Bibliotek

Objectives. This study investigates the role of gender, caregiving, and marital quality in the correlation between widowhood and depression among older people within a European context by applying the theory of Social Production Functions as a theoretical framework.Method. Fixed-effects linear regression models are estimated using the first 2 waves (2004, 2006) of "The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe" (SHARE). A subsample of 7,844 respondents aged 50 and older in 11 countries, who were married at baseline and are either continuously married or widowed at follow-up, is analyzed.Results. Respondents who experienced widowhood between the 2 waves report significantly more depressive symptoms than those continuously married, with respondents living in Denmark and Sweden reporting a lower increase in depressive symptoms than those living in Greece, Spain, or Italy. There is no statistically significant interaction between gender and widowhood. Widowed persons who report higher marital quality at baseline show a larger increase in the number of symptoms of depression than those with low marital quality; widowed persons who report being a caregiver for their partner at baseline report smaller increase in the symptoms of depression compared with widowed noncaregivers.Discussion. The results support the results of previous studies using longitudinal data. Furthermore, the effect of widowhood varies among the 11 countries in the subsample although only a small amount of the variation in the increase of depressive symptoms after becoming widowed can be explained by such contextual factors.

Objectives. This study investigates the role of gender, caregiving, and marital quality in the correlation between widowhood and depression among older people within a European context by applying the theory of Social Production Functions as a theoretical framework.Method. Fixed-effects linear regression models are estimated using the first 2 waves (2004, 2006) of "The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe" (SHARE). A subsample of 7,844 respondents aged 50 and older in 11 countries, who were married at baseline and are either continuously married or widowed at follow-up, is analyzed.Results. Respondents who experienced widowhood between the 2 waves report significantly more depressive symptoms than those continuously married, with respondents living in Denmark and Sweden reporting a lower increase in depressive symptoms than those living in Greece, Spain, or Italy. There is no statistically significant interaction between gender and widowhood. Widowed persons who report higher marital quality at baseline show a larger increase in the number of symptoms of depression than those with low marital quality; widowed persons who report being a caregiver for their partner at baseline report smaller increase in the symptoms of depression compared with widowed noncaregivers.Discussion. The results support the results of previous studies using longitudinal data. Furthermore, the effect of widowhood varies among the 11 countries in the subsample although only a small amount of the variation in the increase of depressive symptoms after becoming widowed can be explained by such contextual factors.

The health effects of marital status are frequently cited in the current debate on marriage promotion, but little is known about how marital health effects vary across groups. This article assembles the largest properly longitudinal and nationally representative dataset of elderly married couples in the United States (N = 410,272 couples) and provides strong evidence that the "widowhood effect"—how the death of a spouse increases the mortality of the survivor-varies substantially by race. The authors find that whites married to whites suffer a large and enduring widowhood effect. By contrast, blacks married to blacks do not suffer a detectable widowhood effect, possibly because they manage to extend the survival advantage of marriage into widowhood. For racially intermarried men, wife's race appears to dominate the size and presence of the widowhood effect entirely, regardless of husband's own race. These results likely arise from differences in the marital cultures and marital contexts of black and white couples. More generally, these results demonstrate that the health effects of social ties depend on the individual attributes of the actors they connect.

Abstract
Occupational therapists need to be cognizant of evidence-based role balance advice and strategies that women with multigenerational caring responsibilities can implement independently or with minimal assistance, as role balance may not be the primary goal during many encounters with this population. Hence, this study aimed to identify the viewpoints on the most helpful role balance strategies for working sandwich generation women, both from their own perspectives and from the perspective of occupational therapists. This was achieved through a Q methodology study, where 54 statements were based on findings from interviews, sandwich generation literature and occupational therapy literature. In total, 31 working sandwich generation women and 42 occupational therapists completed the Q sort through either online or paper administration. The data were analysed using factor analysis with varimax rotation and were interpreted through collaboration with experts in the field. The findings revealed similarities between working sandwich generation women and occupational therapists, particularly in terms of advocating strategies related to sleep, rest and seeking practical assistance from support networks. Differences were also present, with working sandwich generation women viewpoints tending to emphasize strategies related to coping with a busy lifestyle attending to multiple responsibilities. In contrast, occupational therapy viewpoints prioritized strategies related to the occupational therapy process, such as goal setting, activity focused interventions, monitoring progress and facilitating sustainable outcomes.

