Digitala bilders kommunikativa funktion för människor med kommunikationshandikapp
- Författare
- Sporre, M.
- Titel
- Digitala bilders kommunikativa funktion för människor med kommunikationshandikapp
- Utgivningsår
- 2000
- Utgivare
- Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Institutionen för logopedi och foniatri
- Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre personer med grava talhandikapp
använder digitala bilder i sin kommunikation. Digital kamera och digitala bilder har använts
som kommunikationshjälpmedel för talhandikappade sedan början av 1990-talet och används
idag i allt större omfattning. Dokumentation och studier kring hur digitala bilder kan användas
för alternativ och/eller kompletterande kommunikation (AKK) saknas dock. Undersökningens
frågeställning rör digitala bilders användning, hur bilderna blir en del i ett AKK-system samt
vilka kommunikativa funktioner som uttrycks med hjälp av digitala bilder.
Studien är en intervjuundersökning där tre personers kommunikationssituation kartlades via
strukturerade intervjuer. Samtliga tre försökspersoner är utvecklingsstörda och hade vid tiden
för undersökningen haft tillgång till digitala bilder i minst 10 månader. För varje
försöksperson intervjuades tre till fyra anhöriga eller andra närstående. Sammanlagt gjordes
10 intervjuer och varje intervju spelades in på band för att senare renskrivas. Ett för
undersökningen särskilt utarbetat frågeformulär användes som underlag i intervjuerna. Det
framtagna frågeformuläret fokuserade på kommunikativ funktion i förhållande till
kommunikationssätt. Intervjuerna kompletterades med en språklig bedömning.
De tre försökspersonerna använder digitala bilder på olika sätt, i olika sammanhang och för
olika kommunikativa funktioner. Bilderna används så gott som genomgående tillsammans
med något annat kommunikationssätt, oftast tal eller tecken. Betydelsefulla faktorer för
användning av bilderna är tillgång till kamera och bilder, bildernas tillgänglighet i
kommunikationssituationen samt samtalspartnerns kompetens och attityd. Intervjupersoner
runt samtliga tre försökspersoner talar om att de digitala bilderna vidgar världen för alla, såväl
den talhandikappade som samtalspartnern. Man betonar bildens roll som stöd för nedsatt
språkförståelse och hur samtalets innehåll blir mer konkret. En slutsats av arbetet är att
digitala bilder mycket väl kan användas för en stor mängd kommunikativa funktioner och då
som ett komplement till övriga kommunikationssätt. Min förhoppning med denna uppsats är
att den leder till fler undersökningar och studier inom området kommunikationshandikapp.