Heidi Jacobsen, dr.psychol, forskare vid Nasjonalt Kompetensenettverk for sped- och småbarns psykiske helse, RBUP, Norge o

Ett långsiktigt arbete som kräver resurser

Heidi Jacobsen, dr.psychol, forskare vid Nasjonalt Kompetensenettverk for sped- och småbans psykiske helse, RBUP, Norge

Efter en uppskattad bensträckare fortsatte sedan Heidi Jacobsen, dr.psychol, forskare vid Nasjonalt Kompetensenettverk for sped- och småbarns psykiske helse, RBUP, Norge och berätta om deras erfarenheter från späd- och småbarnsnätverket RBUP i Norge.

Sedan 2006 finns ett nationellt nätverk för barns hälsa i Norge, Nasjonalt Kompetensenettverk for sped- och småbarns psykiske helse, RBUP. Till grund för satsningen låg ett stort intresse av att utveckla kunskapsbaserade metoder och interventioner.

–Tanken var att få barnmorskor, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal att samverka för att förbättra den psykiska hälsan hos spädbarn. Huvudmålet för oss är stötta alla som jobbar med psykisk hälsa för småbarn, att stärka samarbetet och sprida bra metoder, förklarade Heidi Jacobsen och lyfte fram de tre områden som Kompetensnätverket har fokus på:

• Huvudaktiviteten är vidareutbildning för personal som jobbar med gravida, bland annat barnmorskor, sjuksköterskor och psykologer.
• Initierar forskningsprojekt – kunskapsbaserad praxis
• Kunskapsstöd till beslutsfattare och politiker, påverkansarbete.

–Vår ambition är att ha ett tätt samarbete med klinisk expertis, utveckla och sprida evidensbaserade metoder, serva specialistfunktioner och bistå föräldrar där behoven är som störst. Vi försöker också vara ute mer och mer i den praktiska vardagen, berättade Heidi Jacobsen och konstaterade att en stor utmaning är att få en jämlik fördelning av stöd och insatser, inte minst då Norge rent geografisk är ett land med stora avstånd.

–Vi jobbar med hela spannet, barn från 0-18 år. I Norge har vi inte mödravård, på samma sätt som i Sverige, utan är hänvisade till vårdcentraler, sa hon och gav lite fakta om Norge.
Norge har 5,2 miljoner invånare, varav 1 miljon är under 18 år. 60 000 födslar sker om året. Senaste åren har man tagit emot en liten andel emigranter, men RBUP jobbar även med familjer som har utländsk härkomst.

När det gäller vårdcentraler, finns inte tillgång till psykologer. Barnmorskorna där gör oftast hembesök en vecka efter födseln, men det varierar över landet. Under barnets första år görs minst 8 hälsokontroller. Av de 600 000 som föds i Norge är cirka 6 procent prematurer och i behov av intensivvård, men den familjecentrerade vården är inte lika utvecklad som i Sverige. Cirka 15-20 procent av barnen har någon form av ohälsa vid födseln, medan cirka 6-7 procent har någon form av utvecklingsförsening.

–En stor utmaning är de mammor som uppvisar depressiva symtom. När det gäller papporna har vi inga siffror, där finns ingen forskning gjord. Andra utmaningar där samhället skulle behöva bistå mer är vid våld i hemmet och våld mellan föräldrar, här är mörkertalet ganska stort, sa Heidi Jacobsen och efterlyste även en jämnare fördelning vad gäller stödinsatserna och bättre samarbete mellan professionerna.

Andra angelägna frågor som Heidi Jacobsen lyfte fram var hur man ska få fram mer information om hur barnets situation ser ut.
–Vi vill försöka bryta negativa mönster, så att barn får en bra uppväxt. Här är det viktigt att ha tillgång till professionella team, att vi kan jobba tillsammans från olika områden med de familjer som har behov av extra stöd.
– Vi måste få komma in tidigt med stödinsatserna i familjer. Vi också få beslutsfattare att förstå att det är här ett långtidsarbete, som kräver resurser för att vi ska lyckas.

Ekonomin är ett problem för RBUP i Norge. De tidigare öronmärkta statliga medlen till verksamheten är borttagna och verksamheten drivs nu som en sektion för barn- och små barns psykiska hälsa.

–Det är en stark press på oss att få fram medel för att kunna arbeta vidare med de här frågorna. Vår förhoppning är ändå att med tiden kunna permanenta verksamheten, sa Heidi Jacobsen.