ICF - en grund för tvärprofessionell journaldokumentation
- Författare
- SoS
- Titel
- ICF - en grund för tvärprofessionell journaldokumentation
- Utgivningsår
- 2006
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Socialstyrelsen
- Sammanfattning
När IT-stöden i vården utvecklas blir behovet av enhetliga begrepp och termer mera påtagligt. Detta betonas särskilt i såväl InfoVU-projektets slutrapport som i regeringens Nationella IT-strategi för vård och omsorg.
Flera landsting, sjukhus, kliniker och privata vårdgivare har under de senaste åren valt att använda Världshälsoorganisationen WHOs International Classification of Functioning, Disabilty and Health (ICF) som utgångspunkt för gemensamma termer och begrepp, vid införande av elektroniska journalsystem. ICF ingår i WHOs Family of International Classifications med det uttalade syftet att dels komplettera sjukdomsklassifikationen ICD, dels tillhandahålla ett tvärprofessionellt språk för att beskriva hälsa.
Syftet med förstudien är att få besked om ICF kan ligga till grund för fortsatt arbete med struktur och terminologi för ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation och tydliggöra likheter och skillnader i dagens användning av ICF i e-journaler.
En enkät med förfrågan om man använder ICF skickades till Socialstyrelsens kontaktnätverk för terminologifrågor. Totalt inkom 36 svar varav 29 fördelade sig på 17 olika landsting, två svar kom från kommuner, fyra svar kom från privata företag och ett svar från en yrkesorganisation. I 13 av svaren angavs att man på något sätt använde, eller planerade att använda, ICF som underlag för struktur och innehåll i e-journalen. Ett kontaktnätverk för erfarenhetsutbyte etablerades och två arbetsseminarier genomfördes med syftet att besvara förstudiens frågeställningar.
I Danmark och Norge har man baserat på ICF utvecklat underlag för insamling av individbaserad vård- och omsorgsstatistik.
Inom ramen för InfoVU-projektet genomfördes tre olika försök baserade på ICF: webbaserad checklista för vårdplanering och överföring av information mellan olika vård- och omsorgsgivare, formulering av behov inom kommunal äldreomsorg samt individbaserad verksamhetsuppföljning.
De professionella organisationerna för arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har, baserat på ICF, utarbetat förslag till en tvärprofessionell klassifikation för insatser och åtgärder, som ska ingå i Socialstyrelsens Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ).
I landstinget i Värmland och i Västmanlands läns landsting har man tagit beslut på att basera e-journalens struktur och innehåll på ICF. I vårdföretaget Kvalita AB är e-journalen sedan flera år tillbaka baserad på ICF. Inom andra landsting och regioner har man tagit delar av ICF som grund för dokumentationen. Rehabmedicin i Jönköping är ett exempel där ICF ligger till grund för den tvärprofessionella rehabiliteringsplanen.
Vid Karolinska Institutet och vid Örebro universitet används ICF i utbildningen av sjukgymnaster och arbetsterapeuter och som ramverk till forskningen inom respektive område.
Socialstyrelsen har beskrivit vård- och omsorgsassistenternas kvalifikationer med hjälp av ICFs struktur och innehåll.
Det råder konsensus, bland representanterna för de olika verksamhetsområden och professioner som deltagit i förstudien, om att ICF är en bra utgångspunkt för att uppnå en tvärprofessionell vård- och omsorgsdokumentation - en dokumentation som språkligt och innehållsmässigt kan vara en brygga mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Erfarenheter från drift, försök och andra tester visar att ICF behöver kompletteras. ICF saknar bl.a. begrepp för att beskriva vårdförlopp, t.ex. kontaktorsak och sjukhistoria. Ärftlighet och tidigare erfarenheter av vård och omsorg är annat som inte finns i ICF.
Språkliga anpassningar måste göras för att ICF ska bli användbar i vård och omsorgsdokumentationen, t.ex. genom att långa och otympliga begreppsbenämningar ges enklare, mera hanterbara s.k. "trivialnamn".
Det finns likheter och skillnader i användandet. Omfattningen av ICF begrepp som förts in i journaldokumentationen varierar. I några fall använder man i princip bara ICF-komponenterna på en övergripande nivå, medan andra byggt upp detaljerade sökordsstrukturer (ca 1000 begrepp). Några använder ICF mycket konsekvent medan andra blandar ganska friskt mellan traditionella sökord och ICF.
Förstudien pekar på följande områden som utgångspunkt för fortsatt arbete med ICF som grund för ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation:
samordna arbetet inom ramen för den nationella informationsstrukturen och det nationella terminologiarbetet
tillvarata erfarenheterna av praktiska tillämpningar och försök
rikta information, utbildning och förankring till vård- och omsorgens huvudmän och deras personal
tillvarata de berörda yrkesorganisationernas kunskap och intresse att medverka till den tvärprofessionella dokumentationen.
Om Sverige beslutar om att gå med i SNOMED CTs internationella utvecklingsarbete och samtidigt väljer att basera den tvärprofessionella dokumentationen på ICF, är det viktigt att se till att ICFs struktur och terminologi införlivas i SNOMED CTOberoende av vilken begreppsstruktur som väljs för den tvärprofessionella e-journalen måste det finnas en etablerad organisation för förvaltning och underhåll. Socialstyrelsens termbank kan vara en del av denna resurs.