström, kurator, på blodmottagningen och avdelning 23 på Falu lasarett.
_ När man samtalar med barn är det ett helt annat sätt att jobba, man måste anpassa sig till barnet och till den ålder barnet är i. Vi har jobbat mycket med åldersanpassad information även att använda lek som komplement till samtal, säger Ylva Hammarlund, läkare på blodmottagningen och avdelning 23 på Falu lasarett.

Föra barn på tal

Ett sätta att stärka föräldraskapet är att jobba efter metoden Föra barn på tal. Där föräldrarna genom samtal får kunskap om hur de kan stödja barnen under sjukdomstiden och prata om sin sjukdom med barnen.

Fakta

Projektet är uppdelat i fyra delprojekt:

1. Riktar sig mot den somatiska vuxenvården med tonvikt på information och kunskapsspridning om lagförtydligande i Hälso- och sjukvårdslagen och Landstinget Dalarnas antagna riktlinjer för när barn är anhöriga i hälso- och sjukvården. Delprojektledare: Jeanette Back och Camilla Molin.

2. Riktar sig mot såväl psykiatrisk som somatisk vuxenvård med utbildningsinsatsen "Föra barn på tal". En metod vars syfte är att stärka föräldraskapet och att hjälpa föräldern att stödja barns välbefinnande och utveckling i samband med sjukdom. Delprojektledare Lena Söderberg

3. Revidering av psykiatrins vårdprogram "När barn är anhörig".

4. Riktar sig mot mödrahälsovården med utbildningsinsatsen EDS, Edinburgh Depression Scale samt utbildningen att våga fråga om våld i nära relation under graviditet. Syftet med metoden är till skydd för det ofödda barnet. Delprojektledare Marie Ganters

Fotnot:

Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn under 18 år
Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) och senare i Patientsäkerhetslagen (PSL), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsam¬mans med
har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning,
har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller
oväntat avlider.

Hälso- och sjukvårdslagen gäller även inom kommunens verksamheter som skola och elevhälsan, eftersom delar av elevhälsan utgörs av hälso- och sjukvårdspersonal.

Senast uppdaterad 2021-01-19 av EmelieS, ansvarig utgivare EmelieS