När allt förändrades
Clarén, Anna
(2018)
Sammanfattning
De var en lycklig familj med två barn i det vackraste landet Sverige. När det tredje barnet föddes förändrades allt. Det lilla barnet fick sin diagnos och familjen började kämpa med den nya situationen. Långsamt började familjen falla samman. Fotografen Anna Clarén har använt sin kamera som ett verktyg för dokumentation, men också som terapi och tröst. Resultatet är en djupgående och överväldigande berättelse om en familj och om autism som inte lämnar någon oberörd. Boken är en intim och djupt personlig fotografisk dokumentation av en familj i ett skede när livet plötsligt och fullständigt förändras
När andra sover : hur sömnsvårigheter hos barn med funktionshinder påverkar familjens liv
Stenhammar, Ann-Marie m.fl.
(2005)
Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, drev projektet "Läggdags" och denna bok är ett resultat av projektet. Den beskriver resultaten av en enkätundersökning som besvarades av femhundra familjer. Många av föräldrarna är konstant trötta, men studien visar att föräldrarna kan få tillbaka sin nattsömn om barnen och de själva får bra stöd. I boken berättar föräldrarna vilket stöd de behöver.
När anhörigvårdare begår övergrepp
Erlingsson, C.
(2012)
Vad är det som ligger bakom övergrepp mot en äldre familjemedlem som man vårdar? Är det helt och hållet situationsbundet till de yttre omständigheterna eller spelar subjektiva upplevelser och individuella egenskaper hos anhörigvårdaren någon roll? Det skriver Christen Erlingsson, lektor vid Linnéuniversitetet.
Att vara anhörigvårdare kan innebära stor börda, oro och stress. Dessa upplevelser anses vara konsekvenser av situationen runt omkring anhörigvårdaren, den sjuke familjemedlemmens diagnos, och tillgång till eller brist på samhällsresurser och stöd. En fråga är om denna tunga börda och stress kan leda till att övergrepp mot den sjuke begås. Det finns relativt lite forskning kring övergrepp mot äldre om man jämför med forskning inom andra former av familjevåld såsom kvinnofridsbrott och övergrepp mot barn. Vad gäller anhörigvårdandet och övergrepp har forskare endast kvalificerade gissningar att mellan 5–23 procent av anhörigvårdare begår övergrepp mot den de vårdar.
I USA genomfördes för några år sedan en forskningssammanställning med slutsatsen att det inte fanns något entydigt stöd för att konstatera ett samband mellan att vara anhörigvårdare och ökad risk för att övergrepp begås. En anledning till denna slutsats var att det är så få anmälda övergreppsfall jämfört med det stora antalet äldre som vårdas i hemmet av familj eller släktningar. Man kan spegla detta mot att många professionella vårdare, frivilliga och andra berörda personer uppfattar att anhörigvårdandet utan tvekan innebär en ökad risk för övergrepp. De menar att utifrån egna erfarenheter och sunt förnuft förstår man att de påfrestande situationer som skapas i anhörigvårdande situationer, till exempel där den sjuke lider av Alzheimers eller annan demenssjukdom, kan bli så pass provocerande att risken för övergrepp ökar. Till bilden hör att uppemot en femtedel av tillfrågade anhörigvårdare uppger att de fruktar att de en dag kommer att begå övergrepp mot den de vårdar.
En tredje infallsvinkel är att den övervägande majoriteten av anhörigvårdare aldrig begår övergrepp. Det finns anhörigvårdare som upplever positiv hälsa och tillfredsställelse med vårdandet där övergrepp inte förekommer trots påfrestande situationer. Andra anhörigvårdare däremot, som befinner sig i likartade situationer, upplever ohälsa, ökande frustration och som till slut hamnar i situationer där de begår övergrepp mot den sjuke. Man måste fråga sig; vad är det som ligger bakom övergrepp mot en äldre familjemedlem som man vårdar? Är det helt och hållet situationsbundet till de yttre omständigheterna eller spelar subjektiva upplevelser och individuella egenskaper hos anhörigvårdaren någon roll? Ett möjligt svar på dessa frågor upptäcktes överraskande nog under arbetet med en kunskapsöversikt om anhörigvårdares hälsa. Kunskapsöversikten, som togs fram av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, är en sammanställning av svenska forskningsrapporter med syftet att beskriva äldre anhörigvårdares hälsa i samband med att vårda en sjuk familjemedlem.
De allra viktigaste faktorerna som påverkar anhörigvårdarens hälsa, visade sig vara de egna föreställningarna om vårdandet samt upplevelsen av ömsesidighet i de personliga relationerna med den sjuke, andra familjemedlemmar och med stödpersonal. Kunskapsöversiktens resultat visade att ingångsläget för de flesta anhörigvårdare kan beskrivas som att successivt glida in i vårdandet. Under denna fas finns behov av att ständigt justera sitt eget liv. De sociala kontakterna försvinner alltmer och anhörigvårdaren lever ett krympande liv, blir mer och mer isolerad i en föränderlig situation präglad av oro och osäkerhet. Att oroa sig blir en del av vardagen. Anhörigvårdaren bär med sig grundläggande föreställningar om vårdandet, som till exempel "jag behövs", "det är min moraliska plikt att vårda och återgälda den hjälp jag tidigare fått" och "makarna är en enhet och bör stödja varandra". Resultatet visade att det verkar finnas två grupper med anhörigvårdare; en som upplever hälsa och en grupp som upplever ohälsa i form av ökande stress och utmattning.
Bland de anhörigvårdare som upplever hälsa, fanns ömsesidighet i de personliga relationerna och upplevelsen av att vara sedd i sin roll som anhörigvårdare och uppleva mening i vårdandet. Dessa anhörigvårdare bar med sig föreställningar som till exempel, "man får ta det som det kommer", "sjukdom är en del av livet och livet innebär ständig anpassning", "det finns andra än jag som också är anhörigvårdare", "det är viktigt att vara tillsammans med familjen och vänner", och "äkta vänner kommer att vara kvar och acceptera förändringarna". Vad gäller risken för att hamna i övergreppssituationer, är det den andra gruppen anhörigvårdare som är mest i blickfånget, det vill säga de som upplever ohälsa. Här saknas känslan av ömsesidighet i personliga relationer. Anhörigvårdaren kan istället uppleva personalens bemötande som respektlöst och känna sig nonchalerad och förbisedd. Dessa anhörigvårdare bär med sig en mängd föreställningar som till exempel "jag måste ständigt finnas till hands", "min sjuka anhörigas behov kommer i första hand och mina egna behov kommer i andra hand", "jag måste ordna mitt liv kring min anhöriges behov och visa ständig omtänksamhet", "om jag behöver hjälp blir det andra familjemedlemmar eller vänner som kommer att hjälpa mig", " barnen, grannar eller vänner får inte belastas", "barnen måste få leva sina egna liv", "ingen kan ersätta mig", och "ingen kan hjälpa mig i denna situation."
