Kunskap till praktik. Förstärkt barn och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Delrapport 20140930
- Författare
- Sveriges kommuner och landsting
- Titel
- Kunskap till praktik. Förstärkt barn och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Delrapport 20140930
- Utgivningsår
- 2014
- Utgivare
- SKL
- Sammanfattning
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade den 25 augusti 2011
en överenskommelse med regeringen om att förstärka barn - och
föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Regeringen har
under fyra år (2011−2014) avsatt 12 miljoner kronor per år för att SKL,
Kunskap till praktik, ska kunna stödja huvudmännen i att utveckla dessa
insatser.
Kunskap till praktik inledde arbetet med att kartlägga föräldrar som var i
vård för missbruk/beroende för att få en uppfattning om hur många som
var föräldrar, hur många barn det rörde sig om, föräldrarnas oro för sina
barn, hur de upplevde barnens behov av stöd etcetera. Den
kartläggningen genomfördes av FoU i väst i september 2012 (Föräldrar i
missbruks- och beroendevården - en kartläggning för att stärka barn- och
föräldraperspektivet) och visade bland annat att 56 % av föräldrarna vill
prata om sitt föräldraskap och att bara 24 % av barnen som lever i
familjer där en person är i vård för missbruk får eget stöd.
Aktuell skattning av antal barn
Olika siffror har existerat kring hur många barn som lever i familjer med
missbruk. CAN har nyligen gjort en skattning som baseras på Kunskap
till praktiks kartläggning och på en stor befolkningsstudie och kommit
fram till att 4−5 % av barnen i Sverige lever i familjer där minst en av
föräldrarna har ett missbruk/beroende, det vill säga cirka 100 000 barn.
CAN har jämfört flera datakällor som grund för skattningen.
Missbruksmönstret för föräldrar som är i vård för missbruk/beroende
skiljer sig från missbruksmönstret för personer med missbruksproblem
som inte är i vård. Även det framgår av den fördjupade kartläggningen
som CAN genomfört under 2014 på uppdrag av SKL. De föräldrar som
är i vård har i mycket större utsträckning narkotikamissbruk och blandmissbruk
än personer som inte är i vård men som har missbruksproblem.
Den andra fördjupade analysen som CAN har genomfört som baseras på
de drygt 3 749 minderåriga barnen till de 2 397 föräldrarna som var i
vård för missbruk sista veckan i september 2012, visar att 29 % av barnen
hade minst ett problem – flickor 27 % och pojkar 31 %. Problemen
ökade tydligt med åldern upp till 11 år. Barnen med mest problem var
äldst i syskonskaran (sannolikt unga omsorgsgivare), placerade barn och
barn till föräldrar med narkotika och blandmissbruk. En liten grupp barn
(4,7 %) hade 40 % av alla redovisade problem.
6
Huvudmännen driver utvecklingen
Utifrån de kartläggningar som Kunskap till praktik genomfört och den
fördjupningskurs som expertgruppen utarbetat, förstärker huvudmännen i
alla län barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
med hjälp av de processledare som Kunskap till praktik finansierar.
Fördjupad kunskap om vikten av samverkan och strategier för
implementering
Drygt 2 300 personer har genomgått den fördjupningskurs som Kunskap
till praktiks expertgrupp har utarbetat. Ytterligare cirka tusen personer
kommer att genomgå den under hösten 2014. Syftet är att höja medvetenheten
om att samverka för att stärka barn- och föräldraperspektivet i
missbruks- och beroendevården samt för att utveckla samverkan mellan
de som arbetar med barn respektive vuxna med missbruk i socialtjänsten.
Utveckling inom socialtjänsten
När det gäller att stödja samverkan inom socialtjänsten samverkar de
regionala processledarna med de regionala utvecklingsledarna i den
sociala barn- och ungdomsvården, den s.k. BoU-satsningen. 38
kommuner i landet får särskilt stöd av processledare och utvecklingsledare
i 15 län för att utveckla samverkan i socialtjänsten. Flera
kommuner har redan utvecklat handlingsplaner för sitt förbättringsarbete.
SKL har inlett ett samarbete med Örebro universitet som utvärderar
utvecklingsarbetet och med stöd av medel från Folkhälsomyndigheten
ska de även följa upp resultatet för både barn och föräldrar.
Rutiner för att beakta barns behov av information, råd och
stöd
På Beroendecentrum i fyra län utvecklar beroendevården rutinerna för att
beakta barns behov av information, råd och stöd – Stockholm, Örebro,
Värmland och Malmö.
Brukarorganisationer utvecklar mentorskap i föräldrarollen
Under året har brukarorganisationerna fortsatt att stödja mentorskap i
föräldrarollen − dels genom att fördjupa och sprida verksamheterna till
fler orter i landet, dels genom att bilda föreningen Maskrosföräldrar.
Föreningen har byggt upp en webb med syfte att stödja föräldrar. De
föräldrarna har inte sällan själva vuxit upp i familjer med missbruk.
Samverkan med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen
Samverkan med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har bidragit
till att information erhållits i tidigare skeden, att en konferens med cirka
7
500 deltagare planerades och genomfördes tillsammans i december 2013
och att en gemensam karta har utarbetats som beskriver vad som pågår på
lokal nivå utifrån SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.
Behov av fortsatt stöd för att gå vidare
Mycket har hänt sedan utvecklingsarbetet startade. Strukturer, samverkan
och kompetens har utvecklats vilket är förutsättningar för att få förändring
till stånd i praktiken. Men det behövs fortsatt stöd både från nationell
och regional nivå för att verksamheterna i praktiken verkligen ska arbeta
på ett nytt sätt och för att de även ska följa upp resultatet av insatserna
både för både föräldrarna och barnen.
Genomförda insatser
Insatserna som genomförts det senaste året sammanfattas i följande
huvudområden:
1. Fördjupad kunskap om föräldrar som är i vård för missbruk
och/eller beroende, deras relation med sina barn och barnens
situation.
2. Utveckling av förstärkt barn- och föräldraperspektivet i missbruks-
och beroendevården.
3. Utveckling av samverkan inom socialtjänsten mellan de som
arbetar med barn respektive vuxna med missbruk.
4. Utveckling av rutiner inom landstingens beroendevård som syftar
till att beakta barns behov av information, råd och stöd.
5. Utveckling av mentorskap i föräldrarollen tillsammans med
brukarorganisationer.
6. Stöd till processledare för erfarenhetsutbyte, spridning av kunskap
i aktuella frågor och utveckling av verktyg som stöd för
genomförande av förbättringsarbetet/implementering.
7. Samverkan med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
8. Behov av fortsatt stöd.