Ögonblickets pedagogik: yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn-och ungdomshabiliteringen
- Författare
- Åman, K.
- Titel
- Ögonblickets pedagogik: yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn-och ungdomshabiliteringen
- Utgivningsår
- 2006
- Utgivare
- Doktorsavhandling i pedagogik, Stockholms universitet
- Sammanfattning
Avhandlingen gäller specialpedagogisk kompetens hos pedagoger som arbetar i tvärprofessionella team inom barn och ungdomshabiliteringen. Ögonblickets pedagogik står för de reflektioner som görs i mötet med barnet, i dess olika miljöer, och som leder till åtgärder. Dessa avgöranden om specialpedagogisk intervention baseras på teoretiska och praktiska kunskaper, liksom erfarenheter som utvecklats genom det samverkande teamarbetet.Den empiriska studiens syfte var att studera hur pedagogisk kompetens kommuniceras, reflekteras och konstrueras av och mellan medlemmar i yrkesgrupper inom barn- och ungdomshabiliteringen. Det har studerats genom fokusgrupper som efteråt utvärderats med ett skattningsformulär där deltagarna också givit information om utbildning och arbetsuppgifter. Informanter är pedagoger i fem yrkesgrupper samt i en tvärgrupp, och tre grupper med andra yrkeskategorier verksamma i team inom barn- och ungdomshabiliteringar. Analysarbetet genererade en kodnyckel för turtagningsanalys.
Resultatet visar att pedagoger inom barn- och ungdomshabiliteringen inte har utvecklat specifika professionsstrategier. De har snarast anpassat sig till ett föränderligt uppdrag. Kompetensen hos habiliteringens pedagoger baseras på kunskaper och erfarenheter från tre verksamhetsfält. Den grundläggande kompetensen ligger inom förskolefältet med teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskaper om barns utveckling och lek- och lärande. Det var förskollärare som införde lekpedagogiskt arbete i och med lekoteken under 1970-talet. Under 1980-talet utvecklades den samordnade barn- och ungdomshabiliteringen där pedagogik tillsammans med medicinsk-, social- och psykologisk kompetens utgör hörnstenar i det professionella teamarbetet. Det är i det familjeorienterade teamarbetet som den specialpedagogiska kompetensen för barn med funktionshinder utvecklas. Det specialpedagogiska fältet har pedagogerna inom habiliteringen med påbyggnadsutbildningen. Utbildningen är i första hand riktad mot skolan och informanterna efterfrågar forskning och kunskapsbildning som gäller barn-och ungdomshabilteringens problemområden. Pedagogernas yrkesspråk karaktäriseras av en vardagsspråklig terminologi som är väl anpassad till uppdraget. Pedagogerna och deras kollegor i teamen framhåller att pedagogen fungerar, genom sitt yrkesspråk och barnfokus, som överbryggare mellan det medicinska fältet och det pedagogiska sammanhanget i barnets vardagliga miljöer i förskola och i hemmet.
Pedagogernas yrkesgruppssamtal visar sig vara en talgenre där pedagoger huvudsakligen förstärker varandras utsagor, använder metaforer i konstruktionen av den gemensamma förståelsen och i mycket begränsad utsträckning ifrågasätter varandras uppfattningar inom gruppen. Kompetensen är baserad på kunskap om och erfarenheter av barns normala och avvikande utveckling liksom av barns lek och lärande. Pedagogerna i studien lyfter huvudsakligen fram det pedagogiska mötet med vuxna omkring barnet, främst föräldrar och personal i förskolan, då de exemplifierar sin kompetens. Det specifika specialpedagogiska arbetet med barn i grupper och det lekpedagogiska interventionsarbetet är mer sällan omnämnt i yrkesgruppssamtalen.
Nyckelord: Specialpedagogik, pedagogisk kompetens, barn- och ungdomshabilitering, kunskapsområden, verksamhetsfält, yrkesspråk, talgenrer, fokusgrupper, metaforer, tidig intervention, anpassat vardagligt språk, fronesis.