Sådana föreställningar binder fast anhörigvårdaren i en situation som innebär ständigt ökande oro, stress, och börda. Anhörigvårdaren kan till och med känna sig som fången i det egna hemmet men ändå välja att inte anförtro sig åt andra eller själv söka stöd eller hjälp. Anhörigvårdaren sörjer ett förlorat liv, kan känna sig ensam, isolerad, otrygg, oduglig och börja betvivla sin egen kompetens att vårda. Anhörigvårdarens situation präglas också av brist på livsglädje och känslor som skuld och maktlöshet, ökande hopplöshet och konstant ångest. Pressen att själv tillgodose alla den sjukes behov tillsammans med kraven på sig själv att ständigt vara närvarande leder till att anhörigvårdaren aldrig får tillräcklig med sömn och håller på att bli utmattad. Anhörigvårdaren upplever en övermäktig börda och obalans, och är på väg att tappa kontrollen och tippa över i utbrändhet.
Till bilden hör en ökande frustration där anhörigvårdaren har svårt att hålla tillbaka irritation. Nu finns en påtaglig risk att det går över gränsen och kan sluta i övergrepp mot den sjuke familjemedlemmen. Denna ödesdigra nedåtgående spiral kanske känns igen av många. Det är viktigt att erkänna den styrande roll som föreställningarna spelar för upplevelser och hantering av sitt anhörigvårdande. Nästa fråga vi behöver svara på gäller hur stödpersonal i samhället, och vi som står anhörigvårdaren närmast, kan nå fram till de anhörigvårdare som mest behöver hjälp och stöd. Det verkar som att de anhörigvårdare som har störst behov också är de som har minst tro på att hjälp finns. Kunskapsöversiktens resultat pekar på att en bra startpunkt vore att komma underfund med vilka föreställningar som anhörigvårdaren tar med sig in i vårdandesituationen. Oftast är vi inte ens medvetna om våra egna föreställningar eller hur dessa påverkar oss. Ett sätt är att erbjuda anhörigvårdaren och dennes familj att delta i hälsostödjande samtal. En modell för sådana samtal har utvecklats på Linnéuniversitetet i Kalmar som en del av familjefokuserad omvårdnad. Tillsammans med samtalsledare diskuterar familjer sina inneboende styrkor och resurser, föreställningar som antingen kan underlätta eller hindra att hälsan bibehålls, och om att skapa mening i den egna livssituationen.
Ännu viktigare är att samtal utgör ett stöd för att avtäcka hindrande föreställningar och på så sätt förebygga, så att vårdandet inte slutar i övergrepp. Kunskapsöversiktens resultat pekar på ett svar varför en anhörigvårdare kan begå övergrepp mot någon så nära som en familjemedlem. Men länken mellan anhörigvårdandet och övergrepp har än idag ingen fullständig förklaring och fortsatt forskning behövs. Det är extremt viktigt att vi som finns runt omkring känner igen och förstår anhörigvårdarens situation, utan att fördöma men med viljan att bryta anhörigvårdarens isolering, samt kunna erbjuda stöd. Som en mycket klok anhörigstödjare uttryckte det, "Det måste inte vara så märkvärdigt, utan man sätter sig helt enkelt ner och diskuterar tillsammans; varför blev det så här?"
När himlen är nära- : samtal med svårt sjuka och äldre samt deras närstående, vårdare och efterlevande.
Bezkow, J.
(2007)
Psykologilexikon [Online].
EGIDIUS, H.
(2016)
När himlen är nära.... Att samtala med äldre om liv, död och självmord
Beskow, J., & Ferm, M.
(2008)
Public contra voluntary services: Welfare pluralism, substitution or complementarity?
Dahlberg, L.
(2007)
När livet inte följer manus
Dow, Sophie
(2018)
Sammanfattning
Att få ett barn med funktionsnedsättning vänder upp och ned på tillvaron. När Sophie Dow får dottern Annie anar hon direkt att något inte är som det ska men det kommer att ta sexton år innan familjen till slut får ett fullödigt svar på gåtan. Under tiden lever familjen ett utmanande, utmattande men alldeles underbart liv tillsammans. Sophie Dows kamp för sin dotters rättigheter leder till grundandet av Mindroom, en organisation som framgångsrikt jobbar för barn och ungdomar med inlärningssvårigheter. När livet inte följer manus är ett inspirerande, personligt detektivdrama, där Sophie Dow med humor, glöd och oväntat stöd från såväl en Hollywoodregissör som brittiska kungahuset söker svar på frågan: Varför är inte alla hjärnor lika mycket värda?
När livet inte längre kan tas för givet
Södereberg, Siv
(2009)
När mamma eller pappa dricker
Arnell, A., & Ekbom
(1996)
När mamma eller pappa dricker. En handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister.
Arnell, Ami & Ekbom, Inger
(2002)
10 % av alla barn kommer från hem där den ena föräldern missbrukar eller har missbrukat alkohol. Det är 150 000 glömda barn, som först på senare år börjat uppmärksammas. Erfarenheter visar att arbete i grupp ger goda möjligheter att framgångsrikt möta de här barnens behov. Handbok med arbetsblad.
När mammas tankar ändrade färg
Galli Sara
(2015)
Max är fundersam. Det är något som blivit annorlunda med hans mamma. Hon är trött, rösten är ledsen och kojan får vara kvar i vardagsrummet i flera veckor. Pappa säger att mamma är sjuk men Max kan inte se något som är fel. Med en annorlunda mamma vill Max inte att kompisarna ska följa med hem. Vad skulle de säga om de såg att hans mamma sov mitt på dagen? Eller hörde den ledsna rösten? I samtal med skolans sjuksköterska får Max förståelse för att det är mammas tankar som blivit mörka och som gör att hon inte mår bra. När mammas tankar ändrade färg skildrar ur barnets perspektiv hur det kan vara när en förälder är deprimerad. Det är den andra boken av Sara Galli och Mats Molid i deras barnboksserie om barn i svåra livssituationer. Den första boken Får hundar korvar i himlen? tilldelades Statens Kulturråds Litteraturstöd.
