FIB-projektet i Uppsala län. Föräldrar med intellektuella begränsningar. Kartläggning av målgruppen 2005-2008
- Författare
- Pistol, Sven-Erik
- Titel
- FIB-projektet i Uppsala län. Föräldrar med intellektuella begränsningar. Kartläggning av målgruppen 2005-2008
- Utgivningsår
- 2009
- Rapportnummer
- FoU-rapport 2009:5
- Stad
- Uppsala
- Utgivare
- Regionförbundet i Uppsala län
- Sammanfattning
FIB-projektet är ett 3-årigt samverkansprojekt i Uppsala län som syftar till att
utveckla stöd till barn och deras föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har
en utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter, som kan förekomma
vid t.ex. svagbegåvning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
För att kunna bedöma omfattningen av stödbehov och planera utifrån det, är det
viktigt att veta hur många familjer det finns som tillhör målgruppen och hur
många barn de har. En del i projektet har därför varit att göra en kartläggning av
målgruppens storlek i Uppsala län.
En bred förankring på olika nivåer i Landstingets och kommunernas
organisationer har krävts för att kunna genomföra kartläggningen.
Olika grupper av professionella, som möter familjerna i sin yrkesutövning, har
gjort bedömningen av vilka som tillhör målgruppen och som är i behov av
anpassat stöd.
Resultatet av kartläggningen bekräftar det som yrkesverksamma i olika
sammanhang omtalat, nämligen att det finns ett stort antal barn och föräldrar
med behov av stöd på grund av kognitiva svårigheter hos någon av föräldrarna.
Totalt handlar det om 602 familjer med sammanlagt 1092 barn som bedöms vara
i behov av stöd på grund av föräldrarnas kognitiva svårigheter. Mer än 50 % av
barnen har egna kognitiva svårigheter.
Den variation vi kan konstatera mellan länets olika kommuner kan bero på
befolkningsstruktur, förekomst av särskola, tidigare befintliga institutioner och
tillgång på bostäder och sysselsättning.
Kartläggningen ger ett underlag för planeringen av insatser till familjerna. Den
visar hur många familjer och barn det finns och kan hos olika verksamheter
ställas i relation till de riktade insatser som görs. Kartläggningen ger också ett
underlag för ökad samverkan och samplanering mellan olika samhällsinstanser
då många professionella arbetar med samma familjer utan varandras kännedom.