GAPET

GAPET- ett säkert online stödnätverk för anhöriga
Gapet har bytt namn till En bra plats - se deras webbplats för uppdaterad information.

Webbsida: www.enbraplats.se (nytt fönster)

Start: december 2009

Bakgrund och upplägg

GAPET är ett nationellt nätverk on-line för anhöriga och ett verktyg för kommuner och landsting att erbjuda stöd till anhöriga. De anhöriga får inloggningsuppgifter från en personal i kommunen eller landstinget. Den anhörige skapar sedan sitt eget nätverk med andra anhöriga i liknande situation som sin egen. Varje anhörig har minst en egen kontaktperson i kommunen eller landstinget som de kan vända sig till för råd och stöd. Det finns också kommuninformation, en länksamling, litteraturlistor och anhörigrelaterade filmer. Det finns också möjlighet att skapa samtalsgrupper. Ingen särskild installation eller konfiguration behövs för att använda Gapet så användaren kan komma åt tjänsten från vilken dator eller mobiltelefon som helst som har en internetanslutning. Mycket fokus har lagts på säkerheten i nätverket.

Den huvudsakliga målgruppen är anhöriga oavsett den närståendes diagnos eller ålder. Om den anhörige kan hantera ett mail så är den inom målgruppen för Gapet. Ålderspridningen på användarna av Gapet sträcker sig från 16-90 år, där ca 20 procent är 70 år eller äldre.

En anhörigs upplevelse och behov är bakgrunden till Gapet som byggts utifrån några viktiga frågeställningar:

  • Hur kan man som anhörig nätverka säkert med andra i liknande situation och samtidigt vara anonym?
  • Hur kan man skapa enkla kontaktvägar mellan anhöriga och personal inom kommun/landsting?
  • Hur får man snabb spridning av goda erfarenheter inom ett område?
  • Hur kan man på ett enkelt sätt fånga upp anhöriga då de har kontakter inom kommun/landsting?

Den främsta effekten av tjänsten:

  • Individen kan på ett säkert och anonymt sätt nätverka med andra som befinner sig i en liknande situation, på en tid och plats som passar denne. Den anhörige får genom tjänsten får tillgång till en kontaktperson inom kommun/landsting.
  • Organisationen kan använda sig av ett gemensamt system för anhörigstöd som riktar sig till samtliga målgrupper. Genom att organisationen kan ha många olika kontaktpersoner i Gapet och som finns där organisationen möter anhöriga, kan man nå fler man ut till nya anhöriga som inte söker sig till den traditionella anhörigverksamheten. En viktig samhällelig effekt är att det går att samverka med Landstinget genom Gapet och nå anhöriga i ett tidigt skede. Med Gapet delar de olika kommunerna erfarenheter och idéer samt utvecklingskostnader.

Kontaktpersonerna i Gapet är personer som arbetar med en eller flera målgrupper. Personal från både kommun och landsting finns representerade. Det är exempelvis sjuksköterskor, handläggare, pedagoger, fritidsledare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som möter anhöriga i den dagliga verksamheten. Oftast är det en anhörigkonsulent/samordnare som är ansvarig för organisationens arbete med Gapet. Kontaktpersonen förser den anhörige inloggningsuppgifter så att han/hon kan skicka och ta emot meddelanden och/eller information och från enskilda anhöriga, vilket ger möjlighet att potentiellt stödja ett stort antal anhöriga. Eftersom tjänsten inte behöver någon särskild installation eller konfiguration är det är lätt komma igång, det krävs inga ytterligare insatser från personalen.

Operativ information

Tjänsten innebär inga kostnader för den anhörige då den finansieras av kommunen som betalar en årlig avgift i en glidande skala beroende på antalet invånare i kommunen. Till exempel, i en kommun med 100,000 invånare är den årliga kostnaden 102 000 kronor och i en mindre kommun med 12,500 invånare blir den årliga kostnaden 42 000 kronor.

Användarna får ingen utbildning som sådan av företagets personal då kontaktpersonen har kontakten med de anhöriga och tar hand om frågor och funderingar etc.

Inga större hinder och problem har dokumenterats när det gäller utvecklingen och införandet av tjänsten.

Utvärdering

Ingen formell utvärdering har genomförts. Man har dock en "idélåda" som tillsammans med regelbunden muntlig och skriftlig feedback från användarna (anhöriga och personal) av tjänsten har lett till cirka 50 förbättringar av tjänsten sedan starten i december 2009.

Framtida perspektiv

Den viktigaste lärdomen är förmågan att utnyttja kapaciteten av det stöd de anhöriga ger varandra. En varaktig utmaning inom allt anhörigstöd är att vårdgivare i kommunen måste vara medvetna om att de anhöriga existerar och måste aktivt och framgångsrikt rekrytera anhöriga till anhörigstödet, och/eller de anhöriga bör vara medvetna om att anhörigstödet finns och fråga efter det. Detta är en utmaning då det står klart utifrån befintlig empirisk data att till exempel förvärvsarbetande anhöriga, som skulle kunna vara en viktig målgrupp för denna tjänst, ofta är svåra att nå. Styrkan med denna tjänst är att vård- och omsorgssystem inte behöver anpassas då den enkelt kan införlivas i anhörigstödsarbetet.

Tjänsten kan enkelt spridas ytterligare och i teorin erbjudas alla anhöriga i kommunen eftersom det inte finns någon gräns för antalet användare som kan få tillgång till tjänsten.

Tjänsten har inte fått någon extern finansiering som sådan hittills. Utsikterna för utveckling är lovande då nya kommuner tillkommer kontinuerligt.

Initiativet är relevant då det gäller att stödja den anhörige och på så sätt stödja "kvarboendeprincipen". Det stödjer också sysselsättningspolitiken när det gäller att ha en aktiv och full arbetsstyrka då tjänsten kan stödja förvärvsarbetande anhöriga.

Fakta

Data, bakgrund & upplägg

Vård område: Nordiskt.
Typer av vårdgivare: Lokala offentliga, privata vinstdrivande.
Målgrupper: Informella vårdare.
Typer av potential inverkan på anhörigas behov: Psykologiskt stöd, Information, Råd och vägledning, Försvarande av rättigheter, självhjälp,
Åldersgrupp för anhöriga: Äldre generation, medelålders generation, yngre generation.
Använda IKT typer: Information och lärande, personal stöd och social integration.
Initiativets stödfunktioner: Stärka vårdarens kvalitet i det dagliga livet, delaktighet.

Operativ information

Finansiering: Privat och offentlig.
Offentligt finansierad period: 1-3 år.
Beräknad årlig budget: - - -
Antal användare: 940
Geografisk utbredning: Nationell.
Operativ tidsperiod:1-3 år.
Integrations nivå: Fullt integrerat i vårdsystemet.
Antal vårdgivare: 27 kommuner.

Data, utvärdering

Data tillgänglighet: Ingen utvärdering.
Mikro effekt utvärdering (individnivå): Acceptabilitet.

Data framtida perspektiv

Potentiell transfererbarhet: Hög.
Huvudmål: Minska vårdarens börda och stärka kvalitén i det dagliga livet.

Senast uppdaterad 2021-01-29 av EmelieS, ansvarig utgivare Lennart Magnusson