Få anhöriga till personer med psykisk ohälsa erbjuds stöd för egen del enligt ny rapport

Bild på Mats Ewertzon

Mats Ewertzon

Två av tre anhöriga vet inte vart man ska vända sig för att få stöd för egen del – och endast cirka 15 procent har fått tillgång till detta. Stödet för egen del har i första hand omfattat information, rådgivning och personliga stödsamtal.

Det framgår av en kommande rapport om situationen för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, som presenterades vid Anhörigriksdagens andra dag. Siffrorna visar även att två av tre anhöriga inte anser att den närståendes behov av stöd är tillgodosett.

Bakom presentationen stod Mats Ewertzon, forskare och möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Han berättade att rapporten bygger på den nationella kartläggning som Nka genomförde under perioden oktober 2018 och januari 2019.

Artiklar och rapporter

Syftet med kartläggningen var att undersöka vuxna anhörigas situation i Sverige. Den gjordes i samarbete med Linnéuniversitetet och med finansiering från Skandias forskningsfond.

Frågor som man sökte svar på var bland annat vem som ger vård, hjälp och stöd, till vem och hur mycket, hur livet påverkas för den som ger vård, hjälp och stöd, samt vilket stöd anhöriga får för egen del.

Kartläggningen har resulterat i tre publicerade artiklar. Därtill är två rapporter under utformning.

 – En av dessa fokuserar på just anhöriga till personer med psykisk ohälsa, och det är resultat från denna rapport som presenteras här idag, förklarade Mats Ewertzon.

Stöd till en eller flera

I den nu aktuella rapporten medverkade närmare 400 anhöriga uppdelade på två grupper; dels anhöriga till personer med nedsatt psykisk hälsa och/eller beroendeproblematik (grupp A), dels anhöriga till personer med en annan huvuddiagnos i kombination med psykiska problem (grupp B). Exempel på annan huvuddiagnos var demenssjukdom eller nedsatt fysisk funktion.

Mats Ewertzon berättade att i grupp A hade de flesta anhöriga en närstående som var under 45 år. Oftast var den närstående ett vuxet barn eller en partner. I grupp B däremot var majoriteten av de närstående över 45 år och vanligtvis en förälder eller ett vuxet barn.

– De flesta anhöriga i båda grupperna gav stöd till en person. Men mer än var tionde stödde faktiskt så många som tre eller flera närstående, berättade Mats Ewertzon.

Direkt och indirekt stöd

Stödets omfattning varierade; oftast mellan en-tio timmar i veckan. Ungefär var tredje anhörig i båda grupperna gav dock stöd elva timmar eller mer i veckan, och drygt var tionde gav stöd som omfattade 30 timmar eller mer. 

– Det kunde handla om direkt vård och stöd som hjälp att klä sig, duscha, laga mat med mera. Något vanligare var det dock med indirekt stöd som att kontakta myndigheter, medverka vid läkarbesök, motivera och påminna i vardagen och så vidare, förklarade Mats Ewertzon.

Han tillade att man sedan tidigare undersökningar vet att anhörigas egen hälsa och livssituation påverkas negativ i takt med ökad omsorgsbörda.

– Och i den här rapporten ser vi att många anhöriga ger ett mycket omfattande stöd, konstaterade han.

Efterlyser bättre information

Rapporten visar också att mer än hälften av de anhöriga i båda grupperna tyckte att situationen ofta eller alltid var psykisk påfrestande, och var fjärde att situationen ofta eller alltid var fysisk påfrestande.

– Kartläggningen gjordes innan pandemin, och det hade varit intressant att se om svaren sett annorlunda ut om den gjorts idag, sade Mats Ewertzon.

Avslutningsvis menade Mats Ewertzon att resultatet från rapporten pekar på att informationen till anhöriga måste bli bättre; dels var stöd finns att få, dels vilken typ av stöd som kan erbjudas.

– Det är förvånande att så få anhöriga har fått stöd för egen del från kommunerna då de har en skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga, sade han.

Text: Barbro Falk
Publicerad 2022-11-28

Läs också: Jubel när årets anhörigkommun korades på Anhörigriksdagen

Senast uppdaterad 2022-11-28 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson