Migration och Folkhälsa. Kapitel 9 i ”Folkhälsorapport”.
- Författare
- Hjern A.
- Titel
- Migration och Folkhälsa. Kapitel 9 i ”Folkhälsorapport”.
- Utgivningsår
- 2009
- Utgivare
- Socialstyrelsen
- Sammanfattning
I en alltmer globaliserad värld får
fler möjlighet att bosätta sig i ett annat land
än det de föddes i. Som ett resultat av detta ökar andelen utlandsfödda i de flesta höginkomstländer, så även i Sverige. Den 31 december år 2006 hade 17
procent av den svenska befolkningen utländsk bakgrund, dvs. var antingen
född i något annat land än Sverige (13 procent) eller hade två utlandsfödda
föräldrar (4 procent). Av dessa var 52 000 utlandsadopterade. Därtill kommer
asylsökande och andra migranter som saknar uppehållstillstånd, som inte finns med i befolkningsstatistiken.
Många utlandsfödda har
flyttat från länder där risken att smittas av vissa
svåra och långvariga infektioner är betydligt större än i Sverige. De viktigaste
av dessa smittämnen är hepatit B och C, tuberkulos och hiv.
Migranterna tar med sig sin livsstil till det nya landet, t ex kost- , tobaksoch
alkoholvanor. Mötet med det nya landets kultur leder till att livsstilen
förändras, men lång tid efter invandringen kan in
flytande av ursprungslandets
livsstil ofta spåras i invandrares sjukdomsmönster. Så har t.ex. män med
ursprung i Medelhavsområdet en högre risk att drabbas av tobaksrelaterad
sjuklighet, som lungcancer jämfört med genomsnittsbefolkningen i Sverige,
men samtidigt har de en lägre risk att drabbas av alkoholrelaterad sjuklighet,
som levercirrhos.
Många betydande folkhälsoproblem orsakas av miljöfaktorer i samspel med
en medfödd sårbarhet, t.ex. allergiska sjukdomar och diabetes. Förekomsten
av de genetiska faktorer som orsakar denna sårbarhet skiljer sig mellan olika
befolkningar i världen och fortsätter att påverka risken för dessa sjukdomar
hos migranter även i det nya landet .
Flyktingen har ett annat utgångsläge än den som
flyttar till ett annat land
för att arbeta eller för att bilda familj. Personer som
flyr från sitt hemland har
nästan alltid levt en tid under stor stress innan de
flyr. Själva
flykten är ofta
omgärdad av umbäranden och hot, och många familjer splittras under långa
perioder. Efter ankomsten till det nya landet väntar en tid av ovisshet under
asylprocessen innan det nya livet kan ta sin början. Detta leder sammantaget
till att psykisk ohälsa är ett större problem hos nyanlända
flyktingar än hos
andra grupper av migranter,