Anhörigdagen 2022 belyste könsskillnader bland anhöriga

Mark Levengood.

Författaren och programledaren Mark Levengood modererade webbinariet.

Den 6 oktober varje år är det den nationella och numera även europeiska anhörigdagen. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) bjöd i samband med det in till ett webbinarium där de medverkande belyste anhörigskap ur ett jämställdhetsperspektiv och berättade om den nyligen publicerade europeiska strategin för vård och omsorg.

Moderator för de två timmarna var författaren och programledaren Mark Levengood. Han inledde med att hälsa alla välkomna och presenterade temat för webbinariet.

–  Årets tema är jämställdhet och ni kommer att märka under webbinariets gång att det finns fler aspekter av detta än vad man kanske först tror. Jag hoppas att webbinariet ska bidra till att man får nya tankar, nya insikter och ser att man inte är ensam – för det är man inte.

Under webbinariet berättade Stecy Yghemonos, direktör för Eurocarers, om anhöriga i Europa. Han pratade om hur många som är anhöriga, vilka insatser de gör, vilket behov av stöd de har och hur omsorgsgivandet skiljer sig mellan kvinnor och män.

Data som Eurofound har sammanställt och publicerat visar att minst tolv procent av den vuxna befolkningen i EU ger omsorg till en närstående minst två gånger i veckan. Det motsvarar cirka 44 miljoner människor. Datan är från 2020 och Stecy Yghemonos förklarade att antalet anhöriga idag troligtvis är högre än så.

– Enligt vår uppfattning handlar det snarare om 50-100 miljoner personer. Men även om vi håller oss till siffran på 44 miljoner så talar vi om ett betydande antal människor. Det är en befolkningsgrupp som inte kan ignoreras, sa han.

Stecy Yghemonos.

Stecy Yghemonos.

Stecy Yghemonos berättade också om den europeiska strategin för vård och omsorg som nyligen presenterades.

– Jag är väldigt glad över att den Europeiska kommissionen nu har lanserat den första europeiska strategin för vård och omsorg. Strategin fokuserar på både professionella omsorgsgivare och anhöriga. Den ger ett ramverk för politiska reformer och i och med strategin kommer det finnas stor potential för oss och våra medlemsorganisationer att skapa fler positiva förändringar i medlemsländerna, sa Stecy Yghemonos.

Läs mer om den europeiska strategin för vård och omsorg

Få yrkesverksamma anhöriga erbjuds stöd

59 procent av de anhöriga i Europa är kvinnor och 41 procent är män. Kvinnor tenderar att lägga fler timmar i veckan på att ge omsorg till en närstående och ger också mer omfattande vård och omsorg än män. Detta är något som även återspeglas i Sverige. 

I Sverige finns det cirka 1,3 miljoner anhöriga och cirka 900 000 av dessa är i yrkesverksam ålder. En ny studie, som bygger på data från Nka:s och Linnéuniversitetets befolkningsstudie från 2018, har tittat närmare på just yrkesverksamma anhöriga. Studien visar att kvinnor inom gruppen utför mer omsorg på egen hand och ofta med högre intensitet. De önskar också oftare hjälp och stöd och upplever i högre grad omsorgsgivandet som belastande.

– Endast en av fem av de anhöriga hade erbjudits formellt stöd, som till exempel rådgivning eller information. Många var dock intresserade av att få stöd i form av ekonomisk ersättning, information, rådgivning och hälsokontroller, sa Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitetet och möjliggörare/praktiker vid Nka, som presenterade studien under webbinariet.

Studien visade också att många yrkesverksamma upplever att deras karriär påverkats av anhörigskapet. Det handlar bland annat om att man känner att det inte finns tid till att göra en karriär eller bedriva studier, att man tvingats lämna sitt jobb till följd av omsorgsgivandet eller att man bara kan jobba vissa tider till följd av sitt anhörigskap.

Läs mer: Tydliga könsskillnader mellan yrkesverksamma anhöriga

Joana Vicente och Stefan Andersson.

Joana Vicente och Stefan Andersson.

Många äldre anhöriga utför omfattande insatser

Stefan Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet och möjliggörare/forskare vid Nka, berättade i sin tur om vad forskning visar om anhöriga som är 65 år eller äldre. Han förklarade att många äldre anhöriga utför omfattande insatser för sina närstående. Studier visar att var fjärde anhörig utför insatser i 30-60 timmar eller mer i veckan. En viss andel av dessa gör timinsatser motsvarande större delar av dygnet.

– Jämför vi insatserna i timmar mellan kvinnor och män så ser vi att kvinnor lägger fler timmar på omsorgsgivandet, sa Stefan Andersson. Det går alltså i linje med hur det ser ut bland anhöriga generellt i Sverige.

Att ge omsorg till en närstående kan kännas betydelsefullt och tillfredsställande. Det är dock viktigt att den anhöriga erbjuds stöd i sin situation för att minimera riskerna att omsorgsgivandet får negativa konsekvenser.

– Drygt fyra femtedelar av äldre anhöriga har inte erbjudits stöd från kommunen och drygt två femtedelar av de som inte blivit erbjudna stöd vet inte heller vem de ska kontakta ifall det behövs. Det är bekymmersamt, sa Stefan Andersson.

Könsuppdelad statistik och analys

Den sista punkten på programmet stod Birgitta Andersson, Zophia Mellgren och Jesper Eklund från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för. De föreläste under rubriken Anhörigperspektiv i kommuner och regioner – om arbetet för att uppnå en jämställd och jämlik hälsa, vård- och omsorg. Under sin presentation lyfte de bland annat omställningen till en nära vård.

– Ett av de stora omställningsarbetena som pågår runt om i vårt land är omställningen till en nära vård. Den handlar om olika perspektivförflyttningar som behövs då vi har en rad olika utmaningar. Ni har säkert hört om den demografiska utmaningen med att allt fler blir äldre och att vi har väldigt få yrkesverksamma som kan ta hand om de äldre. Här är det otroligt viktigt att lyfta fram ett anhörig- och närståendeperspektiv, sa Jesper Eklund.

Illustration som visar en bild av hur omställningen till Nära vård kan förklaras.

Birgitta Andersson, Zophia Mellgren och Jesper Eklund pratade bland annat om omställningen till en nära vård.

Under presentationen pratade de också om vikten av att tänka på hur olika föreställningar om kön och ålder präglar det arbete som görs inom vård och omsorg. De lyfte också hur man kan arbeta med könsuppdelad statistik för att se om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Som exempel tog Birgitta Andersson hur man analyserar antalet fallskador.

– Fallskador kan på totalen minska men det behöver inte betyda att det minskar både för kvinnor och män. Könsuppdelad statistik och analys är därför jätteviktig, sa hon.

Under presentationen lyfte de också exempel på hur man arbetar med anhöriga som utgångspunkt och för mer jämställdhet inom vård och omsorg i olika kommuner och regioner i Sverige. Slutligen förklarade Zophia Mellgren hur kommuner och regioner kan stödja anhöriga och var man kan vända sig för att få stöd.

Hela webbinariet spelades in och kan ses i efterhand på Nka:s webbsida

Text: Josefine Göransson
Publicerad 2022-10-14 

Senast uppdaterad 2022-10-14 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson