Bibliotek

Ethnographic and micro-ethnographic techniques were used to investigate how the strategies employed by two adults (a mother and a physical therapist) to initiate and maintain interactions with a 2-year-old child with multiple disabilities were reflective of the adult partner's beliefs and values about communication in general and about this child in particular. Results indicate that the physical therapist believed in using the child's existing abilities as the primary reference point for establishing a speech community with the child. The mother used the demands of the larger, mostly nondisabled speech community as her primary reference point. How these differences affect the nature of the child's membership and level of independence in these speech communities is discussed

It is a central feature of current Norwegian health and social care policy to see informal carers as active partners. However, research has revealed that carers often experience a lack of recognition by professionals. In 2010, the Norwegian Directorate of Health initiated a web-based competence-building programme (CBP) for health and social care practitioners aimed at facilitating collaboration with carers. The programme comprised case presentations, e-lectures, exercises and topics for discussion, and was introduced in 2012. It was flexible and free of charge. This article is based on a study (2012-2013) that followed the piloting of this CBP in four settings. The study aimed to explore factors that influenced the implementation of the programme and whether or not using it affected health and social care practitioners' attitudes and perceived capacity for collaboration with carers. The study employed a mixed-methods design. A questionnaire was distributed to all staff before and 5 months after the CBP was introduced, followed by focus group interviews with a sample of staff members and individual interviews with the leadership in the involved settings and those who introduced the programme. The quantitative data were analysed using descriptive statistics, which subsequently formed the basis for the focus group interviews. The qualitative data were analysed by means of content analysis. The programme's introduction was similar across all research settings. Nevertheless, whether or not it was adopted depended to a large extent on leadership commitment and engagement. In settings where the programme's use was monitored, supported by management and formed part of on-the-job training, there seemed to be a positive impact on staff attitudes concerning collaboration with carers. Participant staff reported that their awareness of, motivation for and confidence in collaboration with carers were all strengthened. In contrast, the programme was of minimal benefit in settings with low leadership engagement.

Few studies have focused on the child of a parent with cancer. Family systems and cognitive development theories suggest that the mother's illness affects the children and that families take action to help them. This study describes the ways in which school-age children cope with the mother's breast cancer and the ways in which their families help them cope. The results are based on semistructured interviews with 81 children 6-20 years old whose mothers had been diagnosed with breast cancer within the past two-and-a-half years. Interviews were tape-recorded, transcribed, and content analyzed. Eighty-four percent agreement on interrater reliability was achieved using three independent trained coders. Children and families used four types of strategies: acted as though they were in her shoes, carried on business as usual, tapped into group energy, and put her illness on the table. Parents, other family members, the children's friends, and adult friends helped the children. The results suggest ways that clinicians can understand the effect of the mother's breast cancer from the child's perspective and thus facilitate both the child's coping and the family's attempts to help the children.

Objective The aim of this study was to describe the experience of contact with formal psychiatric care, as narrated by family members of a person suffering from mental illness. Method The study was based on a qualitative design. Focus-groups with 16 family members were transcribed and interpreted using qualitative content analysis. Findings The findings present four themes; being disappointed with formal psychiatric care, being in need of understanding from and collaboration with formal psychiatric care, being positive about the care and the own contribution to the care and being subjected to preconceived ideas. The findings were interpreted as the families relationship with formal psychiatric care being characterized by a struggle for power. Conclusion To create a healthy situation for the families and thereby improve the situation for the patient, representatives of formal care should carefully consider how the families should be involved. Key words Family, focus groups, mental health, nursing, qualitative research

Abstract
Falls in older persons are prevalent and costly for the individual and the health system. Falls prevention guidelines have been developed from best evidence to minimise falls in older persons.

Aim: To synthesise the literature on falls prevention strategies used by community dwelling older persons and/or their informal carers and to compare the commonly adopted strategies with those recommended by falls prevention guidelines.

Data sources: Health sciences databases for full text articles published in English plus reference list searching of included articles.

Review method: An integrative review approach. Studies were included if they identified fall prevention management strategies used by community dwelling older adults and/or their informal carers. Quality appraisal was undertaken using appropriate Joanna Briggs Institute critical appraisal tools. Information relevant to the aim of the review were extracted and coded into categories then inductively sorted into sub-themes and themes.

Results: Of the seventeen studies included in the review, eleven identified older adults' falls prevention strategies, two investigated fall prevention strategies used by carers, and four explored perspectives of older persons together with their carers, representing the perspectives of an estimated 501 older persons and 102 carers. Strategies used by older adults arose because of self-awareness about their changing physical ability, and advice and support mainly from family or friends. Carer fall prevention strategy was predominantly around protection of the older adult from falling by discouraging independence.

Conclusions: The fall self-management strategies adopted by older adults and their carers to prevent falls, in the main, do not align with international best practice fall prevention guidelines.

