Rapporter
Rapporter utgivna av Nka eller med Nka som samverkanspart.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har kartlagt hur anhöriga, personal och stödet till anhöriga har påverkats av covid-19-pandemin. I denna rapport redovisas resultatet av kartläggningen samt Nka:s förslag till omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stödja anhöriga och utveckla anhörigstödet under pandemin och kommande kriser. 
Svenska Röda Korset har tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga tagit fram rapporten "Vilket behov av anhörigstöd har människor med migrantbakgrund? – Ett underlag till handledning för utveckling av stödet för anhöriga med migrationsbakgrund". Syftet med studien var att få ökad insikt och förståelse för vilka utmaningar anhöriga med migrantbakgrund kan ha. Studien utgör ett underlag till en handledning om hur frivilliga och personer inom olika organisationer kan bemöta anhöriga med migrationsbakgrund.
Projektet 
Rapporten "Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatrin – hur har de det?" ger en bild av hur barn har det i familjer där minst en förälder får specialistpsykiatrisk vård för till exempel depression, dystymi eller ångeststörning. Resultatet visar bland annat att barn som har en förälder med psykisk ohälsa i regel mår sämre än barn som inte har en förälder som mår psykiskt dåligt.
Under 2019 genomförde 
Rapporten är en kunskapsöversikt av anhörigas situation i Sverige utifrån ett genusperspektiv. Fokus ligger på förvärvsarbetande kvinnor och män, där kartläggningen av befintlig forskning och annan litteratur kompletterats med djupintervjuer med totalt 14 anhöriga för att få berättelser från verkligheten.
I Sverige har enligt uppskattningar var femte person i vuxen ålder en funktionsnedsättning. Detta gör med en befolkning i vuxen ålder på drygt 8 miljoner att ca 1,6 miljoner personer har en funktionsnedsättning. Hur många av dessa som har ett eller flera syskon finns det inga uppgifter om. Det finns en medvetenhet kring att barn som har en syster eller bror med funktionsnedsättning behöver stöd. I vissa kommuner och regioner erbjuds idag samtalsgrupper eller gruppverksamhet för barn och ungdomar som har syskon med funktionsnedsättning. Med tanke på det gång på gång klarlagda behovet av stöd hos syskonen är det synnerligen viktigt att man i alla delar av landet accelererar arbetet med att utveckla anhörigstödet till barn och ungdomar.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) är en samarbetsresurs för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Under 2017 togs ett underlag fram för en nationell anhörigstrategi vilket presenterades för socialdepartementet.-1.png "Att vara anhörig till en person som drabbats av självskadebeteende")
Det saknas kunskap om i vilken omfattning barn och andra anhöriga används istället för professionella tolkar inom offentlig verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen gav Linnéuniversitetet i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning barn och andra anhöriga används för att kommunicera med patienter och brukare vid ett urval av enheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och förslag.
När en förälder lider av allvarliga svårigheter kräver i vissa fall familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg och blir så kallade unga omsorgsgivare. När barn har omfattande och regelbundna omsorgsuppdrag kan det leda till begränsningar i deras utveckling, delaktighet och möjligheter.
This short overview 'Young Carers in Sweden' is a summary of two reports on young carers in Sweden. The government initiated a wide spreading development work, in which the National Board of Health and Welfare, the National Institute of Public Health, Swedish municipalities and health care regions collaborated to strengthen support to children and young people in families with substance abuse, serious illness or mental ill-health, violence or death of a parent. These two reports provide the foundation for this work. The references to the original reports are found at the end of the overview.
Översikten är en sammanfattning av åtta rapporter om barn som anhöriga i Sverige. Rapporterna har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett brett nationellt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.
Detta är den sjätte rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Socialstyrelsen. Inledningsvis ger rapporten en teoretisk översikt om barn som anhöriga till föräldrar med posttraumatisk stress. Därefter görs en systematisk granskning av den empiriska litteraturen om betydelsen av post-traumatisk stress hos flyktingföräldrar i exil för deras barns hälsa och välbefinnande.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har tagit fram rapporten "Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv" på uppdrag från Socialdepartementet. Rapporten ingår i den nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen.
Den här studien inleddes 2014 med en kartläggning av i vilken omfattning 15-åringar i Sverige utövar omsorg, vilka former av omsorg som utövas och hur unga som tar ett omsorgsansvar upplever att de påverkas av att utöva omsorg. Den här avslutande delen av studien bygger på intervjuer med fyra barn och unga vuxna som av olika anledningar och på olika sätt har tagit hand om en förälder och/eller syskon. Dessa ungas berättelser jämförs med internationell forskning. Syftet med intervjustudien är att få fördjupad kunskap om hur unga kan uppleva att ge omsorg och hur det påverkar dem.
Studie med syfte att belysa arbetet vid Mödra- och barnhälsovårdsteamet i Haga, som är en vårdenhet specialiserad på gravida kvinnor och nyblivna föräldrar med missbruksproblem samt deras barn. Intresset riktades mot hur arbetet på mottagningen var upplagt, kännetecken hos patientgruppen samt hur och i vilken mån samverkan med andra verksamheters bedrevs. De huvudsakliga resultaten visade att det i patientgruppen fanns en relativt stor variation med avseende på sådant som boendesituation, civilstånd och sysselsättning. Denna rapport är endast tillgänglig som pdf.
Rapport nr 5 i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hur vanligt det är att barn upplever att en förälder drabbas av en cancersjukdom, vilka konsekvenser detta har för skolprestationer i årskurs 9 samt för hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–40 år.
