Förslag på äldreomsorgslag lyfter anhörigperspektivet

Genrefoto: Smålandsbilder

Tisdagen den 28 juni överlämnades slutbetänkandet om förslag på en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner, till socialminister Lena Hallengren. Utredningens förslag innehåller bestämmelser som syftar till att skapa en likvärdig och kvalitativ äldreomsorg. I betänkandet lyfter man också vikten av äldres och anhörigas delaktighet i vård och omsorg, samt anhörigas behov av stöd.

– Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en ny äldreomsorglagstiftning. I uppdraget ingick också att föreslå en ordning för en nationell omsorgsplan som långsiktigt kan bidra till en förbättrad äldreomsorg. Utredaren har även haft i uppdrag att överväga och lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens, sa socialminister Lena Hallengren i samband med en pressträff där utredningen överlämnades.

Den föreslagna äldreomsorgslagen ska komplettera socialtjänstlagen och förtydliga äldreomsorgens uppdrag och innehåll. Detta i syfte att skapa förutsättningar för en likvärdig kvalitet i äldreomsorgen där man utgår från individens förutsättningar, behov och delaktighet.

Äldre och anhörigas delaktighet och behov av information

Lagförslaget består av flera paragrafer som reglerar frågor om bland annat samordning, delaktighet, individanpassning, informationskrav, ledarskap, uppföljning och anhörigstöd.

Utredningen föreslår att man ska ha en tydligare helhetssyn och utgå från individens olika behov. Man föreslår också bestämmelser som syftar till att stärka förutsättningarna för äldre personer och deras anhöriga att vara delaktiga i olika ärenden och insatser inom äldreomsorgen. Det innebär bland annat att den äldre och dennes anhöriga ska ges möjlighet att påverka innehållet i beslut om bistånd och hur insatserna genomförs.

Vidare poängterar utredningen att de äldre och deras anhöriga behöver få information.

– För att kunna vara delaktig behöver man ha information. Detta omfattar information om handläggningsprocessen, planering, utförande av insatser, hur uppföljning sker och att man har rätt till fast omsorgskontakt. Informationen ska lämnas skriftligt om det behövs. Den som lämnar informationen ska också säkerställa att den som får informationen, till exempel anhöriga eller den enskilde individen, har uppfattat vad som sägs, sa den särskilda utredaren Olivia Wigzell vid pressträffen.

I betänkandet står det att arbetet med att koordinera och samordna vård och omsorg tydligt ska ligga på socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta ska leda till att den enskilde och dess anhöriga i minskad utsträckning ska behöva ta på sig sådana uppgifter. Personal behöver även uppmärksamma anhörigas behov och hur anhöriga påverkas av olika planerade insatser, konstaterar utredningen.

Ny bestämmelse om socialnämndens informationsansvar

Utredningen föreslår att bestämmelsen i socialtjänstlagen gällande att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående äldre person ska föras in i äldreomsorgslagen.

Utredningen föreslår också en ny bestämmelse i äldreomsorgslagen om att socialnämnden i sin uppsökande verksamhet ska informera om det stöd som erbjuds anhöriga i kommunerna.

– Anhöriga ska i god tid få information om vilket stöd kommuner är skyldiga att ge till anhöriga. Idag vet vi att det är väldigt få anhöriga, ungefär 30 procent, som känner till att kommuner har en skyldighet att även stödja anhöriga, sa Olivia Wigzell.

Syftet med bestämmelsen är att kommunerna ska arbeta mer aktivt och förebyggande för att nå de anhöriga som är i behov av stöd innan påfrestningarna av omsorgsgivandet har fått negativa konsekvenser för de anhörigas hälsa och livskvalitet. I betänkandet betonar man att informationen om stödet behöver finnas lättillgängligt, ges genom olika kanaler och gärna vid upprepade tillfällen. Socialnämnden behöver arbeta aktivt för att informera om vilket stöd som finns och var man vänder sig för att få stöd.

Fast omsorgskontakt

Utredningen föreslår också att alla som har hemtjänst och alla som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Förslaget beräknas leda till att anhöriga avlastas från ansvar för koordinering av den närståendes vård- och omsorgsinsatser, samt bidra till en ökad delaktighet och en mer personcentrerad utformning av insatserna.

Utredningen föreslår även vissa bestämmelser kring personal, vilket innebär att det ska finnas tillräcklig mängd personal och rätt kompetens inom äldreomsorgen. Det föreslås också att en förordning om en nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen ska kopplas till äldreomsorgslagen. Tanken är att den ska fungera som stöd och styrning för kommuner och verksamheter för att utveckla kvaliteten och öka likvärdigheten i landet.

Utredningens förslag kommer nu att skickas på remiss.

Läs betänkandet ”Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer”

Text: Josefine Göransson