Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
- Författare
- Socialstyrelsen
- Titel
- Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
- Utgivningsår
- 2003
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Socialstyrelsen
- Sammanfattning
Psykiatrireformen trädde i kraft 1995. Reformen syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionshinder och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Reformen omfattar främst personer som bedöms ha långvariga och allvarliga funktionsnedsättningar p.g.a. en psykisk sjukdom och som är i behov av stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för att få en bättre livssituation. De åtgärder som föreslogs i propositionen skulle inriktas på att ge ett mer effektivt och samordnat samhällsstöd till målgruppen. Kommunernas ansvar förtydligades när det gäller att planera och samordna de insatser som personer med psykiska funktionshinder behövde. Förtydligas gjorde också kommunernas ansvar för att utveckla boendeformer och verksamheter för sysselsättning.
Regeringen konstaterade dock 2003 att det fortfarande finns brister i den psykiatriska vården och den sociala omsorgen. I oktober 2003 tillkallade därför regeringen (dir. 2003:133) en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att se över väsentliga frågor inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och personer med psykiska funktionshinder.
Socialstyrelsens utvärdering av psykiatrireformen (1999) visade att den hade fått en god start men ännu inte "satt sig". Det ansågs dock viktigt att reformarbetet fortsatte på bred front både lokalt och nationellt. I utvärderingen konstaterades vidare att det behövdes en aktiv, tydlig och sammanhållen tillsyn för att stödja en god verksamhetsutveckling.
Inom ramen för det Nationella programmet för tillsyn över socialtjänsten togs 2001 ett första steg till en utveckling av tillsynen i denna riktning. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen beslutade då att kraftsamla sina resurser i en gemensam tillsyn över kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Även kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård har ingått i tillsynen. Kraftsamlingen har genomförts i form av ett tillsynsprojekt under åren 2002–2004. Samtliga tjugoen länsstyrelser har deltagit, dock i olika omfattning. Fyra delgranskningar har genomförts:
Tillsyn av samtliga kommuners planering av verksamheten för personer med psykiska funktionshinder på ledningsnivå, våren 2002.
Tillsyn av socialtjänstens arbete med enskilda personer med psykiska funktionshinder i ett urval av kommuner, 2002–2003.
Tillsyn av kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning i ett urval av kommuner, 2002–2003.
Uppföljning av den första delundersökningen på några problemområden, hösten 2004.
För att åstadkomma en kraftsamling krävs även en samverkan mellan den sociala tillsynens aktörer och tillsynen över kommunernas hälso- och sjukvård. För det senare svarar Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter. Även kommunernas ansvar för viss hälso- och sjukvård ingår därför i tillsynen.Projektet har haft expertstöd från Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten. En referensgrupp till tillsynsprojektet med representanter från Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet har följt tillsynen och deltagit i såväl planeringen av tillsynsprojektet som i analysen av resultatet.
Tillsynsfrågor
De områden som granskats i tillsynen utgår från kommunernas ansvar för personer med psykiska funktionshinder. Huvudfrågan i tillsynen har varit: Är verksamheten så beskaffad att tillräckligt goda förutsättningar skapas för att personer med psykiska funktionshinder "får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra" (5 kap. 7 § SoL)? Fyra huvudfrågor har ansetts vara centrala för tillsynen. De är:Tar kommunerna sitt ansvar för att skaffa sig kännedom om personer med psykiska funktionshinder och nå de personer som har behov av socialtjänstens insatser?
Tar kommunerna sitt ansvar att styra och planera sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder?
Tar kommunerna sitt ansvar att tillhandahålla ett varierat utbud av insatser med god kvalitet?
Tar kommunerna sitt ansvar för att enskilda personer med psykiska funktionshinder får ett behovsstyrt, samordnat och rättssäkert stöd?