För att dra lärdom av det utvecklingsarbete som genomförs gällande stöd till anhöriga har Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) i samverkan med åtta FoU-enheter kartlagt och följt utvecklingen av stödet till anhöriga i åtta kommuner: Borås, Härjedalen, Hässleholm, Malmö, Skara, Strängnäs, Uppsala och Västervik. Tidigare har resultatet av kartläggning 1, gällande år 2010 presenterats. I denna rapport som utgör projektets slutrapportering, analyseras utvecklingen av anhörigstödet under de därpå följande åren. Denna sammanfattning fokuserar på de förändringar som skett under de senaste åren.
Vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har man sedan starten år 2008 arbetat med metoden Blandade lärande nätverk (BLN). Syftet med BLN är att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagare samt att generera utvecklingsarbeten inom området anhörigstöd och vård/omsorg i medverkande kommuner.
För att få ökad kunskap om i vilken omfattning och på vilket sätt BLN kort- och långsiktigt kan bidra till evidensbaserade förändrings- och utvecklingsarbeten är det angeläget med utvärderingar. Därför genomförs tre utvärderingar utifrån olika perspektiv, varav föreliggande studie är en av dessa. Utvärderingen syftar till att beskriva i vilken omfattning och på vilket sätt nätverken som avslutades andra halvåret 2014 till år 2015 bidragit till att målen för BLN uppnåtts. Utvärderingen visar att BLN är en arbetsmetod som är betydelsefull för att genomföra förbättrings- och utvecklingsarbeten inom vård/ omsorg och anhörigstöd på såväl individuellt som på kommunal nivå.
En nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Kartläggningen baseras på ett slumpmässigt urval av 100 enheter vardera från mödrahälsovården, barnhälsovården samt socialtjänsten.
Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.
Barn föds anhöriga och växer upp som anhöriga till föräldrar och syskon och andra viktiga personer i familjen. I dessa relationer har minderåriga barn sin trygghet och tillitsbas att bygga sitt liv på. Omvänt får de svårigheter som drabbar föräldrar eller syskon konsekvenser också för barn. Vilka är dessa konsekvenser och hur kan vi förstå barns anhörigskap? Vilka roller kan barnet ha i sin familj? När behöver barn och föräldrar stöd och hur?
Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig för pedagoger, men det kan även användas av andra, som möter barn och elever med medfödda skador av alkohol.
Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet fick i slutet av år 2011 i uppdrag av Socialstyrelsen att utgöra ett kompetenscentrum kring frågor om barn som anhöriga, bland annat genom att stödja implementeringen inom hälso- och sjukvården av 2 g § i hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Syftet med den här kartläggningen är att öka kunskapen om vad som främjar hälsa, utveckling och välbefinnande hos barn och ungdomar i familjer där en förälder har en progredierande neurologisk sjukdom samt att undersöka vilka insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos gruppen.
Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen
Syftet med denna kartläggning har varit att undersöka och få en uppfattning om hur stor gruppen unga omsorgsgivare (bland ungdomar som går i nionde klass) är i Sverige, i vilken omfattning samt i vilken form ungdomarna ger stöd, vård och hjälp till en person som står dem nära.
En idéskrift till stöd för politiker och beslutsfattare som kan påverka livet positivt för anhöriga och personer med flerfunktionsnedsättning. En idéskrift framtagen av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, 2014.
Rapporten belyser hälsa och livsvillkor för unga vuxna i åldern 30–35 år i en anhöriggrupp som växt upp med föräldrar som vårdades på sjukhus på grund av missbruk och/eller psykisk sjukdom, och baseras i sin helhet på uppgifter från nationella register.
Rapporten belyser situationen i ung vuxen ålder för personer som förlorat en förälder under barnaåren på grund av dödsfall via uppgifter från nationella register om hälsa och livsvillkor.
Sammantaget visade resultaten att barn och föräldrar som varit i kontakt med Barntraumateamet efter en förälders plötsliga död till stor del har varit hjälpta av det stöd de fått. Teamets arbete har upplevts som hoppgivande, bekräftande och normaliserande. De som deltog i utvärderingen tycks också idag vara vid relativt god psykisk hälsa, vilket antyder att det sätt teamet arbetar på kan ha fyllt en viktig funktion för återhämtningen.
Anhörigkonsulenter och motsvarande yrkesgrupper har en central betydelse för innehållet i och utvecklingen av anhörigstödet i landets kommuner. Nka har därför genomfört en enkätstudie med syftet att få en nationell överblick över hur denna relativt sett nya yrkesgrupp utformar och ser på sitt arbete. Denna rapport innehåller en sammanställning av svaren på denna enkät som riktade sig till landets samtliga anhörigkonsulenter.
Det är relativt vanligt att en förälder drabbas av psykisk ohälsa, i de flesta fall depression, i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod. Detta leder till försämrade möjligheter till en välfungerande anknytning mellan förälder och barn, och på längre sikt löper barn till föräldrar med psykisk ohälsa högre risk att själva utveckla liknande problem. Mot bakgrund av detta är det betydelsefullt att lättillgängliga och effektiva insatser kan erbjudas blivande föräldrar och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa.
En förälders problematiska bruk av alkohol eller narkotika i samband med
Denna kartläggning av hur det går i skolan för barn som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag.
Denna kartläggning av hur många barn som anhöriga, som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag.
Studiens syfte är att kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom äldre-, funktionshinder- och individ- och familjeområdet samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. I undersökningen kartläggs och följs stödet till anhöriga under tre år i kommunerna Borås, Härjedalen, Hässleholm, Malmö, Skara, Strängnäs, Uppsala och Västervik.
I denna rapport redovisas resultatet från en utvärdering om hur anhörigvårdare i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län upplever anhörigstödet. 
Senast uppdaterad 2021-09-15 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson
– för ett anhörigvänligt samhälle.
StartPubliceratRapporter
Nationellt kompetenscentrum anhöriga – för ett anhörigvänligt samhälle.