När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen

Författare
Socialstyrelsen
Titel
När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen
Utgivningsår
2005
Stad
Stockholm
Utgivare
Socialstyrelsen
Sammanfattning

Ett barn riskerar att fara illa och dess psykiska utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, t.ex. när det tvingas se eller höra våld i sin närhet, eller leva i en miljö där våld eller hot om våld förekommer ofta. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att stödja barn som riskerar att fara illa, och barn som brottsoffer ska uppmärksammas särskilt.

Rapporten beskriver kunskap från forskning och erfarenhet, och syftar till att bidra till socialtjänstens arbete med att utveckla metoder för att erbjuda dessa barn kompetent stöd och hjälp. Tio verksamheter för barn som bevittnat våld beskrivs, inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, samverkansprojekt och ideell kvinnojour. Därefter följer en genomgång av aktuell svensk forskning med barnperspektiv.

Rapporten fokuserar barn som bevittnat mäns våld mot kvinnor, liksom verksamheterna. Våld och kränkningar förekommer även från kvinnor, i samkönade relationer och från vuxna barn mot föräldrar, där barn kan bli utsatta som deltagande vittnen. Att bevittna våld kan ha en vidare innebörd än att se på. Det kan innefatta även att höra och förstå att våld pågår, t.ex. genom att avläsa det på stämningar och registrera konsekvenser, i form av skador och känslouttryck m.m.

Barn som utsätts för att bevittna våld

Under de senaste decennierna har samhället i högre grad börjat uppmärksamma det mycket skadliga våld som barn indirekt utsätts för, när de lever i en familj där mamma blir slagen. Barn som bevittnat våld, och andra övergrepp modern utsatts för, kan reagera på likartat sätt som barn som själva utsätts för brott, och kan vara i liknande behov av stöd.

Det finns inga exakta uppgifter om hur många barn i Sverige som är utsatta för att mamma blir slagen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att det rör sig om mellan 100 000 och 200 000 barn. Rädda Barnen har i en undersökning uppskattat att vart tionde barn någon gång upplever våld i hemmet, hälften av dem ofta. Flera aktuella nordiska undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen varit närvarande vid våldstillfället.

Allvarliga följder
Ur barnets perspektiv är upplevelsen av våldet förknippad med rädsla och oro. Det är inte alltid barn sett vad mamma blivit utsatt för, men de har hört mammas skrik och gråt. De har även ofta själva blivit slagna. Forskning visar att en inte obetydlig del, i olika undersökningar mellan en fjärdedel och mer än hälften, av barnen i familjer där det förekommer misshandel också själva blir utsatta för våld.

Upplevelsen av att mamma blir slagen kan medföra en rad skadeverkningar för barnet. Det är vanligt med akuta kroppsliga stressreaktioner som astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och ätstörningar. Barnen kan även ha svårigheter i umgänget med andra barn och få koncentrationssvårigheter. Att som barn ha bevittnat våld inom familjen kan medföra långvariga psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet. Det förekommer också långsiktig påverkan på personligheten, som brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation.

Barn som utsatts för att bevittna våld utvecklar ofta en tät relation till mamman, präglad av omhändertagande och beskydd, men även av ilska och vrede, som ibland tar sig våldsamma uttryck. Relationen till pappan kan beskrivas som ambivalent, där känslor som rädsla och vrede blandas med längtan.

Uppbrottsprocessen påverkar barnen

Mammans uppbrott från pappan eller en annan man i ett förhållande där det har förekommit våld är inte sällan förenat med fara, såväl för henne som för barnen. I samband med att hon lämnar mannen får mamman ofta söka skydd hos släkt, vänner, eller i något krisboende inom socialtjänsten eller kvinnojouren. För barnen kan detta vara en påfrestande tid. De bryter upp från sin invanda miljö i en situation då mamman är hårt psykiskt belastad. En ytterligare svårighet kan vara barnens umgänge med sin pappa efter det akuta skedet, i en situation då mamman är rädd och känner sig hotad av honom, om det är han som utsatt henne.

Barnen riskerar, både före och efter en eventuell separation mellan föräldrarna, att hamna i lojalitetskonflikt med både mamma och pappa. Om de ger mamma stöd, kan pappa bli arg. Om de drar sig undan mamma riskerar de att fjärma sig från den förälder som potentiellt skulle kunna ge dem stöd och en bättre livsmiljö. Om de vänder sig utåt och söker hjälp, eller svarar positivt på det stöd exempelvis socialtjänsten kan erbjuda, riskerar de också att hamna i lojalitetskonflikt med bägge föräldrarna.

Hjälp och stöd till barn som levt med våld i familjen

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för brottsoffer som behöver stöd och hjälp, enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen. För att kunna ge sådan hjälp krävs tillgång till olika slag av kompetenser och resurser. Arbetet måste därför ske i samverkan mellan olika samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialtjänsten har ett ansvar för att utveckla denna samverkan (5 kap. 1a § SoL).

Det är också angeläget att barn som lever med våld i familjen och det skydd och stöd som de behöver uppmärksammas i hela socialtjänstens arbete, samt i andra verksamheter som möter dessa barn.

Tio verksamheter för barn som har bevittnat våld
Under det senaste decenniet har det i några kommuner vuxit fram verksamheter för att stödja barn som bevittnat våld. Vissa av de beskrivna verksamheterna har sin grund i ett skyddat boende för kvinnor och barn, i socialtjänstens regi, eller en ideell kvinnojour. Andra verksamheter har sin grund i en myndighetssamverkan, där samtliga myndigheter som har ansvar för barnen ingår. En tredje kategori tar sin utgångspunkt i krisbearbetning och psykosocialt behandlingsarbete eller nätverksarbete. Dessa verksamheter har i allmänhet utvecklats som en del av råd och stödverksamheten inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det fjärde slaget av verksamhet utvecklar arbetsmetoder anpassade till barnpsykiatrins särskilda uppdrag när det gäller barn med långsiktiga psykiska skadeverkningar, som utvecklat så kallat posttraumatiskt stressyndrom. Verksamheterna är inte vetenskapligt utvärderade.

Att bearbeta våldsutsattheten
Verksamheterna arbetar på olika sätt för att hjälpa barnen att bearbeta upplevelser, tankar och frågor om våldet, i enskilda samtal eller gruppsamtal, lekar och rollspel mm. Flera använder den modell för krissamtal i tre steg som kallas "Trappanmodellen". Några använder "Children are people too", Minnesotamodellens barngruppsverksamhet. En del verksamheter arbetar efter nätverksmodellen.

Det krävs ofta samtal med både mammorna och papporna för att uppnå ett samarbete som är till gagn för barnet. Eftersom det är barn i skilda åldrar med olika behov anpassas arbetet till olika åldersgrupper.

Barn som bevittnar våld är en utsatt grupp och verksamheter som arbetar med dessa barn är efterfrågade. Det är angeläget att utveckla och utvärdera de verksamheter som finns. Att se till att barn som lever med eller bevittnat våld i familjen får adekvat stöd och hjälp är viktigt i socialtjänstens arbete med brottsoffer

Tillbaka till söksidan