Det övergripande syftet med denna studie är att genom undersökning och analys söka en
förståelse för hur individens självbestämmande beaktas och hur intressemotsättningar mellan
makar hanteras av några av Stockholms stads biståndshandläggare. Studien fokuserar på
intressemotsättningar i form av att den ena maken/makan vill bo kvar hemma medan den
andra maken/makan inte orkar med den påfrestning det innebär att ha en vårdkrävande
make/maka i hemmet. Studien innefattas av tio av Stockholms stads biståndshandläggares
ageranden och reflektioner kring de etiska dilemman som uppstår i ärenden där makars behov
och/eller åsikter om stödinsatser kolliderar. Syftet kan benas upp i följande övergripande
frågeställningar:
- Hur reflekterar handläggare kring självbestämmande för en hjälpbehövande äldre
person och kring stöd till maken/makan?
- Hur reflekterar handläggare kring möjliga ageranden då den äldre personen och
dennes makes/makas åsikter går isär?
- Hur uppfattar biståndshandläggare handlingsutrymmet för att kunna stödja båda den
äldre och dennes make/maka?

Boken vänder sig till psykiskt sjuka föräldrar och försöker förklara de känslor och reaktioner barnet kan ha inför föräldrarnas svårigheter. Man tar upp skuldkänslor och skam samt uppmuntrar till att söka hjälp från någon annan vuxen eller t ex barnavårdscentralen.

Idag finns inte tillräckligt med goda och tillgängliga bostäder som kan möta behoven hos en åldrande befolkning. Kommunerna äger frågan om bostadsplaneringen för äldre, men vilken kunskap och information behöver kommunerna för att kunna planera för goda och attraktiva bostäder för äldre? Och hur kan den kunskapen hämtas in? I projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre har FoU i Väst/GR, GR Planering och GR-kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn samverkat kring dessa frågor. I denna skrift sammanfattas arbetssätt, resultat och erfarenheter från projektet.

Sammanfattning
Mot bakgrund av osäkerheten om hur många barn i Sverige som växer upp med föräldrar som
har alkoholproblem genomfördes en litteraturöversikt inom området av den internationella
vetenskapliga litteraturen och av den nordiska "grå litteraturen", dvs. studier som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Tanken var att resultaten i dessa översikter skulle ligga till
grund för att ta fram skattningar av hur stor denna grupp av utsatta barn är i Sverige idag.
Översikten identifierade endast 23 vetenskapliga studier som skattat hur många barn som växer
upp med föräldrar som har alkoholproblem. Dessa studier var begränsade till USA, Norden och
Storbritannien. Genomgången av nordisk grå litteratur identifierade ytterligare 9 studier.

Sammanfattning
Denna rapport undersöker hur vuxna barns arbetsutbud och hälsa påverkas av att ha en åldrande förälder i behov av omvårdnad. I uppsatsen undersöks det ökade omvårdnadsbehovet dels under föräldrars sista år i livet och dels som följd av en stroke. Effekten av att ha en åldrande förälder med förhöjt omvårdnadsbehov studeras genom att jämföra söners och döttrars sysselsättning, inkomst och hälsa före och efter det att föräldern dör respektive får en stroke. Studien visar att sysselsättning och inkomst sjunker något under förälderns sista år i livet, men att effekten är störst under det år, och året efter, förälderns död. Det finns också tecken på att döttrars sjukskrivning ökar det år föräldern avlider. Däremot påverkas inte sysselsättning och inkomst bland vuxna barn till föräldrar som drabbas av stroke. Det finns heller inga tydliga könsskillnader i effekterna. Sammantaget tyder resultaten på förälderns omsorgsbehov har en begränsad påverkan på vuxna söners och döttrars arbetsutbud.

There is considerable research and clinical evidence that children who experience loss become traumatized. The results of traumatization include sleeping problems, for example difficulties in initiating sleep and sleep terrors. Psychological intervention programmes, including hypnotherapy, have been shown to have some success in helping children to overcome their sleeping problems. In the present study, a new paradigm qualitative methodology was used in which a small group of children were taught self-hypnosis to manage their sleep difficulties. Within the group, the children's experiences of utilizing self-hypnosis at home were discussed, and a consensus reached concerning its effects. Complementary data were collected through interviews with caregivers and by completion of the Southampton Sleep Management Schedule (Bartlet and Beaumont, 1998). From the study it was concluded that young children can be taught self-hypnosis in order to manage their sleeping problems effectively. Furthermore, the present study demonstrated that children can be involved in a collaborative research group.

Ett barns hälsa och välbefinnande bestäms av så mycket mera än att vara fri från sjukdom. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Detta visar att ett barn med funktionsnedsättning kan må bra om det ges förutsättningar att fungera i de miljöer där barnet vistas regelbundet. Ett barns vardagsfungerande kan bedömas och beskrivas på ett allsidigt sätt med stöd av WHO:s hälsoklassifikation Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn- och ungdomsversionen, ICF-CY. Den bidrar med en modell som fokuserar på funktionella beskrivningar av barnets vardagssituationer som ett nödvändigt komplement till en diagnos. Eftersom en diagnos aldrig kan ge information om ett individuellt barns fungerande, behövs det funktionella perspektivet vid planering av åtgärder som kagöra ett barn mera delaktigt i olika aktiviteter. Socialstyrelsen förordar en ökad användning av klassifikationen, vilket har gjort att många verksamheter, som arbetar med barn och ungdomar, utvecklar arbetsmodeller som bygger på ICF-CY. Därför behöver föräldrar, liksom alla andra som finns runt ett barn med funktionsnedsättning, kunskap om den värdegrund som bildar bas för hälsoklassifikationen.
Kunskapsöversikten vägleder läsaren genom ICF-CY och lyfter fram exempel på hur den kan bidra till en överblick över ett barns hälsa och välbefinnande. Vägledningen vill underlätta samverkan genom att belysa hur ICF-CY kan bli en gemensam struktur och ett gemensamt språk för formulering av ett barns problem och behov ur olika synvinklar. Även om de exempel som beskrivs fokuserar på barn, är värdegrunden och innehållet i klassifikationen lika användbart för vuxna. Vägledningen är inte tänkt att läsas i ett streck från början till slut. Innehållet är ordnat i flera delar så att läsaren först ska få en bakgrund med en övergripande information om ICF-CY för att sedan lotsas allt djupare in i såväl modellen som klassifikationen. I slutet presenteras hur klassifikationen kan användas för att definiera ett barns problematik. Förhoppningen är att läsaren ska kunna ta fram skriften och hitta de avsnitt som kan ge ett stöd för att beskriva ett barns aktuella situation och behov inför en habiliteringsplanering, upprättandet av åtgärdsprogram, en vårdbidragsansökan eller vid övergången från en skola till en annan. Den kan på det viset ses som ett uppslagsverk i ämnet barn och ungdomars hälsa och välbefinnande, eller kanske lika gärna, i barn och ungdomars vardagsfungerande.

Den mänskliga tillvaron är full av påfrestningar – motgångar, krav, konflikter och olika slags problem som måste lösas. Vad är det som gör att en del av oss klarar av svåra påfrestningar med hälsan i behåll – och till och med kanske växer och vidareutvecklas av det? Detta är den fråga Antonovsky ställer. Hans svar är att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang, KASAM (på engelska SOC, Sense of Coherence), dvs den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Han diskuterar hur denna känsla byggs upp hos barn och vuxna och på vilket sätt den inverkar på vår hälsa. Han presenterar ett testinstrument för att mäta den och han redogör för olika forskningsresultat som stöder hans tes om dess stora betydelse. Boken gavs ut 1991 i Sverige och har sålt i 40.000 exemplar sedan dess. Den har betytt mycket för vändningen inom medicinsk forskning, från en total koncentration på sjukdomsförloppet och patogenesen till ett studium av friskfaktorerna och salutogenesen.

Vad är det som gör att en del av oss klarar av även mycket svåra påfrestningar med hälsan i behåll – och kanske till och med växer och vidareutvecklas av dem? Författarens tes är att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang, d v s den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar.
PinterestTwitter

För att förbättra särskilt utsatta barns situation fick hälso- och sjukvården den 1 januari 2010 en skyldighet att beakta barnens behov av råd, stöd och information. Det gäller om en förälder har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom, är missbrukare eller oväntat avlider. Bestämmelserna finns i HSL och LYHS.

Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnader för fetalt alkoholsyndrom (FAS) i Sverige. Att dricka alkohol under graviditeten kan skada fostrets utveckling, framför allt utvecklingen av dess hjärna, och kan leda till allvarliga och livslånga funktionsnedsättningar och funktionshinder. FAS ör en medicinsk diagnos som beskriver de skador som kan uppstå då fostret exponeras för alkohol. Den årliga totala samhällskostnaden för FAS år 2014 beräknades till närmare 14,4 miljarder.

Ett hälsopedagogiskt förhållningssätt i vården kan skapa ett bättre samarbete mellan sjukvård och brukare för att ge dem som drabbats bästa möjliga förutsättningar i livet. Tyvärr används inte kunskapen på bästa sätt idag.

