Stort intresse för inspirationsdag om anhörigstöd vid psykisk ohälsa

Kerstin Evelius från SKR var en av föreläsarna.

Ett 12-stegsprogram för anhöriga blev Solveig Eks räddning. ”Vid första mötet kändes det som att jag kommit hem. Att få träffa andra som tänkte och kände som jag var befriande”.

Det var vid en digital inspirationsdag om anhörigstöd vid psykisk ohälsa som Solveig Ek berättade om sin långa resa till ett liv i balans. Inspirationsdagen arrangerades av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och Riksförbundet Hjärnkoll. 

Drygt 1 000 personer deltog under dagen, varav ett 40-tal fysiskt i en konferenslokal Stockholm.  Under dagen fick åhörarna bland annat ta del av aktuell forskning inom området anhörigstöd, information om pågående nationella satsningar och exempel från olika verksamheter. Moderatorer var Maria Nilsson, verksamhetschef vid Nka, och Conny Allaskog, ordförande för NSPH.

Lång väg tillbaka
Solveig Ek, från Hammarstrand i Jämtlands län, var en av dagens föredragshållare. Hennes berättelse gav ytterligare en dimension åt anhörigas behov av stöd. Hon är en av Riksförbundet Hjärnkolls 350 ambassadörer och föreläser regelbundet om sina egna erfarenheter för att på så sätt sprida kunskap och minska stigmat kring psykisk ohälsa.

Under Solveig Eks föreläsning fick deltagarna följa hur uppväxten i en dysfunktionell familj – där grundläggande emotionella, psykologiska och sociala behov inte tillgodoses – kan leda till egen psykisk ohälsa som vuxen.

Ingen såg det kaos som var Solveig Eks vardag eftersom familjen utåt sett fungerade bra. Hon tryckte undan alla känslor och utvecklade ett medberoende för att ”överleva”.

Drabbades av depression
– Jag började tidigt att känna mig osäker, oduglig och fel, och jag var fylld av skam och skuld. Min självkänsla var låg. Jag var också orolig för att bli påkommen som en bluff. Jag ville alltid ha kontroll och jag tog ansvar för andras problem och känslor, berättade hon.

Som vuxen fortsatte hennes liv med dysfunktionella förhållande och relationer, och hon förde omedvetet vidare det dysfunktionella mönstret till sin egen familj och de egna barnen.  Senare i livet insjuknade hon i depression. Med hjälp av medicin, terapi och 12-stegsprogrammet ACA (”Vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer”) tillfrisknade hon. Idag är hon utbildad samtalsterapeut.

– Stödet från ACA och de tolv stegen har varit helt avgörande för mig. Självförlåtelse, självmedkänsla och vetskapen om att jag inte är ensam har hjälpt mig att läkas. Medberoende är en dödlig sjukdom och jag ser mig själv idag som en ”nykter medberoende”, sade Solveig Ek.

70 olika insatser
På plats under inspirationsdagen var också Kerstin Evelius, sektionschef för folkhälsa och psykiatri vid Sveriges kommuner och regioner, SKR. Hon berättade om den tioåriga nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention som sträcker sig fram till 2034.

Totalt har 28 myndigheter deltagit i arbetet med att ta fram strategin – som ska skapa förutsättningar för en gemensam inriktning för det framtida arbetet.
– Strategin berör hela samhället. Det här kommer att bli bra, konstaterade Kerstin Evelius.

Strategin – med namnet ”Det handlar om livet” – omfattar vision, mål och delmål samt en handlingsplan med cirka 70 prioriterade insatser för att utveckla området psykisk hälsa och suicidprevention. Ett av delmålen inkluderar stärkt stöd till anhöriga.

Utvecklingsarbetet ska genomföras i bred samverkan mellan stat, regioner, kommuner och civilsamhälle. Strategin fungerar som ett samlande ramverk.
– Jag tänker att arbetet startar där man står, och att man adderar insatser efterhand. Barn och ungas psykiska hälsa har högsta prioritet, sade Kerstin Evelius.

