Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Svenska erfarenheter
- Författare
- Pihkala,H.
- Titel
- Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Svenska erfarenheter
- Utgivningsår
- 2011
- Stad
- Umeå
- Utgivare
- Akademisk avhandling institutionen för klinisk vetenskap/ Psykiatri, Umeå universitet
- Sammanfattning
Akad. Avh.
Det har varit känt sedan länge att barn till föräldrar med psykisk sjukdom
löper en hög risk att drabbas av psykiska och andra problem både under
uppväxten och senare i livet. Ändå har vuxenpsykiatrin alltför ofta
försummat att möta patienters barn och erbjuda stöd. I flera nordiska länder
har lagstiftningen nyligen kompletterats med bestämmelser som förpliktigar
hälso- och sjukvårdspersonalen att uppmärksamma barnens och familjernas
behov av information och stöd när föräldern lider av en allvarlig sjukdom.
Beardslees preventiva familjeintervention (FI) är den första
familjefokuserade och strukturerade metoden som har använts i Sverige.
Den har viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när
föräldern har depression.
Avhandlingens syfte var att studera FI:s säkerhet och genomförbarhet i
Sverige (studie I), dess upplevda effekter för familjer (studie I, III och IV)
och familjeinterventionsprocessen ur alla familjemedlemmars perspektiv
(studie II, III och IV). Studierna genomfördes i en naturalistisk kontext.
Data i studie I samlades med en enkät som gavs till föräldrar och barn (117
föräldrar och 89 barn svarade) en månad efter en FI. I studie II intervjuades
tio föräldrar med depressionsdiagnos om deras beslutsprocess fram till
deltagande i en FI. I studie III och IV presenteras data från 25 intervjuer
med föräldrar och 14 intervjuer med barn om deras erfarenheter av FI.
Sjuttiofem behandlare från 29 psykiatriska enheter hade genomfört
familjeinterventionerna för familjerna som deltog i studierna. Data
analyserades med deskriptiv statistik och chi2 (I), Grounded theory (II och
III) och kvalitativ innehållsanalys (IV).
Resultaten från studie I visade, att den allmänna tillfredsställelsen med FI
var hög både hos föräldrar och hos barn. Nittiotre procent av svaren från
föräldrarna och 71 % från barnen var positiva gällande frågor om
tillfredsställelse med och allmänna erfarenheter av FI. De rapporterade
upplevda effekterna av FI var också övervägande positiva. Skuldkänslor
minskade för 89 % av barnen som hade haft skuldkänslor gentemot
föräldern innan FI. Kunskap om förälderns sjukdom upplevdes öka för 74 %
av barnen. Barnen rapporterade några negativa effekter; fem barn upplevde
ökad oro för föräldern och tre barn sämre mående efter FI.
I studie II intervjuades föräldrar med depressionsdiagnos vilket visade en
ambivalens i beslutet att delta i en FI. Föräldrarna längtade efter att få veta
hur deras barn mådde, hur de tänkte om sjukdomen och om de hade farit
illa. Å andra sidan var föräldrarna oroliga inför att få svaren på dessa frågor
iv
på grund att en hel del skuld- och skamkänslor var kopplade till frågan om
barnens mående. Att utsättas för insyn i familjen var både en lättnad och
skrämmande. Föräldrarnas erfarenheter undersöktes också i studie III. Att
öppna upp en dialog med barnen om den psykiska sjukdomen var krävande.
Att lyssna på barnens erfarenheter, att hitta lämpliga ord och slutligen börja
prata om sjudomen i familjeträffen krävde att det fanns en grund av trygghet
och förtroende både för behandlarna och för metoden. FI som metod
verkade ge goda förutsättningar för att behandlarna skulle kunna etablera en
allians med föräldrarna. Barnens erfarenheter presenteras i studie IV. De
flesta barn beskrev en känsla av lättnad på grund av mer kunskap om
förälderns sjukdom och öppnare kommunikation i familjen, därmed kände
de också befrielse från en del av oron för föräldern. Barnen berättade att de
kunde vara mer med sina vänner och inte längre behövde ta lika mycket
ansvar hemma. Föräldrar och barn från samma familjer beskrev
förändringarna på ett likartat sätt, tydande på att det fanns en ömsesidig
förståelse i familjerna. Föräldrarna upplevde sig själva stärkta i sitt
föräldraskap och deras skamkänslor hade minskat.
Sammanfattningsvis är familjerna nöjda med sitt deltagande i FI, de
rapporterar positiva effekter och andelen upplevda negativa effekter är låg.
Barnen beskriver en känsla av lättnad och en befrielse från oron över
förälderns sjukdom.
Nyckelord: barn till föräldrar med psykisk sjukdom, prevention,
intervention, kvalitativ analys, Beardslees familjeintervention