Tidningen Change intervjuar Elizabeth Hanson om EU-projektet WELL CARE

Elizabeth Hanson är sjuksköterska, professor och forskningsledare vid Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)

Tidningen Change har intervjuat Elizabeth Hanson, sjuksköterska, professor och forskningsledare vid Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) om EU-projektet WELL CARE. Projektet har beviljats 65 miljoner kronor och har som mål att stärka psykisk hälsa och välbefinnande hos vårdpersonal och anhörigvårdare.

När Elizabeth Hanson fick klartecken för att starta projektet WELL CARE kände hon det som ett erkännande för alla de som vårdar, både professionellt och i hemmet.

Elizabeth är PI (huvudforskare) och koordinator och WELL CARE är det största EU-projekt Linnéuniversitetet någonsin fått. Som forskare och tidigare sjuksköterska inom palliativ vård har hon ägnat hela sin karriär åt vård och omsorg. Att vårda är ett arbete som ofta tas för givet, berättar hon.

– Coronapandemin gjorde det tydligt för hela samhället vilken viktig roll vårdare spelar, såväl anhöriga som personal. Traditionellt har de mest prestigefyllda EU-satsningarna inom vård och hälsa prioriterat medicin, specialisthälsovård och specialistsjukvård. Själva vården och omsorgen har hamnat i skymundan – trots att över 55 miljoner människor i Europa utför detta viktiga arbete, säger Elizabeth Hanson i en intervju med tidningen Change.

Svenska kommuner deltar
I EU-satsningen samverkar forskare, vårdpersonal, beslutsfattare och anhöriga från Sverige, Tyskland, Italien, Nederländerna och Slovenien. Elizabeth gläds särskilt åt att projektet har starkt stöd bland dem som vårdar i det dagliga arbetet. Kommunerna Kalmar, Eskilstuna och Borås deltar i projektet och kommer, liksom de andra länderna, att testa nya arbetssätt.

En central idé är vård i partnerskap, det vill säga att stärka samarbetet mellan professionell vårdpersonal och anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående.

– Det kan låta enkelt att förbättra kommunikation och samarbete, men i praktiken uppstår ofta spänningar mellan vårdpersonal och anhöriga, vilket skapar konflikter. Man arbetar under press och det kan vara mycket känslor involverade i vården av en närstående. Vi vet att både patienterna och de som vårdar mår bättre när samarbetet mellan vårdpersonal och anhöriga fungerar bra. Nu gäller det att hitta evidensbaserade och hållbara metoder för detta och göra metoderna tillgängliga för fler, säger Elizabeth Hanson till tidningen Change. 

Läs hela reportaget i Change här: Med europeisk kraft i ryggen ska vården bli bättre