Handbok för inspiration
Under konferensen presenterades även en ny handbok för anhörigkonsulenter. Titeln är ”Professionellt stöd till anhöriga – anhörigkonsulentens roll i en förebyggande socialtjänst”. Den kan beskrivas som ett inspirationsmaterial med syfte att utveckla stödet till anhöriga liksom anhörigkonsulentens yrkesroll.

Handboken har tagits fram av bland andra Maria Hagiwara, möjliggörare och praktiker vid Nka. Hon är också koordinator för Sveriges kommunala anhörigstödsnätverk (SKA). Tillsammans med Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent i Stockholms kommun, berättade hon om handboken och om olika former av stöd till anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

– I den nya socialtjänstlagen står det tydligt att socialnämnden ska erbjuda stöd till den som vårdar eller stöder en närstående. I lagtexten är den anhöriga målgrupp för socialtjänstens insatser. Det kan bland annat handla om direkt stöd som riktas till den anhörige eller indirekt till den närstående, berättade Maria Hagiwara.

Under föredraget gavs exempel på områden som anhörigkonsulenter kan arbeta med.
– Det kan till exempel vara kunskap och rådgivning, eller stöd i grupp, anhörigcaféer, hälsofrämjande aktiviteter med mera, sade Margaretha Hartzell.

Handboken går att ladda ner på Nka:s webbplats och en tryckt version är på gång. Under våren 2026 kommer olika utbildningsinsatser att arrangeras för anhörigkonsulenter.

Tidiga samtal
Om stöd till anhöriga till personer som nyinsjuknat i en psykossjukdom informerade Jessica Alaeus, överläkare i psykiatri vid psykosmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Hon berättade om psykosprogrammet som bedrivs vid mottagningen – och som omfattar 950 inskrivna patienter, varav 250 nyinsjuknade.

Förutom en rad olika insatser till patienterna erbjuder man även stöd till anhöriga. Det handlar om sex olika former av stöd; krisintervention, anhörigstödjande samtal, familjeintervention, samtal för att stärka barns delaktighet, manualbaserade föräldrasamtal och patient- och anhörigutbildning.

– För att nå anhöriga bokar vi in samtal redan vid remisstadiet om patienten är inlagd på sjukhus. På så sätt kan vi knyta en första kontakt med både patienten och anhöriga. Vi får då kontaktuppgifter och vi kan boka tider för uppföljning i öppenvården. Och vi kan ge muntlig och skriftlig information om patient- och anhörigstöd, sade Jessica Alaeus.

Flödesschema
Hon berättade att som ett slags paraply över psykosprogrammet finns krisinterventionen som syftar till att göra situationen hanterbar för både patienten och de anhöriga.

– Krisinterventionen består av olika kortvariga insatser som bland annat innebär att skapa kontakt för att möjliggöra en trygg, öppen och tydlig kommunikation, och också för att planera för vidare insatser som alla inblandade är delaktiga i, förklarade Jessica Alaeus.

På mottagningen har man utarbetat ett flödesschema som beskriver vårdförloppet vid schizofreni och liknande tillstånd hos nyinsjuknade patienter. Förloppet omfattar tio besök under ett års tid, och Jessica Alaeus menade att schemat har underlättat arbetet betydligt.
– Nu vet alla inblandade vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska ske, konstaterade hon.

Många programpunkter
Övriga programpunkter under dagen var NSPH:rapporten 2024 & 2025, studieprogrammet Prospect för anhöriga till personer med schizofreni och liknande psykossjukdomar, sociala stödinsatser till efterlevande vid suicid, en studie om familjefokuserat perspektiv inom psykiatrisk vård, blandade lärande nätverk (BLN) som en metod att utveckla anhörigstöd samt ett nytt kunskapsstöd från Socialstyrelsen för att involvera anhöriga i den psykiatriska och rättspsykiatriska vården.

Text: BARBRO FALK

Se alla inspelade föredrag här: Inspirationsdag om anhörigstöd vid psykisk ohälsa