Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation
- Författare
- Zachrison G, Rydeman B, Björck-Åkesson E.
- Titel
- Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation
- Utgivningsår
- 2001
- Stad
- Göteborg, Halmstad och Västerås
- Url
- www.kommed.nu; www.dart-gbg.org/public/anpassningar/gemensamprel.pdf
- Sammanfattning
Den här skriften handlar om hur man genom samarbete kan komma fram till
vardagsfunktionella lösningar för personer med kommunikationshandikapp. Utgångspunkten
är den modell för familjemedverkan och gemensam problemlösning som utvecklats av Mats
Granlund och Eva Björck-Åkesson, här speciellt tillämpad på AKK-området. Modellen för
gemensam problemlösning har utformats och använts vid åtgärder för vuxna och barn i behov
av särskilt stöd (Granlund, 1988; Björck-Åkesson & Granlund, 2000). Den har utvärderats vid
forskningsstiftelsen ALA, Stockholm och inom forskningsprogrammet CHILD (ChildrenHealth-Intervention-Learning-Development)
vid Mälardalens Högskola. Likaså har den
använts som grund för en interventionsmodell i ett projekt kring kommunikation (KomP) på
Bräcke Östergård, Göteborg, 1995-1998, (Zachrisson, 1998). Ytterligare erfarenhet av
gemensam problemlösning kring alternativ och kompletterande kommunikation har tillförts
genom projektet "Kommunikation genom teknik – ur ett vardagsperspektiv", ett projekt i
samarbete mellan kommunikations- och dataresurscentren DART i Göteborg och DaKo i
Halmstad 1999-2001, finansierat av KFB (Vinnova).
Skriften riktar sig främst till arbetsterapeuter, logopeder, pedagoger och andra som i sitt yrke
kommer i kontakt med personer som använder eller har behov av alternativ och
kompletterande kommunikation, AKK. Syftet är att beskriva en modell för samverkan där
brukaren, de som han/hon samspelar med och experter/professionella kan mötas. Alla kan
bidra med sina olika kunskaper och erfarenheter i arbetet med att utveckla bra lösningar för
brukaren som ger henne/honom möjligheter att kommunicera i vardagen på ett
tillfredställande sätt.
En ofta förekommande fråga vid gemensam problemlösning är varför begreppet "problem"
används. Anledningen till att vi valt att använda detta begrepp är att det är generellt och kan
inbegripa olika former och nivåer av svårigheter. Det går emellertid bra att använda begrepp
som svårigheter eller frågeställningar. I praktiken pratar man ofta om svårigheter. Naturligtvis
är det viktigt att i första hand se till personens resurser och till resurser i omgivningen och
använda dessa i åtgärdsarbetet.
Gerd Zachrisson, arbetsterapeut vid kommunikations- och dataresurscentret DART i
Göteborg har tagit initiativ till skriften och har sammanställt den tillsammans med Eva
Björck-Åkesson, professor i pedagogik vid Mälardalens Högskola och Bitte Rydeman,
logoped vid dataresurscentret DaKo i Halmstad och doktorand vid Institutionen för Lingvistik
vid Göteborgs Universitet.