Föräldrars spelproblem påverkar barns mående
Foton: Pexels
En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än många andra i samma ålder. De är bland annat mindre nöjda med sin psykiska och fysiska hälsa, fritiden och vänner och upplever överlag en sämre relation till sina föräldrar.
Rapporten baseras på en enkätundersökning om spel om pengar. Frågorna ställdes till personer i åldrarna 16-19 år, samt föräldrar som har barn i de åldrarna. Av de svarande uppgav 14 procent av de unga att någon i deras närhet har eller har haft spelproblem, varav två procent uppgav att denna närstående är en förälder.
De flesta unga personer som har en närstående med spelproblem har inte själva spelproblematik, men det finns en överrepresentation av spelproblem bland unga som är anhöriga – åtta procent av ungdomarna uppgav att de hade egna spelproblem jämfört med två procent av dem som inte hade en närstående med spelproblem.
Förutom att dessa unga upplever mer missnöje med sin hälsa, fritiden och vänner, upplever de också en högre grad stress och har en mindre positiv tro på framtiden än unga som inte har föräldrar med spelproblem. Unga personer som har en förälder med spelproblem upplever också generellt att de har en sämre relation till sina föräldrar jämfört med många andra i samma ålder.
Folkhälsomyndigheten konstaterar i rapporten att unga som har föräldrar med spelproblem är i behov av stöd. Föräldrar som har goda relationer till sina barn, som engagerar sig och sätter gränser, fungerar som en skyddande faktor för en rad problem hos unga. Att stärka föräldrar i sin roll och förebygga spelproblem bland vuxna ses därför som en viktig åtgärd. Folkhälsomyndigheten menar också att skolan har en viktig roll för att upptäcka och stödja unga som har det svårt hemma.
Senast uppdaterad 2023-02-01 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson