Nya insikter om anhörigas medverkan i forskning
Camilla Malms avhandling handlar om anhörigas medverkan i forskning. Foto: Josefine Göransson
Gör forskarna det för lätt för sig när de rekryterar anhöriga till sina studier? Lyssnar så väl forskare som anhöriga mer på vissa anhöriga än andra i forskningssammanhang? Kan det vara så att anhöriga, särskilt med invandrarbakgrund, inte deltar i forskning eftersom de ogillar att deras omsorgsgivande definieras som ett problem? Det var några frågor som fick jakande svar - med vissa reservationer - under Camilla Malms disputation vid Linnéuniversitet i Kalmar den 3 juni.
I början av juni disputerade Camilla Malm, doktorand i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet och knuten till Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), med avhandlingen “Involving informal carers in health and social care research”.
Opponent var professor Ingrid Hellström vid Marie Cederschiöld högskola. Som inledning till själva diskussionen bad hon Malm att berätta lite mer om sig själv och om sin väg till doktorandstudierna.
– Jag har länge velat forska, ända sedan utbildningen till socionom, men tre barn kom emellan och det var inte förrän jag började som kurator inom barnhabiliteringen som intresset för anhöriga och deras situation väcktes på allvar, berättade Malm.
Senast uppdaterad 2022-09-02 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson