Barn som anhöriga- hur många är de?
- Författare
- Hjern, A., Manhica, H.
- Titel
- Barn som anhöriga- hur många är de?
- Utgivningsår
- 2013
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- CHESS & NKA Barn som anhöriga
- Sammanfattning
Den 1 januari 2010 infördes en ny lagstiftning angående hälso- och sjukvården ansvar att ge information, råd och stöd till barn vars föräldrar har en allvarig psykisk eller fysisk sjukdom inklusive missbruk, eller oväntat avlider. Den här rapporten syftar till att ge övergripande bild av hur många barn som direkt berörs av denna nya lag. Rapporten baseras i första hand på anonymiserade analyser av data om sluten vård på sjukhus från Patientregistret under 1987–2008, och dödsfall i Dödsorsaksregistret under 1973–2008. Registerdata från Statistiska Centralbyrån har använts för att koppla föräldrar till sina biologiska barn och definiera familjers sociala karaktäristika. Av de barn som föddes 1987–89 hade 7,8 procent minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika under barndomen, d v s innan de hade fyllt arton år. Psykisk sjukdom hos föräldern var den vanligaste orsaken som berörde 5,7 procent av barnen, medan alkoholmissbruk berörde 2,5 procent och narkotikamissbruk 1,5 procent. Under ett enskilt år handlar det om ca 26 000 barn som har minst en förälder som vårdas på sjukhus grund
av psykisk sjukdom eller missbruk. Betydligt fler föräldrar har indikatorer på problem med alkohol och narkotika av mildare grad. Om man också räknar in föräldrar som haft vårdkontakter i öppen vård på
sjukhus på grund av missbruk, eller har dömts i domstol på grund av rattfylleri eller narkotikabrott,
var det totalt 17,0 procent av barnen som berördes. Psykisk ohälsa hos föräldrar som inte är så allvarlig att den leder till sjukhusvård är också relativt vanlig. I undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) 2007–11 svarade t ex 18,1 procent av föräldrar till barn i åldern 10–18 år att de led av ängslan, ångest eller oro. Psykofarmakamedicinering´är en annan indikator på psykisk ohälsa hos föräldrar. Under ett enskilt genomsnittligt år under perioden 2006–8 använde 10,7 procent av mödrar och 5,5 procent av fäder till barn i åldern 1–18 år ett antidepressivt läkemedel. Något riktigt bra mått på somatisk (=fysisk) sjukdom hos förälder som är så svår att deras barn behöver information och/eller stöd finns inte i svenska register. I denna rapport användes definitionen somatisk sjukdom utan missbruk hos föräldrar som var så svår att den föranledde minst en veckas inneliggande vård på sjukhus, vilket 12,6 procent av alla barn födda 1987–89 upplevde före sin artonårsdag. Många fler föräldrar har någon form av kronisk sjukdom, 28,4 procent av föräldrar till barn i åldern 10–18 år i ULFundersökningen 2007–11 rapporterade t ex minst en kronisk sjukdom. 3,4 procent av alla barn födda 1973–89 hade minst en förälder som avlidit innan deras artonårsdag. Under ett enskilt år är under perioden 2006–08 berördes ca 3 500 barn. 22 procent av de avlidna fäderna och 12 procent av de avlidna mödrarna hade indikatorer på alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Plötslig oväntad död hos en förälder orsakad av självmord, våld eller olycka drabbade 600–650 barn varje år. Barn som drabbas av dödsfall på grund av olyckor och våld hos föräldrar är ofta förskolebarn, medan andra typer av
dödsfall hos föräldrar framför allt drabbar barn i tonåren. Missbruk och psykisk sjukdom är inte sällan en bidragande orsak till separation mellan föräldrar. En konsekvens av detta är att många föräldrar som vårdas på sjukhus på grund av dessa problem inte bor tillsammans med sina barn och att den förälder som bor tillsammans med barnet ofta är ensamstående. Endast ungefär en tredjedel av fäder som
vårdas på sjukhus på grund av missbruk bor tillsammans med sina barn, mot ungefär dubbelt så många mödrar.