När mammor dör: Kvinnor om att mista sin mor
Antologi
(2020)
Tillsammans med 30 andra kvinnor, i olika åldrar, har jag skrivit om hur det är att förlora en mamma. En viktig bok som jag är stolt att vara en del av. "När mammor dör växer det sly överallt" skriver Göran Tunström. Men det behöver inte bli ensamt. Det vill vi förmedla. För mig är det även en hyllning till min mamma Kerstin
När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar – en vägledning.
Elonsdotter, Ylwa
(2002)
Nära slutet. C-uppsats,
Forslund, S., & Ohlsson, S.
(2007)
Närstående i den psykiatriska vården: en kvalitativ studie om erfarenheter av närståendes delaktighet.
Sjöblom, L-M.
(2010)
The changes in family burden and participation in care of relatives to both voluntarily and compulsorily admitted patients were investigated as part of a longitudinal study of the quality of the mental health services in a Swedish county performed between 1986 and 1997. The relationship between the relative's mental health and family burden, participation in care and need of own support was also investigated. The results showed similar and high levels of burden and a non-sufficient participation in care in both periods investigated despite the ongoing changes in the delivery of psychiatric services and a change in the compulsory legislation in Sweden during the period. More relatives experienced an own need of care and support from the psychiatric services in the 1997 investigation. Relatives who experienced mental health problems of their own more often experienced other forms of burden, experienced less participation in the patient's treatment and also more often had own needs of care and support. It is concluded that interventions in families where relatives experience mental health problems will be useful, since a well-functioning network around the mentally ill person has shown to reduce relapse.
Närstående till äldre – deras behov och användning av stöd.
Krevers, B., & Öberg, B.
(2007)
Närstående till äldre – deras behov och användning av stöd.
Krevers, B., & Öberg, B.
(2007)
Närståendes behov : Omvårdnad som akademiskt ämne III
Östlinder, G.
(2004)
Närståendes behov av stöd
Kjellman, U
(2007)
Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården – en enkätundersökning i Östergötland 2006
Johansson, Gun, Eliasson, Agneta, Löbu, Sven, Holmberg, Tommy
(2007)
Qualitative study on the impact of falling in frail older persons and family caregivers: Foundations for an intervention to prevent falls
Faes M, Reelick M, Joosten-Weyn Banningh L, de Gier M, Esselink R, Olde Rikkert M.
(2010)
Abstract
Objectives: The primary aim of this study was to explore the impact of falling for frail community-dwelling older persons with and without cognitive impairments who have experienced a recent fall and their primary family caregivers. The secondary aim was to define components for a future fall prevention programme.
Methods: Grounded theory interview study, with 10 patients (three cognitively unimpaired, four with mild cognitive impairment and three with dementia) and 10 caregivers.
Results: All patients described a fear of falling and social withdrawal. Caregivers reported a fear of their care recipient (CR) falling. Most patients were unable to name a cause for the falls. Patients rejected the ideas that falling is preventable and that the fear of falling can be reduced. Some caregivers rated the consequences of their CRs' cognitive problems as more burdensome than their falls and believed that a prevention programme would not be useful because of the CRs' cognitive impairment, physical problems, age and personalities.
Conclusion: Falling has major physical and emotional consequences for patients and caregivers. A fall prevention programme should focus on reducing the consequences of falling and on promoting self-efficacy and activity. The causes of falls should be discussed. The programme should include dyads of patients and caregivers because caregivers are highly involved and also suffer from anxiety. Before beginning such a programme, providers should transform negative expectations about the programme into positive ones. Finally, caregivers must learn how to deal with the consequences of their CRs' falling as well as their cognitive impairment.
Quality of Care in the Psychiatric Setting: Perspective of the Patient, Next of Kin and Care staff
Schröder, A.
(2006)
The overall aim of this thesis was to describe quality of care from different perspectives in the psychiatric setting, to develop an instrument for measuring quality of care from the in-patient perspective and to use this instrument empirically. A qualitative descriptive design involving a phenomenographic analysis was used in Studies I, III and IV, and a descriptive and comparative design with statistical analysis in Study II.In Study I, 20 patients were interviewed. The results showed that quality of care was perceived as a positive, normative concept namely as good quality of care. Five descriptive categories emerged: the patient's Dignity is respected; the patient's sense of Security with regard to care; the patient's Participation in care; the patient's Recovery; and the patient's care Environment. In addition, two conceptions that had not explicitly emerged in previous studies on quality of care were identified: Being helped to reduce the shame and Being looked upon as like anyone else.In Study II a definition of quality of care from a patient perspective was formulated on the basis of the results in Study I. A two-part instrument the Quality in Psychiatric Care (QPC) was developed for measuring the patients' expectations regarding quality of care (QPC-1) and their subsequent experience of it (QPC-2). One hundred and sixteen patients answered both parts of the instrument. Overall, the quality of care was rated high in both parts. However, experienced quality of care was significantly lower than the patient's expectations in all the dimensions of the instrument: Total dimension, Dignity, Security, Participation, Recovery and Environment. Patients who perceived that the time of discharge was consistent with the stage of their illness experienced significantly higher Recovery; patients with good psychiatric health also experienced this, but had in addition significantly higher levels of Participation. This new instrument exhibited too high Cronbach's alpha values (QPC-1 0.87–0.98, QPC-2 0.85–0.98), which means the instrument needs to be further tested in order to improve its psychometric properties.Twelve next of kin were interviewed in Study III. The next of kin described quality of care mainly from their own perspective, but also to a large extent from the patient's perspective as well. They described it in both positive and negative terms. Five descriptive categories resulted: Dignity, Security, Participation, Recovery and Health-promoting surroundings. Good relations and communication between staff, patients and next of kin emerged as the central factors regarding the quality of care. The next of kin asked for information about mental illnesses and wanted to co-operate and participate in the patient's care. They avoided telling others about their family member's psychiatric illness because of a feeling of shame and guilt.In Study IV, 20 care staff and care associates were interviewed. They described quality of care both from the patient's perspective and from a professional perspective. They perceived the concept as a positive one and as being of great importance for the patient's health and life situation. Four descriptive categories resulted: the patient's Dignity is respected; the patient's Participation in the care; the patient's Recovery; and the patient's care Environment plays an important role.The main contribution of this thesis with regard to the concept of quality of care in the psychiatric setting is its emphasis on the significance of the different perspectives described above, as such knowledge is vital when planning and implementing and evaluating quality of psychiatric care. In addition, the descriptive categories that emerged in this thesis clearly highlight the importance of interpersonal relationships in the care situation. The new instrument (QPC) needs psychometric testing before it routinely can be used as a self-rating instrument for the purpose of improving psychiatric inpatient care and help guide the proper allocation of care resources.
