Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Författare
Socialstyrelsen
Titel
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Utgivningsår
2010
Url
www.socialstyrelsen.se
Sammanfattning

I Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom 2010 lyfter Socialstyrelsen rekommendationer om screening, ett effektivt omhändertagande samt diagnostik och bedömning. Riktlinjerna innehåller också rekommendationer om olika behandlingar för barn och ungdomar respektive vuxna. Syftet med dessa är att främja ett vårdutbud som inkluderar flera effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds på lika villkor över hela landet. I anknytning till behandlingsavsnittet presenterar Socialstyrelsen rekommendationer om vad hälso- och sjukvården särskilt bör beakta när det kommer till läkemedelsbehandling för äldre personer. Slutligen lyfter Socialstyrelsen rekommendationer vid självmord och självmordsnära tillstånd.

I detta dokument – Stöd för styrning och ledning – har Socialstyrelsen valt ut ett antal rekommendationer som är särskilt viktiga ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. På Socialstyrelsens webbplats (www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer) publicerar vi samtliga rekommendationer som ingår i riktlinjerna i ett sökbart och lättanvänt verktyg. Dessutom finns samtliga tillstånd, åtgärder och rekommendationer beskrivna och rangordnande i bilaga 1.

Centrala rekommendationer som medför ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård (till exempel primärvården) och ett utbud av flera effektiva behandlingsmöjligheter genom hela vårdkedjan är centrala förutsättningar för att dessa riktlinjer som helhet ska kunna ge önskat resultat. För att uppnå rekommendationen om att kunna erbjuda befolkningen flera effektiva behandlingsalternativ behöver hälso- och sjukvården öka tillgången till psykologisk behandling, främst KBT. Socialstyrelsen bedömer att ett effektivt omhändertagande och ett ökat utbud av psykologisk behandling kommer att få störst konsekvenser av de rekommendationer som presenteras i detta dokument. De kommer att få såväl ekonomiska som organisatoriska konsekvenser då de ställer krav på förändringar av hälso- och sjukvårdens organisationsstruktur och på investeringar i personal och kompetens. Det är dock svårt att utifrån en nationell nivå mer exakt beräkna de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna, framför allt beroende på att det saknas tillräcklig kunskap om rådande praxis och hur tillgången till personal med adekvat kompetens ser ut i olika delar av landet.

Effektivt omhändertagande inom första linjens vård

Rekommendationen om ett effektivt omhändertagande av vårdsökande inom första linjens vård innehåller flera komponenter som ställer krav på resurser, och på hur vården bör utformas för att kunna möta patientgruppens behov. Följande komponenter bedömer Socialstyrelsen vara centrala i ett effektivt omhändertagande i första linjens vård:

första bedömning med hög tillgänglighet
god kontinuitet under hela vårdförloppet, vilket inkluderar samverkan mellan primärvården och psykiatrin.
interventioner med sammansatta vårdåtgärder, anpassade till den enskildes behov och utformade enligt principerna för stegvis vård.
För att vårdåtgärderna ska ge avsedd effekt krävs

tillgång till personal med adekvat kompetens
en vårdstruktur som främjar ett effektivt omhändertagande
tillgång till konsultationsinsatser i första linjens vård från såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri
möjlighet till uppföljning och utvärdering av behandling.
Det är svårt att beräkna kostnaderna för genomförandet av ett effektivt omhändertagande, eftersom det handlar dels om organisationen som helhet och dess effektivitet, dels om tillgång till personal och kompetenser. Dessutom har utvecklingen kommit olika långt i landet. Socialstyrelsen är dock medveten om att dessa rekommendationer är resurskrävande, i synnerhet på kort sikt. På lite längre sikt ser Socialstyrelsen däremot att ett mer effektivt omhändertagande inom hälso- och sjukvården bland annat kommer att leda till att personer med depression och ångestsyndrom upptäcks i ett tidigare skede. Därmed kan diagnos ställas och effektiv behandling sättas in. Detta ger i förlängningen mindre lidande för den enskilda personen och mindre produktionsförluster för samhället.

Tillgång till psykologisk behandling med KBT

Socialstyrelsen har rangordnat psykologisk behandling, framför allt KBT, högt vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom. Huvudskälet till detta är att KBT har god till mycket god effekt på symtom och funktionsnivå, både på kort och på lång sikt. Socialstyrelsen är medveten om att det råder stor brist på personal med adekvat kompetens inom dessa områden. Rekommendationerna ställer krav på att varje landsting och region gör en analys av nuläget när det gäller tillgång till personal med rätt kompetens och hur man utformar effektiva behandlingar. Utifrån detta kan man sedan ta ställning till i vilken takt det är möjligt att genomföra rekommendationerna om KBT.

Brist på datakällor försvårar uppföljningen

Socialstyrelsen har tagit fram 18 indikatorer för uppföljning av vården av personer med depression och ångestsyndrom. Av dessa går 9 att följa genom befintliga hälsodataregister på Socialstyrelsen. Ett stort problem inom detta område är att det i dag saknas datakällor, särskilt inom primärvården. Detta innebär att 9 av indikatorerna ännu inte är möjliga att följa kontinuerligt på nationell nivå. Det kommer alltså att krävas en fortsatt utveckling på både lokal, regional och nationell nivå.

Tillbaka till söksidan