Barn som anhöriga och Unga omsorgsgivare i Sverige. Svensk kartläggning – delstudie i det europeiska ME-WE-projektet
- Författare
- Brolin, R., Magnusson, L., Hanson, E.
- Titel
- Barn som anhöriga och Unga omsorgsgivare i Sverige. Svensk kartläggning – delstudie i det europeiska ME-WE-projektet
- Utgivningsår
- 2025
- Rapportnummer
- Barn som anhöriga 2025:1
- Stad
- Kalmar
- Utgivare
- Nka, Linnéuniversitetet
- Sidor
- 34
- Url
- ISBN 978-91-87731-89-1
- Sammanfattning
Sammanfattning
Denna studie ingår som en del i det EU-finansierade forskningsprojektet Psychosocial Support for Promoting Mental Health and Well-being among Adolescent Young Carers in Europe (ME-WE). Under projektets första år, 2018–2019, genomfördes en kartläggning i sex europeiska länder: Sverige, Italien, Nederländerna, Schweiz, Slovenien och Storbritannien. I denna rapport redovisas
endast resultat från Sverige. Studiens syfte är att kartlägga
• omfattningen av ungdomar i åldern 15–17 år som kan identifieras som Barn
som anhöriga (BSA), det vill säga barn vars förälder eller annan vuxen som
barnet bor tillsammans med har en allvarlig fysisk sjukdom/skada, psykisk
störning/funktionsnedsättning, eller missbruk.
• hur stor andel av dessa BSA som ger vård, hjälp eller stöd till en eller flera
familjemedlemmar och som därmed kan identifieras som Unga omsorgsgivare (UO),
• likheter och skillnader när gruppen UO jämförs med de BSA som inte
identifierats som UO.
En online-enkät besvarades av 3015 skolungdomar i åldern 15–17 år. För analys av enkätsvaren användes det datorbaserade programmet SPSS Statistics 25.0, samt kvalitativ innehållsanalys. Av de 3015 deltagarna identifierades 337 (11,2 %) som BSA eftersom de bodde tillsammans med en förälder eller annan vuxen som har en allvarlig fysisk sjukdom/skada, psykisk störning/funktionsnedsättning, eller missbruk. Av dessa identifierades 71,8 % som UO, medan 28,2 % uppgav att de inte gav vård, hjälp eller stöd och därmed identifierades som BSA utan omsorgsansvar.
Båda dessa grupper rapporterade ett sämre hälsotillstånd och fler hälsoproblem jämfört med andra jämnåriga. Sämst hälsotillstånd och flest hälsoproblem återfanns dock bland UO, som även rapporterade skolproblem i störst utsträckning. Dessa resultat kan vara en följd av att gruppen UO utförde omsorgsaktiviteter på en betydligt högre nivå jämfört med gruppen BSA utan omsorgsansvar, vars omsorgsaktiviteter låg på en nivå som till och med var lägre än bland de ungdomar som inte var BSA eller UO. För att utröna vilka faktorer som bidrar till att skydda 28,2 % av BSA från ett omfattande omsorgsansvar, behövs vidare forskning.