Quality of life among family caregivers of stroke patients.
Johansson Olsson, E., Dehlin, O., & Wahlfrid, C.
(2005)
Quality of life among older people in Sweden receiving help from informal and/or formal helpers at home or in special accommodation
Hellström, Y., Andersson, M., & Hallberg, I. R.
(2004)
Närståendes vård av äldre : anhörigas och professionellas perspektiv : Projektredovisning, anhörig 300
Lundh, U. and M. Nolan
(2001)
Närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom [C-uppsats]
Johansson, J. &, Nilsson, J.
(2009)
Nästan alla dagar grät jag
Kristine Lorentzson
(2018)
Vem blir man, när man får veta att ens barn är nära att dö i en livshotande hjärtsjukdom? Vad kan man ta in och vad flyter förbi? Hur går tankarna för den som tvingas bo länge på ett sjukhus? Vad innebär det att leva och hur nära kan Döden stå utan att ta den man älskar?
"Nästan alla dagar grät jag" är berättelsen om en familj där sonen blir akut inlagd på sjukhus för hjärtsvikt. Dag för dag följer vi familjen på sjukhuset, totalt 313 dagar. Berättelsen bygger på en verklig händelse.
Nöjda och trötta". Personalens upplevelser av hemsjukvård. Äldreuppdraget 99:2.
Socialstyrelsen
(1999)
Obstacles to Equality: The Double Discrimination of Women with Disabilities
Traustadottir, Rannveig
(1997)
Occupational hearing loss, coping and family life
Hallberg, Lillemor
(1996)
Too many individuals still unnecessarily develop noise-induced hearing loss (NIHL). Interviews with men with NIHL showed their lack of awareness of noise as a threat to hearing. Also, most men were unwilling to acknowledge, or even denied, their hearing problems. Interviews with spouses of men with NIHL showed that the husband's hearing loss often caused misunderstandings and irritation within the family, which had a negative impact on the couple's intimate relationship. The purposes of our group rehabilitation programme, designed for men with NIHL and their spouses, were to give psychosocial support, adequate information and practice in effective coping strategies. A professional approach to treat men with NIHL is to take a patient-centered global perspective, which encourages the patient to identify, describe and acknowledge problems related to his impaired hearing. In the next step, the patient needs professional help to solve experienced hearing related problems. In this process of identification of and solution to problems, family involvement is important and vital.
Och den ljusnande framtid är vår. – Några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium
Lang, Lena
(2004)
Den tid vi i dagens samhälle betraktar som ungdomstid blir allt längre. De ungdomar som lämnar grundskolan tillhör en åldersgrupp som är större än på länge och det stora flertalet av dem är på väg in i svensk treårig gymnasieutbildning.
En övergripande specialpedagogisk idé handlar om att alla människor bereds möjlighet att ta del i ett samhälle. Samtidigt finns inte någon fullödig bild av vad en sådan idé innefattar, särskilt inte sett utifrån den enskilda människans synvinkel. Forskningsinsatser med specialpedagogisk relevans domineras av individuella perspektiv och perspektiv med intresse för samspel är begränsade. Vidare är intresset för gymnasieskolan som specialpedagogiskt forskningsområde begränsat. Befintlig kunskapsutveckling förankras i högre grad vid omvärldens syn på ungdomar, än i ungdomars syn på omvärlden.
Denna undersökning utgår från några av dem som ofta outsagt åsyftas då "en skola för alla" diskuteras. Undersökningen baseras odelat på ungdomars bild, med en särskild tonvikt lagd vid deras upplevelse av omgivningen inklusive skolan och på samspelet med och inom den.
Of human bonding: Parent-child relations across the life course
Rossi, A. S., & Rossi, P. H.
(1990)
Official incidents of domestic violence: Types, injury, and associations with nonofficial couple aggression
Capaldi, D. M., Shortt, J. W., Kim, H. K., Wilson, J., Crosby, L., & Tucci, S.
(2009)
Official police reports of intimate partner violence (IPV) were examined in a community sample of young, at-risk couples to determine the degree of mutuality and the relation between IPV arrests and aggression toward a partner (self-reported, partner reported, and observed). Arrests were predominantly of the men. Men were more likely to initiate physical contact, use physical force, and inflict injuries than women, although few injuries required medical attention. In the context of nonofficial aggression toward a partner, overall, women had higher levels of physical and psychological aggression compared to men, and levels of severe physical aggression did not differ by gender. Couples with an IPV arrest were more aggressive toward each other than couples with no IPV arrests; however, nonofficial levels of aggression were not higher for men than for women among couples experiencing an IPV incident.
Offspring Caring for Their Elderly Parents: The Effect of Social Support and Gender-Role Orientation on These Caregivers' Well-Being
Ron, P.
(2008)
Rapporter från Anhörig 300-konferenser våren 2001, Anhörig 300
Socialstyrelsen
(2001)
Rating scales to assess depression in school-aged children
Kovacs, M.
(1981)
Reading Between the Lines: Listening to Children and Young People about Their Experiences of Young Caring in the ACT
Moore, T.
(2005)
Receipt of Formal and Informal Help with Specific Care Tasks among Older People Living in their Own Home. National Trends over Two Decades
Dahlberg Lena, Berndt Hanna, Lennartsson Carin, Schön Pär
(2018)
bstract [en]
Sweden is seen as a typical example of a social democratic welfare regime, with universal and generous welfare policies. However, in the last decades, there have been substantial reductions in the Swedish provision of care for older people. This study aimed to examine trends in sources of care-receipt in older people (77+) living in their own home and with a perceived need for help with two specific tasks: house cleaning and/or food shopping. Trends in care-receipt were examined in relation to gender, living alone, having children and socio-economic position. Data from the 1992, 2002 and 2011 data collection waves of the national study, Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), were used. Response rates varied between 86 and 95 per cent, and the sample represents the population well. Trends and differences between groups were explored in bivariate and logistic regression analyses. There was a reduction in formal care-receipt regarding house cleaning and food shopping over the study period. It was more common for women than men to receive formal care, and more common for men than women to receive informal care. Reductions in formal care have affected older women more than older men. Still, living alone was the most influential factor in care-receipt, associated with a greater likelihood of formal care-receipt and a lower likelihood of informal care-receipt. It can be concluded that public responsibility for care is becoming more narrowly defined in Sweden, and that more responsibility for care is placed on persons in need of care and their families.
Receiving power through confirmation: The meaning of close relatives for people who have been critically ill
Engström, A., & Söderberg, S.