OBJECTIVE:
To estimate the value of informal care in Alzheimer's disease using contingent valuation.
METHODS:
A questionnaire was administered to 517 primary carers in four countries (UK, Spain, Sweden, and US). Dichotomous choice and bidding game methods were used to elicit their willingness to pay for a reduction in care burden by 1 h per day, or a total elimination of care needs. Further, the relationship between carer willingness to pay and carer and patient characteristics including disease severity and income was examined.
RESULTS:
Carers spend on average about 7-9 h per day on giving care to their patient, of which 4-5 h constituted basic and instrumental ADL tasks. For a 1 h reduction in need for care per day, carers in the UK, Spain, Sweden, and US said that they were willing to pay pound105, pound121, pound59, and pound144 per month respectively. The willingness to pay was higher for carers with higher disposable income while the influence of other determinants varied across countries. About one-third of carers were not willing to pay anything for a reduction in care.
CONCLUSIONS:
Carers' stated willingness to pay for reductions in care giving time is substantial and comparable to the prices currently paid for treatments that achieve this benefit. Its determinants seem more directly related to carer status than directly to patient status and may vary by region and by cultural and sociologic factors.

I det svenska samhället går de flesta barn och ungdomar i skolan under hela
sin uppväxttid och så gott som alla grundskolans elever (ca 99%) påbörjar
studier i gymnasieskolan. Detta leder till att den frivilliga skolformen, i likhet
med det obligatoriska skolväsendet, ställs inför uppgiften att möta hela
variationen av elevers behov och förutsättningar. Alltför många gymnasieelever
når idag inte fram till ett slutbetyg och grundläggande behörighet för
vidare studier (Skolverket, 2009). Elever byter program eller hoppar av från
utbildningen (Skolverket, 2008b; 2009). Gymnasieskolan har således en rad
hinder att forcera för att nå målet om att vara en skola som inkluderar alla
elever. Utvecklingsarbete och forskning om särskilt stöd i gymnasieskolan
är eftersatt (Skolverket, 2008a). Det saknas kunskap om orsakerna till de
otillfredsställande resultaten, såväl som kunskap om det stöd som ger resultat.
Det är samhällets angelägenhet att gymnasieskolan fungerar som en
skolform för alla ungdomar. Inte enbart med tanke på elevernas skolsituation,
utan också för att skolmiljön kan vara avgörande för deras kommande
livssituation.

I denna sjävbiografiska boken berättar Berny om sin uppväxt med en alkoholiserad pappa och de psykiska problem hon själv drabbades av. Man får följa hennes liv på olika behandlingshem och sjukhus och hennes kamp för att bli frisk.

Abstract
AIM:
This study explored professionals' and trusted community inhabitants' explanations of the violence between intimate partners and their suggestions for preventive activities. It was performed in a rural district in northern Vietnam.
METHODS:
A total of 20 men and 20 women were strategically selected for focus-group discussions and the analyses followed the procedure for qualitative thematic content analysis.
RESULTS:
It was pointed out that violence against women was not discussed openly in the community and women subjected to violence kept silent and avoided seeking help in order not to reveal what was happening in the family. The informants perceived the violence as an interplay between individual and family-related factors and sociocultural norms and practices where Confucian ideology exerted a strong influence. When it came to prevention, there was a strong belief in educating the people and in enforcing policy and law.
CONCLUSIONS:
As described by the informants, traditional attitudes to gender roles and women's power disadvantage are found to be behind most of the explanations for intimate partner violence. Collaboration between sectors at local level, between the health sector and other bodies, and with community leaders as spokesmen would help to improve openness and reduce society's tolerance of violence against women. The mass media also have an important role to play.

