Koordinatorstöd stärker föräldrar i föräldraskapet
Mona Pihl ledde arbetet med projektet "Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning" och delade under Anhörigriksdagen med sig av vilka effekter koordinatorstöd kan få. Foto: Paul Svensson
Under Anhörigriksdagen den 9-10 november berättade Mona Pihl, möjliggörare vid Nka, om projektet ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”, som avslutades 2021, och de positiva effekter koordinatorstödet har fått för de familjer och kommuner som deltagit.
Mona Pihl inledde med att förklara vad en koordinators roll är, att en koordinator alltid arbetar på föräldrarnas uppdrag och ger olika former av praktiskt stöd. En stor del kan handla om att informera om vilket stöd det finns att få från samhället. Det kan också handla om samverkan, att hjälpa till så att de som ska hjälpa barnet får kontakt med varandra och familjen.
Hon betonade att en koordinator alltid ska ses som ett viktigt komplement vad gäller stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.
– En koordinator kan bidra till att sänka stressen och hjälpa till att upprätta bra rutiner som bär över tid. Koordinatorn kan fungera som en utomstående, neutral part, exempelvis gentemot andra instanser. Målet är att stärka föräldrarna i deras föräldraskap. Målet på sikt är att familjen inte ska behöva stöd från en koordinator.
Därefter redogjorde Mona Pihl kring projektet ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”, som pågick 2019-2021, där hon var projektledare. Projektet har sin bakgrund i ett kunskapsstöd som Socialstyrelsen presenterade i oktober 2017 på uppdrag av Socialdepartementet: Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning.
Där presenterades en modell för förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. De tre samordningsfunktioner som anses mest centrala är: samordnad informationstjänst, gemensam planeringsprocess och praktiskt stöd av en koordinator.
Bidra till ökad livskvalitet
Mona Pihl betonade att syftet och målet med koordinatorstöd är att det ska bidra till att barn får ökad livskvalitet och hälsa, att föräldrarnas hälsa ska öka, samt att möjligheterna för föräldrarna att arbeta ska förbättras.
– Projektet hade som syfte att undersöka hur koordinatorstödet skulle kunna fungera på bästa sätt och vilken effekt stödet hade.
Under projekttiden deltog åtta olika stora kommuner, spridda över landet, i projektet och totalt fick 138 familjer stöd under projekttiden. Av alla föräldrar som fick stöd var cirka 75 procent kvinnor, och 40 procent av alla föräldrar var ensamstående.
Mona Pihl gav några exempel på vad föräldrar som fått av del av stödet tyckt:
- ”Jag slipper känna mig så himla ensam i det här”
- ”Tack vare koordinatorstödet slipper jag falla mellan stolarna”
- ”En neutral part, som finns som stöd”
Hon lyfte även fram ett par citat från samarbetspartners, exempelvis handläggare vid kommuner:
- ”Föräldrar som har stödet kommer oftast mer förberedda till besöken”
- ”Koordinatorn blir de där extra ögonen och öronen”
Hjälper till att skapa struktur
– För föräldrar som har barn med funktionsnedsättning är det inte ovanligt med väldigt många kontakter. De har många olika saker på gång och inte sällan samtidigt. Det kan vara svårt att hålla rätt på allt detta. Därför har vi gjort en enkel skiss för vad koordinatorstödet kan bidra med: ”Från kaos till struktur och riktning framåt”.
– Koordinatorn hjälper till att skapa struktur för att se vem som gör vad, vad är viktigast och hur man kan prioritera, förklarar Mona Pihl.
När det gällde vilka funktionsnedsättningar barnen hade i de familjer som deltog i projektet, stod autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för cirka 60 procent. I familjerna som fick stöd var det fler pojkar än flickor, och framförallt barn i tidiga skolåldern.
När det gällde vilket stöd från koordinator som efterfrågades mest, handlade det om stöd vid olika kontakter gällande barnen, praktiskt stöd, exempelvis hjälp med ansökningar, hjälp med att hitta rätt stöd och att ha ett bollplank.
– Positiva effekter av projektet var också att föräldrar som fått del av stödet upplevde en lägre grad av stress och oro och kände sig mer trygga, än innan. Även vad gällde föräldrarnas hälsa skattade de föräldrar som deltagit en högre grad av hälsa, än före de fick del av koordinatorstödet. Även sysselsättningsgraden hade ökat bland föräldrarna. Det var fler som uppgav att de orkade jobba heltid tack vare stödet. Vår förhoppning är förstås att fler kommuner ska erbjuda det här stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. De kommuner som är intresserade av att börja erbjuda koordinatorstöd är välkomna att kontakta mig, sa Mona.
Hon avslutade med att tipsa om Nka:s hemsida där man kan läsa mer om koordinatorstöd
Samlad kunskap på Nka:s hemsida
– Här har vi samlat kunskap och erfarenhet från projektet. På hemsidan kan man också ta del av reportage och lyssna till en podd kring koordinatorstöd. Där har vi också försökt att samla information och bra tips till kommuner som är intresserade av att satsa på koordinatorstöd.
Mona Pihl tipsade även om att det finns ett digitalt mötesforum, ett nationellt nätverk för koordinatorer, som är tänkt för alla som arbetar koordinatorslikt i Sverige.
– Vi har digitala träffar en gång i månaden för att dela erfarenhet och ge varandra råd och stöd.
Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2022-12-16
För mer information om koordinatorstöd, kontakta:
Möjliggörare och praktiker, flerfunktionsnedsättning
072-2443550
Senast uppdaterad 2022-12-16 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson