Kommunikation hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar: En systematisk kunskapsöversikt
- Författare
- Wilder, J.
- Titel
- Kommunikation hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar: En systematisk kunskapsöversikt
- Utgivningsår
- 2014
- Stad
- Kalmar
- Utgivare
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga
- Sammanfattning
Det övergripande syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att
skapa en överblick över forskning inom området kommunikation hos och
med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar. Här presenteras en
genomgång av området från vetenskapliga skrifter från 1997 till 2012. Översikten
ska vara ett kunskapsstöd för anhöriga i frågor gällande kommunikation
hos och med sina barn, och bidra till att stimulera och stödja utvecklingsarbete
inom detta område.
I inledningen beskrivs varför denna översikt behövs och vad som menas
med evidensbaserad forskning och praktik. Även forskningens relevans till
den egna situationen diskuteras. Kunskapsöversikten är sedan indelad i fyra
övergripande delar: kommunikation hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar,
kartläggning om kommunikation hos barn och ungdomar
med flerfunktionsnedsättningar, kommunikation med barn och ungdomar
med flerfunktionsnedsättningar och svensk habiliterings kommunikationsinsatser
till små barn med flerfunktionsnedsättningar.
I första delen beskrivs kommunikation hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar
med de områden som har undersökts i forskningsstudier:
alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), AKK och
spontanitet, tekniska hjälpmedel och kommunikation, kommunikation som
en inlärd förmåga, förståelsen av orsak-verkan, förmågan till gemensam
uppmärksamhet, vakenhet, kommunikativ kompetens, innehåll, form och
användning av kommunikation, medveten och omedveten kommunikation,
att protestera/avvisa någon eller något och att använda saker som symboler.
Alla områden beskrivs ingående med hjälp av exempel. Det finns många tips
om hur anhöriga kan arbeta tillsammans med sina barn för att öva sig i
kommunikation och det finns också fördjupningar om betydelsen av olika
kommunikationsförmågor.
Andra delen tar upp kartläggning av kommunikation och här presenteras
tre olika sätt att kartlägga: The Communication Matrix, dynamisk kartläggning
och helhetskartläggning. Dessa tre sätt har funnits i 15 år och det är vedertagna
sätt att kartlägga. The Communication Matrix kartlägger framförallt
barnets kommunikation medan de andra två sätten också tar in omgivningens
funktioner och roller i kommunikationen.
I tredje delen, kommunikation med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar,
hamnar fokus mer på parterna i kommunikation och
samspel. Här beskrivs hur man idag ser på omgivningens roll i kommunikationen,
där omgivningens ansvar idag är mer uttalat än tidigare. Områden
som täcks av forskning är ömsesidighet i samspel och kommunikation som
sammanbundet i vardagslivet. Denna del avslutas med fokus på forskningsstudier
om kurs för att förbättra sin kommunikation med barn och ungdo-
8
mar, samt lärares perspektiv på att kommunicera med barn och ungdomar
med flerfunktionsnedsättningar.
Den fjärde delen i kunskapsöversikten handlar om svensk habiliterings
kommunikationsinsatser för små barn med flerfunktionsnedsättningar. Här
presenteras en rapport från 2012 som svenska habiliteringschefer initierade
för att skapa rekommendationer för habiliteringens arbete. Rapporten är en
systematisk forskningsöversikt och författarna kommer fram till en modell
över hur habiliteringen borde fördela sina resurser när det gäller kommunikationsinsatser.
Rekommendationerna handlar bland annat om att det första
steget i insatser bör vara att erbjuda föräldrar utbildning i kommunikation
och användning av responsiva och miljömodifierande strategier, detta följs
sedan av mer direkta insatser till barnet om multimodal AKK.
Som avslutning på denna systematiska kunskapsöversikt diskuteras forskningsläget
om kommunikation hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar
utifrån den sammanställning av forskning som gjorts
i denna skrift. Författaren tar upp viktiga aspekter om kommunikation och
relevansen av forskningen som presenterats. Som avslutning diskuteras hur
föräldrar kan använda kunskapsöversikten och vilka områden om kommunikation
hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar som
genom denna sammanställning kan ses som de primära att arbeta vidare med
för anhöriga, professionella och forskare.
Till kunskapsöversikten finns 4 bilagor. I bilaga 1 och 2 finns matriser över
alla forskningsstudier som tagits med i kunskapsöversikten med information
om författare, titel, år, land, en kort sammanfattning, typ av forskningsstudie
och publikationsform. Bilaga 3 innehåller förklaringar om olika begrepp som
har med evidensbaserad forskning att göra och bilaga 4 ger en mer ingående
metodförklaring över hur författaren gick till väga för att söka fram vetenskaplig
litteratur till kunskapsöversikten.