I propositionen föreslås ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763,
HSL), i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område (LYHS) och i socialtjänstlagen (2001:453, SoL). Hälso- och
sjukvården och dess personal får genom ändringarna i HSL och LYHS en
skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd,
bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
bor tillsammans med har t.ex. en psykisk sjukdom eller en allvarlig
fysisk sjukdom. Vidare föreslås att kommuners och landstings skyldigheter
i fråga om gemensam individuell planering och gemensamma
överenskommelser om samarbete regleras i såväl SoL som HSL. Lagförslagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Studien undersöker hur kvinnor och mäns arbetsutbud, sjukskrivning och ekonomiska situation i övrigt påverkas när de får ett barn med särskilda behov. I undersökningen identifieras dessa barn genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet. Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning eller är långvarigt sjuka och behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Antalet mottagare av vårdbidrag har i det närmaste fördubblats sedan mitten av 1990-talet. År 2012 mottog 46 000 föräldrar vårdbidrag.

Denna avhandling har den tillämpade psykiatrin som sitt forskningsfält och fokuserar på de problem som har samband med vård och behandling av vuxna patienter med autismspektrumstörning.

Avhandlingens syfte är att medverka till att personal inom vuxenpsykiatrin får ökade kunskaper om de svårigheter med kontakt, kommunikation och tänkande som hänger samman med en autismdiagnos. Genom att personalen får en utbildning om patienternas annorlunda psykologiska utveckling kan kunskapen användas för att skapa en individuellt inriktad behandling.

Teorier om barns tidiga sociala inlärning används för att förklara vuxna patienters svårigheter med kontakt, kommunikation och tänkande. Patienter med autism som behandlas inom psykiatrin möta ofta av många förgivet-taganden om vad en vuxen person bör veta och kunna om sociala sammanhang och hur man kommunicerar med sin omgivning och blir ofta missförstådda.

Genom en längre fallbeskrivning visar jag hur en långtidsvårdad rättspsykiatrisk patient blir mer begriplig för sin personal genom att man förstår att han inte haft förmågan att lära sig genom samspel med andra människor och därför varken kunnat tillägna sig accepterade kommunikationssätt eller tankemönster.

Metodiskt använder jag en narrativ kontextuell analys för att sätta in läsaren i de sammanhang där jag genomför en utbildning för psykiatripersonal. I utbildningen, som genomförs på åtta vuxenpsykiatriska avdelningar, använder jag mig av teorier om barns tidiga sociala lärande för att förklara de vuxna patienternas beteenden. Teorier om vuxnas lärande i arbetslivet ligger till grund för utformandet av utbildningarna. Sedan varvas teoretisk kunskap med egen praktisk erfarenhet och reflexion för att beskriva och analysera skeenden på de olika nivåer som leder till att en personalutbildning ger en grupp patienter nya behandlingsmöjligheter.

Den omorientering hos personalen som sker genom utbildningen har i de flesta fallen lett till stora förändringar för patienterna. Flera patienter har fått nya utredningar och diagnoser. Några av dem har kunnat skrivas ut från sluten psykiatrisk vård till kommunala boendeformer - en av dem efter 25 års rättspsykiatrisk vård.