Sedan 1980-talet har den offentligt finansierade äldreomsorgen minskat dramatiskt samtidigt som andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt. Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentlig äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2006. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat. I takt med att den offentligt finansierade äldreomsorgen har dragit sig tillbaka har de äldres anhöriga tagit ett större omsorgsansvar. Framför
allt har de äldres döttrar ökat sina insatser sedan 1990-talet. Data från SCB för 2010 visar att anhörigomsorgen fortsätter att öka även under de senaste fem åren. I rapporten redovisas vem som hjälper hemmaboende äldre, 75 år eller äldre, som behöver hjälp med åtminstone en av insatserna städning, tvätt, matinköp, matlagning eller bad/dusch. Ungefär hälften av gruppen får hjälp av kommunen. Det är samma nivå som i slutet av 1980-talet, men fler äldre med stora hjälpbehov bor hemma idag än för tjugo år sedan. Två tredjedelar får den här hjälpen, alltså hjälp med städning, tvätt, matinköp, matlagning eller bad/dusch, av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent. Nästan en tredjedel av de hemmaboende äldre, 75 år och äldre, med hjälpbehov får den här hjälpen av en dotter. Ungefär 14 procent får hjälpen av en son. Anhörigomsorgen är inte gratis, varken för de som ger omsorg eller för samhället. Bland medelålders kvinnor som ger omfattande omsorg till närstående äldre står 40 procent utanför arbetskraften jämfört med 30 procent av medelålders kvinnor utan omsorgsansvar. Uppskattningsvis 100 000 personer anger vård av anhörig som främsta skäl till att de gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta. Utöver att dessa personer själva får lägre arbetsinkomst när de jobbar deltid eller helt står utanför arbetskraften, så förlorar samhället i uteblivna skatteintäkter. Kommunal menar att de utmaningar som Sverige står inför, bristande
arbetskraftsutbud och välfärdens framtida finansiering, hänger ihop. För att fler ska kunna jobba mer behövs en välfungerande social infrastruktur med barnomsorg och äldreomsorg. När fler jobbar mer ökar även skatteintäkterna så vi har råd med offentligt finansierade välfärdstjänster av hög kvalitet.

Under Rubellasyndrom-epidemien i 1960'erne blev mange børn født døve, blinde og udviklingshæmmede. Forfatteren prøver i denne bog at komme nærmere en forståelse af disse menneskers virkelighed, en verden uden ord, men ikke uden kommunikation. Bogen er et resultat af forfatterens undersøgelser af to børn født døvblinde og udviklingshæmmede

Vad tycker människor med psykiska funktionsnedsättningar och en komplex livssituation om att få ett varaktigt boende i form av gruppbostad med särskild service?

"Vår berättelse närmar sig sitt slut. Och vår figur klamrar sig fast på vrakets krutdurk på det öppna havet. Molnen hopar sig. Från och med nu blir allt han skriver korta fragment som han ristar in i tunnans trä."

Efter den hyllade debutboken I kroppen min kommer nu Kristian Gidlunds avslutande texter från bloggen med samma namn. Texterna återspeglar Kristians tankar och känslor under de sista sju månaderna av hans liv. Boken innehåller också Emma Svenssons bilder från fotoutställningen om Kristian Gidlund.

Han hade ett sjömanshjärta i sitt bröst. Han sökte äventyret. Han älskade livet. Kristian Gidlund, författaren, journalisten och musikern avled den 17 september 2013. Han blev 29 år gammal.

"Kristian Gidlund gjorde verkligen skillnad, helt på egen hand. Ingen som hörde hans röst, precisionen och modet i varenda formulering, kunde låta bli att stanna upp, lyssna och långsamt förändras. Han lärde oss att dö men också att leva." Åsa Beckman Dagens Nyheter

"När jag läste hans betraktelser ville jag bara dansa i regnet, bada i en ljummen sjö, älska, gråta, skratta, känna, och rida rätt ut i skogen." Sanna Lundell Aftonbladet

"Hans lyriska formuleringar blir till trollformler som genererar liv bara man läser dem med tillräcklig intensitet. Naturligtvis är det oerhört tragiskt och tårdrypande. Men här finns också värme och humor som på samma gång balanserar upp tragiken och förstärker den."Norrköpings Tidningar

"Han var just så varm, just så orädd, just så klok, just så stark, just så vacker - och omöjlig att inte älska... Den svidande skönheten i de texter han med sån poetisk stringens, och sån osentimental men likafullt hjärtskärande öppenhjärtighet, formulerade." Per Bjurman Aftonbladet

"Styrkan i Gidlunds eviga berättande var inte att döden lurade runt hörnet, utan att hans texter genomsyrades av en oerhörd livslust. Han påminde ständigt om att han levt ett rikt liv. "Glöm aldrig det", skrev han i den poetiskt tecknade boken." Sydsvenska Dagbladet

"Sällan har någons skrivande varit mer meningsfullt än Kristian Gidlunds." Östgöta Correspondenten

I sinnenas värld är en serie böcker utgivna av SIH läromedel. De innehåller förslag på aktiviteter och övningar som stimulerar alla olika sinnen. Illustrerade av Eva Skåreus.