Risk och prognos i socialt arbete med barn - forskningsmetoder och resultat.
- Författare
- Lagerberg D, Sundelin C.
- Titel
- Risk och prognos i socialt arbete med barn - forskningsmetoder och resultat.
- Utgivningsår
- 2000
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Gothia
- Sammanfattning
IMS har börjat utarbeta studiehandledningar till sina forskningsöversikter.
Det främsta skälet är att underlätta för beslutsfattare och professionella inom
socialtjänsten att tillgodogöra sig innehållet i översikterna, som inte är helt
lättillgängligt. Ett annat skäl är att en studiehandledning kan ge stöd till gemensamma
diskussioner, kanske i studiecirkelform, vilket i sin tur kan leda
till att man i ökad utsträckning arbetar för en gemensam professionell kunskapsbas.Forskningsöversikter är ett sätt att sammanställa och väga samman resultaten
från ett stort antal vetenskapliga studier, för att med större säkerhet
kunna ge svar på olika frågeställningar. Det handlar om kunskaper av relevans
antingen för utrednings- och bedömningsarbete eller för behandlingsoch
förbättringsarbete. Det vanligaste syftet med översikter är att visa på
nyttan eller effekterna för brukarna av olika insatser. I dessa fall ger översikten
svar på frågorna: Vad fungerar? Vad fungerar inte? Vad vet vi för lite
om?
Den forskningsöversikt som denna handledning är knuten till är Risk och
prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat, (Gothia
förlag, Stockholm 2003). Författarna, Dagmar Lagerberg och Claes Sundelin,
är båda välkända barnforskare.
Risk och prognos är en mycket omfattande sammanställning av internationell
forskning om barns utveckling. Den handlar om grundprinciper för
vad risker och prognoser är men redovisar även empiriskt material om riskoch
skyddsfaktorer. Översikten är i högsta grad relevant för bedömningsoch
utredningsarbetet inom barn- och ungdomsvården.
Studiehandledningen riktar sig främst till socialtjänstens personal. Tanken
är att den kan utgöra en bas för studier i cirkelform för gemensam kompetensutveckling
i en arbetsgrupp. Självfallet kan handledningen även användas
för egenstudier.
Studiehandledningen har utarbetats av socionom Birgitta Freij, på uppdrag
av IMS. En referensgrupp har lämnat värdefulla synpunkter.
Jag vill å IMS vägnar tacka Birgitta Freij för hennes goda arbete. Tack
också till referensgruppen som har bestått av Birgitta Forsberg, länsstyrelsen
i Uppsala, Jan Ludvigsson, BUP i Fritsla och Heléne Nellvik, socialförvaltningen
i Sigtuna, samt till Dagmar Lagerberg, Akademiska barnsjukhuset
vid Uppsala universitet, Bo Vinnerljung, Ulla Jergeby och Margareta Carlberg,
IMS, Lena Johansson, familjecentralerna i Märsta, Sigtuna kommun
och Ingela Kalin, socialtjänsten i Svenljunga, som i olika faser har medverkat
med synpunkter. Jag vill också tacka Synnöve Ljunggren och Mari Forslund,
båda IMS, som har bearbetat studiehandledningen.
4
Att producera studiehandledningar till forskningsrapporter är ett av flera
sätt som IMS prövar för att nå ut med kunskap till den sociala praktiken. Vi
är därför tacksamma för synpunkter från användarna. Synpunkter kan lämnas
till mari.forslund@socialstyrelsen.se. Studiehandledningen kan laddas
ned från: www.socialstyrelsen.se/IMS