(2007)
Receiving power through confirmation: The meaning of close relatives for people who have been critically ill
Engström, A., & Söderberg, S.
(2007)
Recept för vården : om effektivitet i sjukvården och äldreomsorgen
Cederqvist, J.
(2008)
Reciprocity and Social Capital in Sibling Relationships of People With Disabilities
Kramer J, Hall A, Heller T.
(2013)
Sibling relationships are some of the longest-lasting relationships people experience, providing ample opportunities to build connections across the life span. For siblings and people with intellectual and developmental disabilities (IDD), these connections take on an increased significance as their families age and parents can no longer provide care. This article presents findings from a qualitative study that addresses the question, "How do siblings support each other after parents no longer can provide care to the person with IDD?" Findings in this study suggest that siblings with and without disabilities experience reciprocity as a transitive exchange, which occurs through the creation of social capital in their families and community, and that nondisabled siblings mobilize their social capital to provide support to their sibling after parents pass away. Implications for future research as well as policy and practice are discussed.
Reciprocity in relationships and support between grandparents and grandchildren: An Icelandic example
Sigurdadottir, S. H. and S. Juliusdottir
(2013)
This study explores and discusses the relationships between grandchildren and grandparents with an emphasis on the reciprocal, practical, emotional, and financial support that is provided between generations. Two independent surveys were conducted in Iceland, one of grandparents aged 65 years and older (n = 206) and one of grandchildren among college students (n = 648). The questions used were the same. The results indicated that there is a certain consistency in the pattern of views of the younger toward the older generation and the other way around. These findings are discussed in relation to family development and the value of intergenerational relationships and support.
Recognition and justice: outline of a plural theory of justice
Honneth, Axel
(2004)
In this article, Axel Honneth outlines a plural theory of justice. In developing his argument he takes his departure not in the classic elimination of 'inequality', but in the avoidance of 'humiliation' or 'disrespect'. He is convinced that an appropriate point of departure for a recognition-theoretical conception of justice must show that the experience of social injustice is always measured in terms of the withholding of some recognition held to be legitimate. Throughout the article, Honneth makes strong reservations about Nancy Fraser's approach, where 'recognition' and 'redistribution' are separated into two conceptual totalities with the single goal of 'participatory equality'. On the contrary, he suggests having a more elaborate concept of identity formation, so that participating in the public realm means participating without shame, capable of unfurling his or her own personality's potential in an unforced manner and of thus developing a personal identity. From this standpoint Honneth points to three differentiated spheres of recognition that must be obtained if the individual is to obtain a personal identity, namely love, equal treatment in law and social esteem
Recognizing Post-Caregiving as Part of the Caregiving Career: Implications for Practice
Orzeck, P. & Silverman, M.
(2008)
Recommended communication-based interventions for individuals with severe intellectual disabilities
Ogletree BT, Bruce SM, Finch A, Fahey R, McLean L.
(2011)
Providing effective interventions for individuals with severe intellectual disabilities (ID) continues to challenge educators, speech-language pathologists, and other allied health professionals.This article reviews recommended intervention practices that have emerged over the past 30 years and illustrates their use through an evidenced-based case example. The article concludes with remarks specific to the case and a charge to those involved with communication interventions for this population. © Hammill Institute on Disabilities 2011.
Reconciling partner Care and Paid Work in Finland and Sweden
Leinonen A, Sand A-B.
(2013)
Reconsidering the term 'carer': a critique of the universal adoption of the term 'carer'
Molyneaux V, Butchardf S, Simpson J, Murray C.
(2011)
This critique of the term 'carer' argues that, although developed as a result of well-intentioned and socially-engaged research, it fails the people with whom it is most concerned, that is 'carers' and those who are cared for. The paper considers the historical and political development of the term 'carer' before examining research in various 'carer'-related settings in the United Kingdom, namely mental health, physical and intellectual impairment, cancer and palliative care and older adulthood and dementia. The article concludes that the term 'carer' is ineffective and that its continued use should be reconsidered. This conclusion is based on the consistent failure of the term 'carer' as a recognisable and valid description of the relationship between 'carers' and those for whom they care. Furthermore, use of the term may imply burden and therefore devalue the individual who is cared for and in this way polarises two individuals who would otherwise work together. Consequently, this commentary suggests that descriptions of the caring relationship that focus on the relationship from which it arose would be both more acceptable and useful to those it concerns. Furthermore, a more accessible term may increase uptake of support services currently aimed at 'carers', therefore inadvertently meeting the original aims of the term, that is, to increase support for 'carers'. Adapted from the source document.
Recovery from Disability
Liberman, Robert Paul
(2008)
Reduced ADHD symptoms in adults with ADHD after structured skills training group: Results from a randomized controlled trial
Hirvikoski, T., Waaler, E., Alfredsson, J., Pihlgren, C., Holmström, A., Johnson, A., … Nordström, A.-L.
(2011)
OBJECTIVE:
Feasibility, acceptability, and efficacy of a Dialectical Behavioral Therapy (DBT) -based method developed in Germany were evaluated in a Swedish outpatient psychiatric context.
METHOD:
Fifty-one adults with ADHD on stable medical treatment or on no medication were randomized to the DBT-based skills training (n=26) or a parallel loosely structured discussion group (n=25). Self-rating scales were administered before randomization and after the treatment.
RESULTS:
Feasibility and participant satisfaction were good in both groups while skills training was perceived as more logical and effective for ADHD-related problems. The analyses of the individuals who completed the treatment and remained stable with regard to medication (n=19 in skills training; n=18 in control group) showed a significant reduction in ADHD symptoms in the skills training group, but not in the control group. No reduction of comorbidity was observed in any of the groups.
CONCLUSIONS:
The treatment was feasible in an outpatient psychiatric context, well tolerated, and significantly reduced ADHD symptoms in on-treatment individuals who remained stable regarding medication status.
Reducing Conduct Problems Among Children Brought to Women’s Shelters: Intervention Effects 24 Months Following Termination of Services
McDonald, R., Jouriles, E. N., & Skopp, N. A.
(2006)
This study evaluated the long-term effects of Project SUPPORT, an intervention designed to reduce conduct problems among children in domestically violent families. Participating mothers had sought shelter because of domestic violence and had at least one child (4-9 years old) exhibiting clinical levels of conduct problems. Results indicated that at 2 years posttreatment, 15% of children in families in the Project SUPPORT condition exhibited clinical levels of conduct problems compared with 53% of those in the existing services condition. In addition, mothers of children in the Project SUPPORT condition reported their children to be happier, to have better social relationships, and to have lower levels of internalizing problems, relative to children in the comparison condition. Mothers in the Project SUPPORT condition were less likely to use aggressive child management strategies and were less likely to have returned to their partners during the follow-up period.
