Tillsynsrapport. Tillsynens viktigaste iakttagelser verksamhetsåret 2013

Författare
Inspektionen för vård och omsorg
Titel
Tillsynsrapport. Tillsynens viktigaste iakttagelser verksamhetsåret 2013
Utgivningsår
2013
Stad
Stockholm
Utgivare
IVO
Sammanfattning

I år omfattar uppdraget även att lägga förslag på nyckeltal för socialtjänsten i
syfte att kunna följa utvecklingen av tillsynen, att beskriva hur myndigheten
kommer att arbeta för att samordna tillsynen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, hur återföringen ska gå till för att tillsynen ska fungera som ett kunskapsstyrande verktyg samt att IVO ska utveckla och redovisa metoder för urval av tillsynsobjekt.

Tillsynsrapporten ska bidra till att beskriva tillståndet i vården och omsorgen.
Tillsynens iakttagelser bygger på klagomål, anmälningar enligt lex Maria och lex Sarah, tillsyn med anledning av regeringsuppdrag, författningsstyrd tillsyn samt de egna initiativ tillsynsmyndigheten tar. Slutsatser som dras i rapporten är enbart utifrån tillsynens perspektiv. Tillsynen presenterar en liten del av hur vården och omsorgen i landet fungerar men för att få en helhetsbild behöver även andra aktörers iakttagelser vägas in.
IVO ser allvarligt på att de brister som redovisas i denna rapport är i stort sett
samma brister som är kända sedan tidigare. Det är inte godtagbart att vårdgivare, verksamheter och huvudmän inte i större utsträckning åtgärdar brister som identifieras i deras verksamheter. Det är heller inte godtagbart att inte kontrollera och följa upp att de åtgärder som vidtas får förväntad effekt för den enskilde individen.

Även IVO ser behov av att utveckla tillsynsmetoder för att skapa främjande
tillsyn där lärande är en viktig del. IVO:s metoder för återföring av tillsynsresultat behöver utvecklas för att på ett mer framgångsrikt sätt nå ut till dem som ansvarar för att vård och omsorg är både god och säker. IVO ser även möjlighet att i större utsträckning utkräva ansvar. Därmed vill IVO skapa förutsättningar för en tillsyn som bedrivs strategiskt och effektivt på ett enhetligt sätt i hela landet.

Nedan följer de viktigaste iakttagelserna som IVO uppmärksammat i årets
tillsynsrapport:
IVO har sett att socialtjänsten brister när det gäller hantering av anmälningar om barn som far illa och uppföljning av familjehemsvård. Det är samma brister som uppmärksammats i tidigare granskningar av den sociala barnavården. Socialnämnden måste följa upp och säkerställa att socialtjänstens arbete utförs enligt gällande bestämmelser.

Vården av äldre visar brister i vårdkedjan och samordningen. Äldre
behöver numer inte vårdas så länge inom slutenvården vilket gör att
bestämmelserna för vårdplanering är svåra att tillämpa. Vårdgivare
och huvudmän behöver framför allt följa upp att vårdkedjan fungerar
i det praktiska arbetet runt äldre.

Kunskapsnivån om lex Sarah är fortfarande låg. Ansvariga, i både
enskilda och offentliga verksamheter, måste på ett mer strukturerat
och tydligt sätt arbeta med att sprida kunskap om tillämpningen av
bestämmelserna i lex Sarah.

Händelserna som anmäls enligt lex Maria handlar ofta om samma
slags händelser som inträffat upprepade gånger i verksamheterna och
leder till vårdskador. För att förebygga att det inte händer igen
behöver vårdgivarna arbeta riskförebyggande men också följa upp att
de riskförebyggande åtgärder som de vidtagit får förväntad effekt.

Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är ett stort
problemområde och medför risker för att patienter inte får adekvat
hälso- och sjukvård. Vårdgivaren har ansvar för att bemanna med den
kompetens som verksamheten kräver men också att organisera hälsooch
sjukvården så att patienter får en god och säker vård.

Patientfokuserad vård kräver bra kommunikation men det är tydligt
att kommunikationen inte alltid fungerar. I varje vårdkontakt måste
hälso- och sjukvårdspersonalen vara lyhörd för det patienten har att
säga och utgå från patientens möjlighet att ta till sig information.
Patienters och närståendes frågor, klagomål och synpunkter behöver i
högre utsträckning tas om hand i verksamheten där de uppstår.
Vårdgivarna behöver ordna så att patienten på ett enkelt sätt kan
återkomma till vården för att få svar på oklarheter.

Tillbaka till söksidan