Stort intresse för konferens om återhämtningsguide för anhöriga

Omslag av återhämtningsguiden

Närmare 600 personer deltog under den digitala konferens som Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) i Skåne arrangerade i början av mars.

Temat för konferensen var projektet "Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt". Projektet startade 2019 med hjälp av finansiering från Allmänna Arvsfonden och den 3 mars var det dags för en avslutande konferens.

"Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt" är ett skriftligt material som vänder sig till den som är anhörig. Det kan även användas i verksamheter som möter anhöriga, till exempel av anhörigkonsulenter och inom psykiatrin.

Materialet har hittills spridits i cirka 40 000 exemplar, och finns även som mobilapplikation. Därtill har en studiecirkel med en tillhörande inspirationsträff tagits fram i samarbete med studieförbundet Sensus.

"Gav mig tröst"

Under konferensen fick deltagarna lyssna till både anhörigberättelser och erfarenheter från professionella som använder sig av materialet.

Martina Hägerklint, anhörig och Hjärnkollsambassadör, gav en bild av sin vardag som yrkesarbetande och förälder till tre unga vuxna, varav två med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hon berättade om känslor av oro, förtvivlan och otillräcklighet, och om de förändringar som har krävts för att få tillvaron att fungera.

Martina Hägerklint är väl bekant med Återhämtningsguiden, ett material som hon också gärna tipsar andra anhöriga om.

– Det gav mig tröst att läsa att jag inte är ensam. Jag hittade också många bra tips och fakta i guiden. För mig var det även ett extra plus att man kan göra egna anteckningar i den, berättade hon.

Förbättrad allians

Inom den psykiatriska heldygnsvården i Lund, på avdelning 6, använder man sig av Återhämtningsguiden i anhöriggrupper sedan hösten 2021.

– Vid inskrivningen får patienten information om att det finns en anhöriggrupp. Patienten bestämmer sedan om någon anhörig ska bjudas in, berättade Marcus Pregart, kurator, och Maria Wällstedt, psykiatrisjuksköterska och enhetschef.

Diskussionerna i anhöriggruppen utgår från Återhämtningsguiden – som de anhöriga också får ett eget exemplar av. Under mötena diskuteras bland annat vanliga tankar och känslor, roller och gränser samt strategier för återhämtning.

Utvärderingarna visar att det finns ett stort behov att få prata om rollen som anhörig, och att få känna samhörighet med andra anhöriga. Personalen har även kunnat se att alliansen med anhöriga förbättras under patientens vårdtid.

Synliggör anhöriga

Även kommunens anhörigcenter i Lund har erfarenheter av att arbeta med Återhämtningsguiden. Under konferensen berättade anhörigstödjarna Felicia Kronberg och Nina Radak om upplägget.

Guiden delas ut till intresserade anhöriga, och man använder den även i samband med stödsamtal och vid gruppträffar. Information sprids bland annat via webbplatsen "En bra plats" och i sociala medier.

– Materialet har väckt tankar och funderingar, och öppnat upp för samtal kring egen återhämtning. Guiden synliggör den anhörige och skiftar fokus från den som är i behov av stöd till den som ger stöd, sade Felicia Kronberg och Nina Radak.

Om vikten av återhämtning talade också Barbro Ronsten, förbundsordförande för Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH. Hon berättade att förbudet inte fokuserat på just anhörigas behov av stöd tidigare, men att man sedan en tid tillbaka satsar på särskilda studiecirklar för anhöriga.

Hittills har 16 studiecirklar genomförts runt om i landet inom ramen för förbundets anhörigprojekt. Materialet har utvecklats i samarbete med bland andra Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

Pågående satsningar

Nka medverkade vid konferensen med två föredrag. Ett av dessa hölls av Ingrid Lindholm, praktiker och möjliggörare inom området anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

Hon berättade om Nka:s uppdrag och om det omfattande material som finns tillgängligt på webbplatsen – däribland föreläsningsserien "Psykisk ohälsa: utveckling av stöd till anhöriga".

Ingrid Lindholm informerade även om pågående projekt och satsningar, varav några kopplade till den nationella anhörigstrategin och samsjuklighetsutredningen.

– Vi kommer också inom kort lansera en anhörigfolder som tagits fram inom ramen för Sveriges Kommuner och Regioners projekt Kraftsamling psykisk hälsa, sade hon.

Exempel från forskningen

Hennes kollega Mats Ewertzon, forskare och möjliggörare vid Nka, lyfte i sitt föredrag fram återhämtning från psykisk ohälsa och vilken roll sociala nätverk och anhöriga spelar i denna återhämtning.

Han gav en rad exempel från forskningen, och konstaterade att stöd från anhöriga och sociala nätverk kan vara av stor betydelse i återhämtningen från psykisk ohälsa; socialt, praktiskt och emotionellt.

– Vi kan också se att anhörigas erfarenheter av mötet med vården varierar, och att det finns ett samband mellan hur man upplever bemötandet och känslan av utanförskap. Kan det vara så att anhörigas möjlighet att ge stöd påverkas av mötet med vården, funderade han.

Norsk utblick

Ytterligare aktuell forskning presenterades av Lisbeth Kjelsrud Aass, lektor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU.

Hon forskar kring anhörigas roll och involvering i den psykiatriska vården i Norge, och betonade i sitt föredrag vikten av att ha ett familjefokus.

– Familjen runt personen med psykisk ohälsa behöver stöd och kunskap - och även få möjlighet att delta i vårdarbetet. På så sätt stärks familjen och dess förmåga att agera stödjande, sade Lisbeth Kjelsrud Aass.

Text: Barbro Falk
Publicerad 2022-03-16

Mer information

Återhämtningsguidens slutkonferens går att lyssna på i efterhand här

Ytterligare information om "Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt" och om studiecirkeln och den tillhörande inspirationsträffen kan du ta del av här. Information finns även om de två tidigare guiderna som vänder sig till den som mår dåligt, respektive den som vårdas inom heldygnsvård.

Senast uppdaterad 2022-03-16 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson