Fetal alcohol spectrum disorders in Finnish children and adolescents. Diagnosis, cognition, behavior, adaptation and brain metabolic alterations (Akademisk avhandling).
- Författare
- Fagerlund Å.
- Titel
- Fetal alcohol spectrum disorders in Finnish children and adolescents. Diagnosis, cognition, behavior, adaptation and brain metabolic alterations (Akademisk avhandling).
- Utgivningsår
- 2013
- Stad
- Turku
- Utgivare
- Åbo Akademi University
- Sammanfattning
När en gravid kvinna dricker alkohol gör hennes foster det också. Eftersom det inte finns
någon skyddande blodbarriär kan alkohol fritt korsa moderkakan och orsaka omfattande
skador både fysiologiskt, neurologiskt och beteendemässigt på det växande fostret.
Alkoholrelaterade fosterskador går under den engelska termen Fetal Alcohol Spectrum
Disorders (FASD, Fetala alkohol spektrum störningar). Trots att alkoholrelaterade skador är
fullt möjliga att förhindra utgör de idag en av de vanligaste orsakerna till utvecklingsstörning
i västvärlden. I västländer där prevalensundersökningar har gjorts är antalet barn som
föds med FASD fler än de med autismspektrumstörningar, Downs syndrom eller cerebral
pares. I siffror handlar det om mellan 1 och 6 % av alla levande födda, vilket i Finland skulle
innebära att 600–3600 barn föds med alkoholrelaterade fosterskador varje år. Utöver de
direkta toxiska effekterna av alkohol utsätts barnen som föds med FASD ofta för en dubbel
börda i livet. Dels har barnen redan vid födseln neurologiska skador, dels föds de också
med stor sannolikhet in i en familj med minst en missbrukande förälder och en omgivning
där de utsätts för ytterligare risker i sin utveckling. Trots detta är FASD idag en starkt
underdiagnosticerad grupp inom hälso- och sjukvården.
Den här avhandlingen utgör en del av ett större multinationellt forskningsprojekt, The
Collaborative Initiative on Fetal Alcohol Spectrum Disorders (CIFASD), som initierades av det
nationella institutet för alkoholmissbruk och alkoholism (National Institute of Alcohol Abuse and
Alcoholism, NIAAA) i USA. Det huvudsakliga syftet med den föreliggande avhandlingen var att
undersöka en kohort med barn och ungdomar med alkoholrelaterade fosterskador i Finland.
Avhandlingen består av fem studier med ett brett fokus på diagnos, kognition, beteende,
adaptiva färdigheter och avvikelser i hjärnans ämnesomsättning hos barn och unga med FASD.
Deltagarna bestod av fyra olika grupper: en grupp som varit utsatt för alkohol under
graviditeten (FASD); en IQ-matchad kontrollgrupp som huvudsakligen bestod av barn med
specifika inlärningssvårigheter (Specific Learning Disorder, SLD); och två grupper med normala
kontroller (CON1 och CON2). Deltagarna rekryterades via genomgång av medicinska journaler,
slumpmässigt urval ur det finska befolkningsregistret och e-postförfrågningar till studerande.
Med diagnoser som är såpass svåra att fastställa som de inom FASD-spektret är det av stor
betydelse att de föreliggande studierna har utförts i nära samarbete med ledande experter
på FASD (prof. Edward Riley och prof. Sarah Mattson från Center for Behavioral Teratology vid
San Diego State University, USA och prof. Eugene Hoyme från Sanford School of Medicine,
University of South Dakota, USA). Deltagarna i föreliggande studier är således mycket noggrant
undersökta och diagnosticerade. I den här avhandlingen testades för första gången de
amerikanska reviderade Institute of Medicines diagnoskriterier för FASD på en finsk population.
Kriterierna visade sig tillförlitliga i att särskilja olika undergrupper bland alkoholskadade barn.
Ett annat värdefullt hjälpmedel som användes vid diagnosticeringen var en speciellt utarbetad
skala för bedömning av de specifika dysmorfa dragen vid FASD (Studie 1).
Syftet med Studie 2 var att klargöra relationen mellan alkoholrelaterade dysmorfa drag och
allmän kognitiv kapacitet. Resultaten visade på en signifikant korrelation mellan dysmorfa
drag och kognitiv kapacitet, så att barn med större avvikelser i sin tillväxt och med mer
dysmorfa drag också tenderade att uppvisa större kognitiva svårigheter. Sambandet var
emellertid måttligt och det kan betonas att fysiologiska markörer och kognitiv kapacitet inte
alls alltid går hand i hand hos individer med FASD.
Barnen och ungdomarna i FASD-gruppen uppvisade omfattande problem i beteende och
mental hälsa jämfört med kontrollgruppen (CON1). I studie 3 utforskades närmare hurudana
risk- och skyddande faktorer som kunde associeras med beteendeproblemen i FASD-gruppen.
Studien fokuserade på diagnosrelaterade och omgivningsrelaterade faktorer. Resultaten visade
att två grupper med förhöjd risk för beteendeproblem kunde urskiljas: 1) Ju längre tid ett barn
hade spenderat intaget på barnhem desto högre risk för beteendeproblem och 2) ju mindre
dysmorfa drag ett barn med FASD hade desto mer omfattande beteendeproblem uppvisade
barnet. Resultaten understryker betydelsen av att inom hälso- och sjukvården uppmärksamma
och ge vård och adekvata insatser också (eller framför allt) till mindre synligt alkoholskadade
barn. Det är också av stor vikt att uppmärksamma behoven och välmåendet hos de barn med
FASD som växer upp på olika former av barnhem. För dessa barn verkar kombinationen av
medfödda fysiologiska och psykologiska skador tillsammans med minskad möjlighet till en nära
och kontinuerlig relation till en närstående vuxen göra dem extra utsatta och sårbara i livet.
Studie 4 fokuserade på adaptiva färdigheter så som kommunikationsförmåga, förmåga att
klara ett dagligt liv och sociala förmågor. Adaptiva färdigheter handlar med andra ord om
förmågor som gradvis hjälper en individ att klara ett självständigt liv, upprätthålla sociala
relationer och integreras i samhället. Resultaten visade att de adaptiva färdigheterna hos
barn och unga som växer upp med FASD är avsevärt sämre än hos både normalt utvecklade
barn och IQ-matchade barn med inlärningssvårigheter. Klart skilda adaptiva profiler
uppdagades där FASD-gruppen klarade sig sämre än barnen med inlärningssvårigheter
som i sin tur klarade sig sämre än barnen i den normala kontrollgruppen. Det är viktigt att
poängtera att barnen med inlärningssvårigheter presterade bättre än FASD-gruppen trots
att de kognitivt befann sig på samma nivå. Den här studien är den första att jämföra adaptiva
förmågor hos en grupp barn och unga med FASD jämfört med både en grupp IQ-matchade
barn med inlärningssvårigheter och en grupp normalt utvecklade barn.
Slutligen påvisades i studie 5 neurokemiska förändringar med hjälp av magnetisk resonansspektroskopi
(MRS) hos tonåringar och unga vuxna med FASD som kunde relateras till
alkoholbruk under fosterstadiet 14–20 år tidigare. De neurokemiska förändringarna kunde
påvisas i ett flertal områden i hjärnan: i den frontala och parietala hjärnbarken, i corpus
callosum, thalamus, i frontala områden med vit substans samt i lilla hjärnans nucleus dentatus.
Förändringarna stämmer överens med den neuropsykologiska profilen vid FASD. Glia celler (vit
hjärnsubstans) verkade mer påverkade av alkohol under fosterstadiet än neuron (nervceller).
Sammantaget kan konstateras att större samhälleliga ansträngningar och resurser borde
fokuseras på att känna igen och diagnosticera FASD och på att stöda speciellt utsatta
riskgrupper av alkoholskadade barn och unga. Utan tillräcklig intervention och stöd löper
de en stor risk för marginalisering och utslagning, vilket är kostsamt inte bara för samhället
utan också för de många barn som växer upp med FASD.