Omsorgsmönster i Mullsjö
- Författare
- Sundström, G., & Malmberg, B.
- Titel
- Omsorgsmönster i Mullsjö
- Utgivningsår
- 2009
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Socialstyrelsen
- Sammanfattning
Föreställningar om att anhörigas omsorgsgivande är litet och sviktande till-hör ofta den allmänna uppfattningen, trots undersökningar som visat att an-höriga gör stora insatser. För att bringa klarhet i hur detta kan te sig i en kommun har Socialstyrelsen genomfört en undersökning bland hemmabo-ende, 55 år och över, i Mullsjö kommun. I en postenkät fick de hemmabo-ende bl.a. besvara frågor om tidigare och nuvarande omsorgsgivande. Svar inkom från 69 procent. Av de svarande hade 30 procent tidigare erfarenhet av att ge omsorg, 23 procent gav omsorg för närvarande och 21 procent av åldersgruppen 65 och över hade hjälpbehov för egen del, dvs. en majoritet har varit eller är involverade i omsorgsutbyte. De flesta fick sina omsorgs-behov tillgodosedda enbart av anhöriga. Av dem som behövde hjälp hade en minoritet (16 procent) hemtjänst, vanligen i kombination med hjälp från anhöriga. Omsorgsgivarna hade i allmänhet ganska små åtaganden vid undersök-ningstillfället, men det var vanligt att de var långvariga. I en klassificering efter omfattning av omsorgen kan 13 procent betecknas som hjälpare, 4 pro-cent som omsorgsgivare och 5 procent som anhörigvårdare, vilket även stämmer med andra studier. Ungefär 30 procent av alla som gav omsorg stod ensamma med sitt åtagande, 40 procent delade det med annan anhörig och 30 procent delade det med hemtjänsten. Drygt hälften ansåg att hemtjänsten gav bra hjälp eller bara hade mindre brister. Exempel på svåra brister anförs, men exemplen på empatisk, flexibel och välfungerande offentlig omsorg och vård är fler. Av alla svarande anser 30 procent att den offentliga omsorgen är "bra", 20 procent att den har "mindre brister" och 5 procent att den har "stora brister". Närmare hälften säger sig inte ha någon åsikt eller att de inte vet. Hälften av alla som gav hjälp, omsorg, eller vård ansåg att kommunen skulle kunna göra något för att underlätta deras åtagande. Det vanligaste var att man önskade olika former av "vanlig" äldreomsorg, dvs. hemtjänst, trygghetslarm och även färdtjänst. Också i den mindre grupp som hade om-fattande vårdåtaganden, hade hälften inga önskemål alls om offentligt stöd. De vanligaste önskemålen bland dem som gav mycket omsorg var ekono-miskt stöd, avlösning och färdtjänst. Ett fåtal önskar kontakt med anhörig-konsulent, anhöriggrupp eller hemtjänst. En mindre grupp har dock haft svårigheter att förena omsorgsgivandet med det egna lönearbetet. Omsorgsgivare har inte en hälsoprofil som avviker från befolkningens i stort, med undantag för den lilla grupp som har stora omsorgsåtaganden. Oftast rör det sig då om äldre personer som vårdar en maka eller – något oftare – en make. Drygt hälften av alla som har stora omsorgsåtaganden är kända av en eller flera nyckelpersoner i kommunens vård och omsorg.Av dem som själva har stora hjälpbehov, dvs. behöver hjälp med person-lig omvårdnad, är i stort sett alla kända. Intressant är att arbetsterapeuten har den största kontaktytan med båda dessa grupper. Detta tyder på att det är
8effektivare att söka anhörigvårdare med stora åtaganden, genom att först identifiera personer som har stora hjälpbehov, än att söka efter omsorgsgiva-re i befolkningen. För den händelse att man själv skulle behöva (mer) hjälp önskar tre av tio personer hjälp av anhöriga i kombination med offentlig omsorg, lika många önskar flytta till seniorboende och två av tio till kommunalt äldreboende. Undersökningen bekräftar att omsorgsrelationer är en del av livet i stort. Ganska många delar också och vill dela ansvaret med den offentliga omsor-gen och är dessutom nöjda med den offentliga omsorgen och vården. I tolk-ningen av svaren får man beakta att en dryg fjärdedel av alla omsorgsgivare hjälpte någon i en annan kommun och ibland hade ett betydande avstånd till den de hjälpte. De flesta omsorgsgivare har inga eller ganska måttliga öns-kemål om (mer) offentligt stöd och för det mesta är det hemtjänst man då efterfrågar. En liten grupp med stora omsorgsåtaganden kan ha andra öns-kemål.