I propositionen föreslås ändringar i de nuvarande reglerna om vårdnad och umgänge. Ett syfte med de nya reglerna är att stärka barnens rättsliga ställning.
Enligt propositionen bör man på olika sätt främja en ökad användning av gemensam vårdnad. Sålunda skall makar efter en skilsmässa kunna fortsätta att gemensamt utöva vårdnaden om sina barn, ulan att domstolen behöver fatta något beslut. En nyhet är också att ogifta föräldrar som bor tillsammans med sina barn skall kunna få gemensam vårdnad genom en enkel anmälan liU pastorsämbetet.
De nya reglerna innebär vidare att föräldrar kan fråntas vårdnaden om ett barn när de gör sig skyldiga till missbruk eller försummelse vid utövandet av vårdnaden eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför en beslående fara för barnets hälsa eller utveckling. Föräldrarna kan också i undantagsfall fråntas vårdnaden om ett barn som har rotat sig i ett fosterhem, om det är uppenbart bäst för barnet att vårdnaden flyttas över till fosterföräldrarna.
En utgångspunkt för de nya reglerna om umgänge är att barn har behov av goda kontakter även med en förälder som inte är vårdnadshavare. Ansvaret för alt detta umgängesbehov tillgodoses ligger i första hand på vårdnadsha­varen. En nyhet är att barnet har rätt till umgänge även med andra som står barnet särskilt nära.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

Kunskapsstödet presenterar en modell för hur samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning kan förbättras av kommuner och landsting. Modellen förväntas öka barns tillgång till fungerande stöd och minska föräldrars arbetsbelastning. Här ges organisatoriska och praktiska framgångsfaktorer i arbetet med att utveckla samordning.

Avhandling

Bakgrund. När människor är inkluderade i varandras liv påverkar en förändring av livssituationen hos en person även de övriga personerna som står den nära. Det innebär att när en person drabbas av ohälsa eller sjukdom påverkas även personens familj. Familjens upplevelse av den situation som uppstår i samband med ohälsa kan dessutom negativt påverka familjemedlemmarnas medvetenhet om familjens tillgängliga styrkor och resurser, vilket i sin tur kan påverka familjers kamp för att återfå och bibehålla hälsa. Traditionellt sett har vården fokuserat på att erbjuda stöd på personnivå, och främst då till patienter. De senaste decennierna har dock en tendens uppmärksammats till ökad förståelse för att hela familjen behöver inkluderas i omvårdnaden. Att anamma ett familjecentrerat förhållningssätt – det vill säga, att se och möta familjen som en enhet och som ett system – har visat sig ha flera fördelar utifrån såväl patient- och familje- som sjuksköterskeperspektiv. Detta har medfört en efterfrågan på forskning om hur familjecentrerad omvårdnad kan läras ut och implementeras i den kliniska hälso- och sjukvården. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa erfarenheter av stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjecentrerade samtal.

Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie.

Detta material är en vägledning för samtalsledare i lärande nätverk och i
olika utbildningssituationer om AKK - Alternativ och Kompletterande
Kommunikation för barn och personer med kommunikativa funktionsnedsättningar.
Vägledningen är tänkt att fungera tillsammans med två andra dokument. Det ena är ett inspirationsmaterial benämnt Röster om kommunikation. Det andra dokumentet är en kunskapsöversikt inom området AKK.

Webbupplaga

A literature review was carried out to establish what evidence exists about disabled children's participation in decision-making, both regarding their own lives and about the shape of service delivery. There is evidence that disabled children hold and can express views, given the right environment. However, participation of disabled children needs further development. Measures proposed include addressing organisational systems so that they promote participation, extending advocacy services, the adoption of inclusive approaches and staff training, plus education and information for disabled children and their parents. There remain significant gaps in the research evidence available.

En bok om samtalsmetodik för dig som möter barn och ungdomar i sammanhang där man pratar om viktiga saker i livet. Erfarenheter från arbetet på BRIS är utgångspunkt för boken men innehållet kan generaliseras till samtal inom nästan vilket sammanhang som helst.

Som läsare får man konkreta verktyg, ett förhållningssätt, för samtal med barn och ungdomar. Boken ger också reflektioner och en fördjupad insikt om vad samtal med barn är och gör med oss själva. En röd tråd i boken är hur vi kan omsätta de salutogena begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn.