Reducing conduct problems among children of battered woman
Jouriles, E. N., McDonald, R., Spiller, L., Norwood, W. D., Swank, P. R., Stephens, N., . . . Buzy, W. D.
(2001)
This study was an experimental evaluation of an intervention designed to reduce conduct problems among children of battered women. Participants were 36 families (mothers and children) in which the mother had sought shelter because of relationship violence and had at least 1 child (4-9 years old) with clinical levels of conduct problems. The intervention consisted of 2 primary components: (a) providing instrumental and emotional support and (b) teaching child management skills to mothers. Families were randomly assigned to either the intervention condition or the existing services comparison condition and were assessed on 5 occasions over 16 months after shelter departure. Compared with families receiving existing services, children in the intervention condition improved at a faster rate, the proportion of children displaying clinical levels of conduct problems was greatly diminished, and mothers displayed greater improvements in child management skills.
Reducing depression in stroke survivors and their informal caregivers: A randomized clinical trial of a Web-based intervention
Smith GC, Egbert N, Dellman-Jenkins M, Nanna K, Palmieri PA.
(2012)
Purpose/Objectives: To develop and test the efficacy of a Web-based intervention for alleviating depression in male stroke survivors (SSs) and their spousal caregivers (CGs) that blends both peer and professional support. Design and Methods: The research consisted of an intervention protocol evaluated by a focus group of rehabilitation professionals, a "think aloud" session conducted with female stroke CGs, and a usability test of the intervention's online features with 7 female stroke CGs. Efficacy of the final protocol was tested in a 2-group randomized clinical trial with a sample of 32 CG–SS dyads. The CGs in the intervention condition received an online group intervention. Intervention components were based on the Stress Process Model. Those CGs in a control condition received minimal support with individualized access to relevant online information. Measures of depression, as well as the secondary outcomes of mastery, self-esteem, and social support, were obtained from SSs and CGs at pretest, posttest, and 1-month later. Results: At posttest and 1 month later, CGs in the intervention condition reported significantly lower depression than CGs in the control condition with baseline depression controlled. There was no significant effect on depression among SSs. Although no significant treatment effects for either SSs or CGs were found on the secondary outcomes, posttreatment changes on some constructs were significantly correlated with change in depression. Conclusions/Implications: CGs benefit from Web-based programs that help them better understand both their emotional needs and those of the SS. (PsycINFO Database Record (c) 2016 APA, all rights reserved)
Reducing Parental Risk Factors for Children's Substance Misuse: Preliminary Outcomes with Opiate-Addicted Parents.
Catalano RF, Haggerty KP, Gainey RR, Hoppe MJ.
(1997)
Parents in methadone treatment were offered an experimental intervention, Focus on Families, designed to reduce their risk of relapse and their children's risk of substance use. Experimentally assigned volunteers participated in systematic group training in relapse prevention and parenting skills, and received home-based case management services. Immediate posttreatment outcome results reported here include analyses of covariance controlling for baseline measures. Analyses show experimental parents held more family meetings to discuss family fun, displayed stronger refusal/relapse coping skills, demonstrated stronger sense of self-efficacy in role-play situations, and had lower levels of opiate use than control subjects. No significant differences in family bonding, family conflict, or other measures of drug use were found. The utility of intervening with drug-addicted parents in methadone treatment is discussed in light of these findings.
Reducing Parental Risk Factors for Children's Substance Misuse: Preliminary Outcomes with Opiate-Addicted Parents.
Catalano RF, Haggerty KP, Gainey RR, Hoppe MJ.
(1997)
Parents in methadone treatment were offered an experimental intervention, Focus on Families, designed to reduce their risk of relapse and their children's risk of substance use. Experimentally assigned volunteers participated in systematic group training in relapse prevention and parenting skills, and received home-based case management services. Immediate posttreatment outcome results reported here include analyses of covariance controlling for baseline measures. Analyses show experimental parents held more family meetings to discuss family fun, displayed stronger refusal/relapse coping skills, demonstrated stronger sense of self-efficacy in role-play situations, and had lower levels of opiate use than control subjects. No significant differences in family bonding, family conflict, or other measures of drug use were found. The utility of intervening with drug-addicted parents in methadone treatment is discussed in light of these findings.
Reflections A Story of Hope, Healing, Facing Fears, and Finding Purpose
Hobbs Brian, Hobbs Fia
(2020)
Gives hope and inspiration to live a full life despite the adversity of cancer Teaches readers how to overcome fears Shows the importance of finding one's passion and purpose Saying goodbye and putting things in order before dying Coming to terms with mortality Finding out what truly matters in life
Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen
Andersen, Tom
(1994)
"Jag skulle önska att vi helt slutar att tala om terapi och forskning som människoteknik, och hellre talar om det som människokonst, konsten att delta i band med varandra." Så skriver Tom Andersen i avslutningen av det nya kapitel som tillfogats i denna upplaga av Reflekterande processer. Vidare utveckling av den ursprungliga bokens tankar redovisas också, till exempel om uttrycksformer som tar tillvara kroppens perspektiv och erfarenheter från arbetsrelationer i praktik och forskning "där man lagt vikt på att relationerna ska vara till nytta för alla som tar del i dem."
Bokens ursprungliga budskap om reflektion och mångfald av perspektiv i familjeterapeutiskt arbete är fortfarande är lika angelägna, och har visat sin bärkraft och utvecklingsförmåga i långt vidare sammanhang. Eller som författaren uttrycker i förordet till den här upplagan. "Det har på sätt och vis stämt till eftertanke att boken har blivit läst och dess idéer blivit använda i så många sammanhang i så många länder. Särskilt att den har slagit an så starkt i länder som varit under totalitära regimer."
Reflekterande processer ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.
Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen
Andersen, T.
(2007)
Reforming Care
Folbre, N.
(2008)
Regionala demensriktlinjer- Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Blekinge
Blekinge Kompetenscentrum
(2011)
I maj 2010 presenterades Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom". Under hösten 2010 arbetade en tvärprofessionell arbetsgrupp med en anpassning av de Nationella riktlinjerna till Blekingeförhållanden. Detta arbete där Landstinget Blekinge och länets kommuner deltog, resulterade i "Regionala riktlinjer — Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdom i Blekinge", skrift 2011:6.
Om barns rätt och barns bästa
Andersson, G. & Hollander, A.
(1996)
Om brukardelaktighet i välfärdssystemen : en kunskapsöversikt
Hultqvist, S.
