Äldre anhöriga gör betydande och omfattande insatser

Störd nattsömn, begränsat socialt umgänge och svårt att hinna motionera. Det är situationen för många av de äldre anhöriga som ger stöd och vård till en närstående. Det visar en nationell kartläggning om äldre anhörigas situation, som gjorts av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet.

Rapporten ”Äldre anhöriga: Anhörigskap, anhörigomsorg & stöd – en nationell kartläggning”, genomförd 2018-2019, synliggör att många anhöriga kan ha en såväl fysisk som psykisk tung situation och att stöd till anhöriga allt för ofta brister.

– Av resultaten från enkätstudien kan man konstatera att äldre anhöriga gör betydande och omfattande insatser. Tyvärr får en förhållandevis stor andel inte det stöd de önskar, säger Stefan Andersson, möjliggörare och forskare vid Nka och Linnéuniversitetet, som tillsammans med Lennart Magnusson, verksamhetschef och forskare, Elizabeth Hanson, FoU-ledare och forskare, och Mats Ewertzon, möjliggörare och forskare vid Nka, står bakom studien.

Bra bild av anhörigas situation

Enkätundersökningen baserar sig på svar från 706 äldre anhöriga. Studien har nyligen sammanställts och kommer att publiceras på Nka:s hemsida.

– Precis som vid andra anhörigstudier brottades vi med låg svarsfrekvens, 37,3 procent. Men resultatet av studien ger ändå en bra bild av anhörigas situation. Den belyser också vilket stöd som äldre anhöriga fått och och vilket stöd de önskar få, förklarar Stefan Andersson.

Stefan Andersson.

Stefan Andersson. Foto: Paul Svensson

Enkätstudien visade att äldre anhöriga, 65 år eller äldre, utgör en väsentlig andel av alla vuxna anhöriga, lika många kvinnor som män. Medelåldern är 78 år, majoriteten är födda i Sverige och har förgymnasial- eller gymnasial utbildning, hälften bor i samma hushåll som den närstående. Några anmärkningsvärda resultat från enkätstudien är att drygt 40 procent av de äldre anhöriga uppgav störd nattsömn varje vecka till följd av att ge vård och stöd, varav en tiondel varje natt. Drygt 20 procent svarade att de hade svårigheter med socialt umgänge och fler än var tionde uppgav svårigheter att hinna motionera, exempelvis att ta en promenad eller gå till gymmet.

När det gällde vilka närstående som äldre anhöriga ger vård och stöd till, visade studien att det oftast är till någon äldre än 65 år. Ungefär två tredjedelar är kvinnor, majoriteten bor i ordinärt boende, ungefär hälften är partners, make/maka till den äldre anhörige, hälften av de närstående har nedsatt fysisk funktion eller fysisk funktionsnedsättning och var femte har demenssjukdom eller minnesproblematik.

– Studien visar att 59 procent av äldre anhöriga ger insatser upp till 10 timmar i veckan och var fjärde äldre anhörig ger insatser i 30-60 timmar eller mer. Här vet vi också att en liten del anhöriga ger insatser hela eller stora delar av dygnet. Det här är tänkvärt utifrån ett återhämtningsperspektiv, konstaterar Stefan Andersson.

– Undersökningen visar även att fler äldre anhöriga ger mer stöd per vecka än yngre och fler äldre ger stöd 30 timmar eller mer i veckan. Det ger bilden av att äldre gör väldigt omfattande insatser, slår han fast.

Även positiva sidor

En jämförelse mellan kvinnor och mäns insatser visade att kvinnor gör mer timmar, kvinnor står för 57 procent av timmarna och männen för 44 procent.

– När vi pratar om olika typer av insatser ser vi att det är mycket praktiska aktiviteter, fysisk aktivitet, kontakt med vård- och omsorg, personlig omsorg, medicin och behandling, tillsyn och kulturella aktiviteter för att nämna några, säger Stefan Andersson.

Studien belyste även hurvida äldre anhöriga är ensamma utförare eller utför stöd och hjälp tillsammans med andra. Det som framkom var att flertalet anhöriga är ensamma utförare av vård- och stödaktiviteter, men få är det i samtliga aktiviteter.

– Många anhöriga önskar mer stöd från familj och vårdgivare, vilket är tänkvärt. Något som överraskade var att många uppgav att de utför medicin och behandling ensamma, säger Stefan Andersson och pekar på en annan faktor som studien sätter ljuset på.

– Det är drygt 20 procent av de äldre anhöriga som upplever psykisk påfrestning. Det är inte heller ovanligt att man upplever problem i relationen till både närstående och andra familjemedlemmar av anhörigskapet. Men anhörigskapet har även positiva sidor. Bland annat kan man känna en nära relation med den närstående. Studien visar exempelvis att drygt hälften känner tillfredsställelse av att ge vård och stöd till en närstående.

– Just tillfredsställelse är något som också brukar ingå när man försöker beskriva de positiva aspekterna av anhörigskap, vilket är betydelsefullt. Trots att man kanske upplever problem kan man ändå känna tillfredsställelse. En viktig faktor i sammanhanget är möjligheten till återhämtning, säger Stefan Andersson.

Anhörigstödet måste utvecklas

När det gäller stöd och hur man ska få hjälp att hantera sin situation som anhörig, saknade många vetskap om kommunernas skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga.

– Fyra av tio anhöriga vet inte vem man ska kontakta, vilket är anmärkningsvärt och behöver förbättras, konstaterar han.

Av de stöd som de äldre anhöriga fått från kommunerna var de vanligaste stöden information och rådgivning, avlösning, personliga samtal och stödgrupper. Medan det stöd de äldre anhöriga önskade mest handlade om hälsoundersökning, må-bra aktiviteter och ekonomiskt bidrag.

– Anhörigstödet måste utvecklas för att förbättra situationen för äldre anhöriga. Vår studie visar tydligt att anhöriga har svårigheter till återhämtning genom sömn, sociala relationer och fysisk träning, något som ger en sämre buffert mot upplevd belastning. Det är också bekymmersamt att allt för många inte vet var man ska vända sig för att få stöd. Där behöver kommuner och regioner bli bättre på att informera, konstaterar Stefan Andersson.

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2022-12-16 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson