Lapptäcke utan sömmar. En rapport om äldre med stora vård- och omsorgsbehov och deras anhöriga
- Författare
- Werkelin Ahlin, A., & Ölmebäck, E.
- Titel
- Lapptäcke utan sömmar. En rapport om äldre med stora vård- och omsorgsbehov och deras anhöriga
- Utgivningsår
- 2014
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Kommunal
- Sammanfattning
Syftet med den här rapporten är både att synliggöra bristerna i omhändertagandet av äldre med
stora vård- och omsorgsbehov och vilka konsekvenser det får för anhöriga. Rapporten syftar
även till att presentera ett antal förslag på hur situationen skulle kunna förbättras.
Rapporten visar att:
• Hälso- och sjukvården är dåligt anpassad för äldre eftersom de ofta har flera olika
sjukdomar som behöver behandlas samtidigt. Vårdtiderna och omvårdnadsinsatserna
har minskat vilket gör att sjuka äldre skrivs ut trots omfattande medicinska behov.
Äldreomsorgen är dock dåligt rustad för att ta emot sjuka äldre som skrivs ut från
sjukhusen. Konsekvensen blir ett ökat omsorgsansvar för anhöriga.
• Majoriteten av anhörigvårdarna är nöjda med den offentliga vården och omsorgen som
ger dem en oumbärlig avlastning. Men, de vittnar också om problem som finns. En av
de största bristerna i vården och omsorgen av äldre, med stora vård- och omsorgsbehov,
är den undermåliga samordningen mellan olika aktörer. Konsekvensen blir att anhöriga i
genomsnitt lägger 40 minuter i veckan på att kontakta myndigheter i syfte att hålla ihop
vården kring sin anhörige. De får ta på sig rollen som försvarare, samordnare och inspektör.
• Den ofrivilliga anhörigomsorgen som tillkommer på grund av brister i landstingens
och kommunernas organisation är ett samhällsproblem. Omfattningen av anhörigomsorg
varierar kraftigt beroende på vilken relation man har. Make, maka eller partner vårdar
i genomsnitt sina anhöriga 29,4 timmar i veckan. Bland de som vårdar sina föräldrar är
motsvarande siffra 6,6 timmar i veckan.
• Att vara anhörigvårdare påverkar såväl arbetslivet som fritiden. Av anhörigvårdarna
i undersökningen svarar 13 procent att de inte hinner med att träffa vänner, 21 procent
känner sig ofta oroliga och stressade på grund av situationen för deras anhöriga. 14
procent uppger att de fått sämre ekonomi och sex procent att de bytt jobb eller gått
ner i arbetstid. Vanligast är att använda semester eller kompledighet för att hjälpa sina
anhöriga. Av de som ger hjälp flera gånger i veckan känner en av fem sig ofta stressad
på jobbet och 14 procent uppger att de har svårt fokusera på arbetet.
• I undersökningen är tre av fem anhöriga negativa till att privatiseringar och
valfrihetssystem är bra reformer för att förbättra för äldre och deras anhöriga. Endast
en av fem tror att det skulle ha betydelse för att förbättra vården och omsorgen. En
övervägande majoritet är även negativa till skatteavdrag för privat köpt hjälp. Det
anhörigvårdare efterfrågar är bättre kvalitet i den offentligt finansierade sjukvården och
äldreomsorgen samt satsningar på samordning av insatser runt den sjuke äldre.
• Gruppen sjuka äldre behöver en sammanhållen sjukvårds- och omsorgsinstans utanför
sjukhusen som präglas av samordning av olika kompetenser. Äldreomsorgen måste vara
organiserad utifrån personalkontinuitet och tid för personalen att arbeta professionellt.
Förebyggande och rehabiliterande insatser ska vara prioriterade.