(2008)
Regular article: Alcoholics Anonymous attendance following 12-step treatment participation as a link between alcohol-dependent fathers' treatment involvement and their children's externalizing problems
Andreas JB, O'Farrell TJ.
(2009)
We investigated longitudinal associations between alcohol-dependent fathers' 12-step treatment involvement and their children's internalizing and externalizing problems (N = 125, M(age) = 9.8 +/- 3.1), testing the hypotheses that fathers' greater treatment involvement would benefit later child behavior and that this effect would be mediated by fathers' posttreatment behaviors. The initial association was established between fathers' treatment involvement and children's externalizing problems only, whereas Structural Equation Modeling (SEM) results supported mediating hypotheses. Fathers' greater treatment involvement predicted children's lower externalizing problems 12 months later, and fathers' posttreatment behaviors mediated this association: Greater treatment involvement predicted greater posttreatment Alcoholics Anonymous attendance, which in turn predicted greater abstinence. Finally, fathers' abstinence was associated with lower externalizing problems in children. Theoretical and practical implications of these findings are discussed.
Regular article: Alcoholics Anonymous attendance following 12-step treatment participation as a link between alcohol-dependent fathers' treatment involvement and their children's externalizing problems.
Andreas JB, O'Farrell TJ.
(2009)
We investigated longitudinal associations between alcoholic fathers' 12-step treatment involvement and their children's internalizing and externalizing problems (N=125, Mage=9.8±3.1), testing the hypotheses that fathers' greater treatment involvement would benefit later child behavior, and that this effect would be mediated by fathers' post-treatment behaviors. The initial association was established between fathers' treatment involvement and children's externalizing problems only, while structural equation (SEM) results supported mediating hypotheses. Fathers' greater treatment involvement predicted children's lower externalizing problems 12 months later, and fathers' post-treatment behaviors mediated this association: greater treatment involvement predicted greater post-treatment Alcoholics Anonymous (AA) attendance, which in turn predicted greater abstinence. Finally, fathers' abstinence was associated with lower externalizing problems in children. Theoretical and practical implications of these findings are discussed.
Keywords: Children of alcoholics (COA), alcoholism treatment, Alcoholics Anonymous (AA), Structural Equation Modeling (SEM)
Regular article: Reducing potential for child abuse among methadone-maintained parents: Results from a randomized controlled trial.
Dawe S, Harnett P.
(2007)
High rates of child abuse and neglect occur in many families in which either or both parents abuse illicit drugs. This study reports on the results of a randomized controlled trial with families having a parent on methadone maintenance (N = 64), in which an intensive, home-based intervention, the Parents Under Pressure (PUP) program, was compared to standard care. A second brief intervention control group of families received a two-session parenting education intervention. The PUP intervention draws from the ecological model of child development by targeting multiple domains of family functioning including the psychological functioning of individuals in the family, parent–child relationships, and social contextual factors. Mindfulness skills were included to address parental affect regulation, a significant problem for this group of parents. At 3- and 6-month follow-up, PUP families showed significant reductions in problems across multiple domains of family functioning, including a reduction in child abuse potential, rigid parenting attitudes, and child behavior problems. Families in the brief intervention group showed a modest reduction in child abuse potential but no other changes in family function. There were no improvements found in the standard care group and some significant worsening was observed. Results are discussed in terms of their implications for improved treatment.
Om sociala barnavård
Lundström, Tommy
(2000)
Om sorg vid döende och dödsfall
Grimby A, Johansson ÅK.
(2012)
Om stöd och service till vissa funktionshindrade
Proposition
(1992)
Om yngre barn i socialt arbete
Andersson, G.
(2012)
Omhändertagande med barnets perspektiv
Cederborg, Ann-Christin & Karlsson, Yvonne
(2001)
Omsorg – till glede eller bekymring. Rapport fra en studie om innvandrerkvinners omsorgsansvar for eldre slektinger
Kannick, L.
(1997)
Omsorg människor emellan. En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen. (förf. Malmberg B. & Sundström G.).
Socialstyrelsen
(2006)
Omsorg som ges av anhöriga och närstående är omfattande i alla åldrar och regioner i Sverige, men allra mest bland personer i gruppen 45-64 år, då denna omfattar tre av tio personer. Det finns tecken på att omsorg ökar generellt, men omfattningen beror delvis på hur frågorna ställs: från cirka 10 till väl över 20 procent av befolkningen ger omsorg, beroende på hur man definierar vård och omsorg. Omkring 7 procent ger mer omfattande och in¬tensiv omsorg, med dagliga insatser och med inslag av personlig omvårdnad.
Den exakta nivån för omsorgen är svår att fastställa, men den är i varje fall hög och väl i nivå med den informella omsorgen i andra länder. Intensiteten - tidsinsatsen - är dock möjligen mindre än i t.ex. Spanien. En viktig skillnad är också att nordisk omsorg mest sker mellan hushåll, den kontinentalsydeuropeiska mer inom hushållen.
En stor men ingalunda total del av omsorgen riktar sig till äldre personer. Intressant är att även äldre ofta är omsorgsgivare, för partner och andra. Omsorgsgivandet förefaller vara något mer jämställt i Sverige än på kontinenten, dvs. svenska män är omsorgsgivare nästan lika ofta som kvinnor, om än inte lika intensivt, och partneromsorg är ganska jämställd i Sverige. Anhörigomsorg tycks i Sverige vara klasslös, dvs. ungefär lika vanlig i alla samhällsskikt.
Arbete och omsorg låter sig ofta förenas, både för män och för kvinnor. Orsaken är troligen att omsorgsgivande är vanligast i åldrar då många av andra skäl "trappat ned" förvärvsarbetet och att omsorgen mer sällan är omfattande, daglig och "tung" - för de flesta.
Konsekvenser för arbetslivet får omsorgen ibland, men i stort sett endast när det handlar om omsorg för partner, föräldrar eller vuxna barn. Totalt är cirka var femte yrkesverksam också omsorgsgivare. Dessa tycks inte generellt ha sämre hälsa än de som inte har ett sådant åtagande. Om något gäller det motsatta, dvs. att omsorgsgivare har bättre hälsa än de som inte är omsorgsgivare. I en mindre grupp som vårdar partner eller annan nära anhörig kan dock hälsoproblem förekomma.
