Riktade psykosociala insater till gravida och småbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol och narkotika: en litteraturstudie. Barn som anhöriga 2013:5.
- Författare
- Heimdal K, Karlsson P.
- Titel
- Riktade psykosociala insater till gravida och småbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol och narkotika: en litteraturstudie. Barn som anhöriga 2013:5.
- Utgivningsår
- 2013
- Stad
- Kalmar
- Utgivare
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga
- Sammanfattning
I rapporten beskrivs resultaten från en litteraturstudie om riktade psykosociala
insatser till gravida och småbarnsföräldrar (med barn upp till 3 år) som har ett
så kallat problematiskt bruk av alkohol och/eller narkotika. Ovanstående grupper
är viktiga att uppmärksamma, dels för den inverkan det problematiska bruket
kan ha på föräldrarana själva, men framförallt på grund av de negativa effekter
detta kan få för föräldra-barnrelationen samt barnets psykiska hälsa och utveckling.
Syftet med litteraturstiden har varit att identifiera, sammanfatta och värdera
den internationella interventionsforskningen på området. Via sökningar i databaser
återfanns 53 relevanta primärstudier. Av dessa undersökte 27 studier interventioner
riktade till gravida, 14 studier fokuserade på insatser till småbarnsföräldrar,
medan 12 studier beskrev effekter av interventioner som påbörjats
under graviditet och avslutats en tid efter barnets födelse.
Sammantaget undersökte dessa studier ett flertal olika typer av interventioner.
Till de interventioner som studerades mest frekvent hörde bland annat hembesök,
behandlingsinsatser samordnade med mödravård samt insatser fokuserade
på föräldraträning/föräldraförmågor.
De aktuella studiernas sammanvägda resultat pekar dock mot att det råder
stor osäkerhet kring de olika insatstypernas effekter. Avsaknaden av enhetligt
vetenskapligt stöd innebär dock inte att stöd saknas helt; snarare drar de olika
studierna skilda slutsatser kring respektive insats. Därtill är många av studierna
alltför metodologiskt svaga för att det ska vara möjligt att uttala sig om effekter,
samt i vilken utsträckning dessa eventuellt kan vara bestående. En slutsats som
kan dras är därmed att det behövs fler experimentella studier med längre uppföljningstider
på området.
Ur ett svenskt perspektiv är det även angeläget med studier genomförda i en
svensk/nordisk kontext, då skillnaderna mellan länderna avseende tillgång till
mödra- och barnhälsovård begränsar möjligheterna att överföra resultat från
exempelvis amerikanska studier till svenska förhållanden.