Utredning vill reformera vården för personer med samsjuklighet – och lyfter anhörigas situation

Samsjuklighetsutredningen föreslår i ett delbetänkande en genomgripande reform av samhällets insatser till personer med skadligt bruk eller beroende och psykisk sjukdom. Syftet med förändringen är att säkerställa en samordnad, behovsanpassad och patientcentrerad vård och omsorg.

Delbetänkandet med titeln "Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet" överlämnades för en tid sedan till socialminister Lena Hallengren.

I arbetet med delbetänkandet har utredningen intervjuat personer med samsjuklighet och anhöriga. Man har även samtalat med ett flertal organisationer som samlar erfarenheter inom området.

I delbetänkandet betonas de anhörigas behov av stöd. Därför föreslås bland annat att socialtjänstens ansvar för anhöriga till personer med skadligt bruk och beroende ska tydliggöras genom att de lyfts särskilt i bestämmelsen om anhörigstöd i socialtjänstlagen. Man konstaterar också att utbildning och stöd till anhöriga ger bättre livskvalitet

Förändrat huvudmannaskap

Utredningens huvudbudskap är att vården ska samordnas bättre. Detta ska ske genom att all behandling av skadligt bruk och beroende blir ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård – något som också ska framgå genom en ändring i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Idag delas ansvaret med kommunernas socialtjänst.

I delbetänkandet föreslås att socialtjänstens insatser vad gäller skadligt bruk och beroende ska fokusera på uppsökande verksamhet, information, sociala stödinsatser, stöd till anhöriga samt insatser för barn och unga.

Enligt utredningen ska det även framgå av HSL att behandling för skadligt bruk och beroende ska ske samordnat med behandling för psykiatriska tillstånd. På så sätt blir vården bättre för personer med samsjuklighet, anser utredningen.

Vidare vill utredningen att kommuner och regioner gemensamt ska bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet för personer med särskilt stora samordningsbehov. Man tänker sig en verksamhet där olika professioner från båda huvudmännen jobbar tillsammans, och där deltagarna också tilldelas en vård- och stödsamordnare.

Tydliga målbilder för arbetet

Tillsammans med personer med samsjuklighet och anhöriga har utredningen även tagit fram ett antal målbilder. Tanken är att målbilderna ska användas för att visa vad det är som ska uppnås, och också användas som utgångspunkt för uppföljning inom området:

• Tidig hjälp för psykisk ohälsa och skadligt bruk.

• Stöd och vård som är lätt att hitta, komma i kontakt med och som är tillgänglig när jag behöver den.

• Tillgång till fungerande behandling och möjlighet att välja utifrån det som passar mig.

• Att vården och omsorgen lyssnar på, involverar och ger stöd till anhöriga och mitt nätverk.

• Stöd och vård som hänger ihop som en helhet.

• Inte bli utestängd från stöd och vård och få hjälp med både beroende och psykisk ohälsa.

• Bli lyssnad på, få förståelse och bli behandlad med samma respekt som andra.

• Bli stärkt i min egen förmåga att hantera min situation och ha inflytande över min vård och omsorg.

• En fungerande vardag och ett meningsfullt sammanhang.

• En person som jag kan lita på och som följer med i hela processen.

Tilläggsdirektiv om ny lagstiftning

Nyligen fick utredningen ett tilläggsdirektiv. Enligt detta ska man även lämna förslag på
en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Utredningen ska lämna sin slutredovisning senast den 31 januari 2023.

Text: Barbro Falk