Anhörigomsorg i Sverige och offentlig omsorg, främst hemtjänst, överlappar ofta varandra. Detta gäller särskilt hjälp till ensamboende äldre, en stor mottagargrupp. Många anhöriga klarar på egen hand sitt åtagande, men åtskilliga uttrycker också behov av offentligt stöd. Sådant stöd måste troligen ta sig olika former å ena sidan för dem som hjälper någon de bor tillsammans med och å andra sidan för dem - majoriteten - som hjälper någon i ett annat hushåll. Där är sannolikt en utbyggd och välfungerande hemtjänst och annan öppen omsorg ofta en lämplig stödform.
Mer än en miljon svenskar är i dag omsorgsgivare för närstående. En del av den ökning man iakttagit beror troligen på ökande behov, men avspeglar nog också allmänt växande sociala nätverk: fler anhöriga betyder mer omsorgsgivande. Till en del kan ökande anhörigomsorg nog också härledas till att den offentliga omsorgen krympt i relation till hjälpbehoven i befolkningen.
Relations among maternal stress, cognitive development and the early intervention in middle- and low-SES infants with developmental disabilities.
Brickman, Philip, Rabinowitz, Vita Carulli, Karuza, Jurgis Jr., Coates, Dan, Cohn, Ellen, Kidder, Brinker, Richard P., Seifer, Ronald & Sameroff Arnold, J.
(1994)
Relations between parent and adolescent problems among adolescents presenting for family-based marijuana abuse treatment
Kamon JL, Stanger C, Budney AJ, Dumenci L.
(2006)
Family-based treatments for adolescent substance abuse demonstrate efficacy and are becoming a treatment of choice. Family risk factors for substance abuse may present barriers to or suggest targets for modification during treatment. The sample included 149 adolescents presenting for substance abuse treatment and their parents. Structural equation modeling tested the hypothesis that parent psychological problems, parent substance use, and parenting behaviors influence adolescent psychological problems and substance use. This study is among the first to examine the unique impact of maternal and paternal variables on adolescent problems within one analytical model. Results indicated that parental psychological problems were directly associated with adolescent psychological problems after controlling for parent substance use and parenting behaviors. Paternal positive involvement and poor monitoring were also independently associated with adolescent substance use. Results suggest that both mothers' and fathers' symptoms of psychopathology play an important role in the symptoms of adolescents in treatment for substance abuse. Findings highlight the need for family-based assessment in adolescent treatment populations to address important clinical and research questions.
Relations between Parent Psychopathology, Family Functioning, and Adolescent Problems in Substance-Abusing Families: Disaggregating the Effects of Parent Gender
Burstein M, Stanger C, Dumenci L.
(2012)
The present study: (1) examined relations between parent psychopathology and adolescent internalizing problems, externalizing problems, and substance use in substance-abusing families; and (2) tested family functioning problems as mediators of these relations. Structural equation modeling was used to estimate the independent effects of parent psychopathology and family functioning problems by parent gender. Participants included 242 parents in treatment for substance abuse and/or dependence and 59 of their coparents (16.9% in treatment for substance-abuse/dependence) from middle income households (SES: M = 4.7; SD = 2.1). Ratings were obtained for 325 adolescents (48% female; 27.8% non-Caucasian) between the ages of 10 and 18 years (M = 13.5 years; SD = 2.5 years). Parent psychopathology, family functioning problems, and adolescent problems were assessed with parent and coparent ratings on the Symptom Checklist (SCL-90)/Brief Symptom Inventory (BSI), the Family Relationship Measure, and the Child Behavior Checklist, respectively. Results indicated that maternal psychopathology was directly related to adolescent internalizing problems and substance use, but maternal perceptions of family functioning problems failed to mediate relations between maternal psychopathology and adolescent problems. By contrast, paternal perceptions of family functioning problems uniquely mediated relations between paternal psychopathology and adolescent externalizing problems. Findings underscore the importance of examining how mothers and fathers may differentially impact adolescent problems in substance-abusing families.
Relations between social support, appraisal and coping and both positive and negative outcomes for children of a parent with multiple sclerosis and comparisons with children of healthy parents
Pakenham, K. I. and S. Bursnall
(2006)
Objective: To examine adjustment in children of a parent with multiple sclerosis within a stress and coping framework and compare them with those who have 'healthy' parents. Subjects: A total of 193 participants between 10 and 25 years completed questionnaires; 48 youngsters who had a parent with multiple sclerosis and 145 youngsters who reported that they did not have a parent with an illness or disability. Method: A questionnaire survey methodology was used. Variable sets included caregiving context (e.g. additional parental illness, family responsibilities, parental functional impairment, choice in helping), social support (network size, satisfaction), stress appraisal, coping (problem solving, seeking support, acceptance, wishful thinking, denial), and positive (life satisfaction, positive affect, benefits) and negative (distress, health) adjustment outcomes. Results: Caregiving context variables significantly correlated with poorer adjustment in children of a parent with multiple sclerosis included additional parental illness, higher family responsibilities, parental functional impairment and unpredictability of the parent's multiple sclerosis, and less choice in helping. As predicted, better adjustment in children of a parent with multiple sclerosis was related to higher levels of social support, lower stress appraisals, greater reliance on approach coping strategies (problem solving, seeking support and acceptance) and less reliance on avoidant coping (wishful thinking and denial). Compared with children of 'healthy' parents, children of a parent with multiple sclerosis reported greater family responsibilities, less reliance on problem solving and seeking social support coping, higher somatization and lower life satisfaction and positive affect. Conclusions: Findings delineate the key impacts of young caregiving and support a stress and coping model of adjustment in children of a parent with multiple sclerosis.
Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender?
Szebehely, Marta & Trydegård, Gun-Britt
(2007)
Relatives are a resource, but … registered nurses views and experiences of relatives of residents in nursing homes
Hertzberg, Annika, Ekman, Sirkka-Liisa & Axelsson, Karin
(2003)
On Chronic Illness and Quality of Life: A Conceptual Framework
Nordenfelt, Lennart
(1995)
In this paper I focus on the topic of chronic illness in the context of quality of life. I offer a conceptual explanation of these notions and then try to systematise the various species of suffering connected with chronic illness. Suffering in illness rarely attracts systematic analysis. Part of the reason for this is that the topic is in a way an aspect of common sense. It has an air of self-evidence and seems not to require analysis. However, it is my contention that the nature of human suffering is not at all self-evident. In many ways we know very little about the content and extent of suffering. And, although it may not be sensible to borrow traditional scientific techniques for the study of suffering, we need as much intellectual penetration and rigorous analysis in order to clarify the nature of suffering as for any other scientific investigation. Moreover, there are good reasons for saying that we ought to direct much more of our attention to this humanistic aspect of medicine. We ought to remember that the existence of suffering is one of the main motives, if indeed not the most important motive, for undertaking the medical enterprise.