En bok om samtalsmetodik för dig som möter barn och ungdomar i sammanhang där man pratar om viktiga saker i livet. Författaren lyfter fram teman i samtalet som kan hjälpa barn att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. Som läsare får du konkreta verktyg för samtalet och ett användbart förhållningssätt. Boken ger också en fördjupad insikt om vad samtal med barn är och gör med oss själva. Innehållet är allmängiltigt och går att använda i alla sammanhang där man möter barn och ungdomar.

Den här boken är skriven för att uppmuntra till flera samtal med barn som har det svårt, och är därför till nytta för alla som arbetar med barn. Genom fler och bättre samtal med barn kommer barnets perspektiv och behov fram. På så sätt kan deras vård och rättigheter förbättras. Boken är värdefull i all relevant yrkesutbildning. Speciellt lämpad är boken för dem som ska möta barn och deras vårdnadshavare i olika beslutssituationer: i hemmet, i skolan, i fosterhem och på institutioner.
Författaren inför ett kommunikationsteoretiskt perspektiv på barns upplevelse, självinsikt och utveckling. Det öppnar för en ny och fördjupad insikt om barnets sociala position i vårdnadsfrågor och för ett samtalsmetodiskt och utvecklingsstödjande sätt att närma sig barnet.
Förutom att författaren bygger upp en teori som generellt kan vara användbar i arbetet med barn, utlöser denna teori konkreta anvisningar om hur vi kan bygga upp kontakt och dialog med barnet utifrån våra egna roller och uppdrag. Boken innehåller rikligt med exempel från olika samtalssituationer med barn.

This study aims to explore the influence of paternal variables on outcome of behavioral parent training (BPT) in children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). 83 referred, school-aged children with ADHD were randomly assigned to BPT plus ongoing routine clinical care (RCC) or RCC alone. Treatment outcome was based on parent-reported ADHD symptoms and behavioral problems. Moderator variables included paternal ADHD symptoms, depressive symptoms, and parenting self-efficacy. We conducted repeated measures analyses of variance (ANOVA) for all variables, and then analyzed the direction of interaction effects by repeated measures ANOVA in high and low scoring subgroups. Paternal ADHD symptoms and parenting self-efficacy played a moderating role in decreasing behavioral problems, but not in decreasing ADHD symptoms. Paternal depressive symptoms did not moderate either treatment outcome. BPT is most beneficial in reducing children's behavioral problems when their fathers have high levels of ADHD symptoms or high-parenting self-efficacy.

Detta inspirationsmaterial om samtalets betydelse som anhörigstöd bygger på det material som kommit fram i två blandade lärande nätverks diskussioner och dokumentation under åren 2011 till 2013. Sammanlagt genomfördes sex träffar i respektive nätverk. Ur sammanställningarna, har olika teman och frågeställningar identifierats. Dessa teman utgör rubrikerna i detta inspirationsmaterial.

Samtal utgör en väsentlig del av kommunernas anhörigstöd och är också avgörande för anhörigas kontakter med professionella inom vård- och omsorgsverksamheter. I rapporten presenteras bland annat forskning om anhörigas behov av samtal som stöd i allmänhet samt i mötet med vård och omsorg

The aim of the study was to describe district nurses 'views and experiences of patients ' and relatives ' involvement and influence in home-care nursing. Data were collected by means of semi-structured interviews with ten district nurses. The data analysis was interpreted by a hermeneutic method, and the SAUC model for confirming nursing was used as a theoretical framework. The findings revealed that the district nurses' views of human being, and their need to control the home-care situation as experts, were decisive factors for patient/relative power and non power in home-care nursing. The preconditions for patient/relative power, according to the district nurses, were related to whether patients/relatives felt motivated to co-operate, expressed their own wishes, and had competence. Some significant preconditions were required for the district nurses to support patient/relative power i.e., that the district nurses had patient/relative involvement and influence as an explicit nursing goal and believed that it improved home care nursing. Conclusion, this study indicates the importance of the district nurses ' awareness about their own view of human being, their attitudes on patient/relative power and their individual strategies and competence to support the patients/relatives involvement and influence in home- care nursing.