Stor oro inför framtiden bland anhöriga till personer med NPF-diagnos
Attentions rapport
Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar ett stort ansvar för sina närstående. Nästan nio av tio uppger att deras insats helt eller till stor del är avgörande för att den närstående ska få rätt vård och stöd. Och åtta av tio känner att de alltid eller ofta måste finnas tillgängliga för sin närstående.
Riksförbundet Attention har genomfört en enkät bland sina medlemmar. Den genomfördes under januari 2024 och besvarades av 4 600 personer. Majoriteten av dessa var mödrar till minderåriga eller vuxna barn med NPF, men även pappor, syskon, mor/farföräldrar med flera deltog. Enkäten har sammanställts i en rapport med rubriken ”Kraschar jag så kraschar allt”. Den presenterades vid ett webbinarium den 6 mars där cirka 700 personer deltog.
Anhöriga till personer med NPF är en stor grupp i samhället. I rapporten konstateras att bara bland barn och unga i Sverige har sju till nio procent en NPF-diagnos, som till exempel adhd eller autism.
– Som förälder är anhörigskapet särskilt tungt att bära. Oron för vad ska hända när man inte längre orkar eller finns kvar är stor, berättade verksamhetsutvecklare Fanny Eklund när hon redogjorde för rapporten under webbinariet.
Nka medverkade och berättade om anhörigstrategin och om den befolkningsstudie som kommer att göras 2024. Nka delar bilden av att stödet till anhöriga till personer med NPF är för litet.
– Jag ser positiva tendenser, men fortfarande återstår mycket arbete. Vi är inte i mål ännu. Bland annat behövs fler anhörigstödjare i kommunerna, och anhöriga måste också få kunskap om att det finns stöd att söka för egen del, sade Ingrid Lindholm från Nka.
Läs hela reportaget om Attentions rapport och webbinarium här
Attentions rapport "Kraschar jag så kraschar allt" går att läsa här
Webbinariet går att se i efterhand här
Senast uppdaterad 2024-03-22 av HelenaI, ansvarig utgivare Lennart Magnusson