Ett eftersatt område
- Författare
- Rolfner Suvanto, S., & Suvanto, A.-L.
- Titel
- Ett eftersatt område
- Utgivningsår
- 2011
- Redaktör
- S. R. Suvanto & A. L. Suvanto
- Stad
- Stockholm
- Utgivare
- Fortbildning
- Sammanfattning
År 1999 rapporterades i Folkhälsorapporten att psykisk ohälsa var det
största folkhälsoproblemet i Stockholm, mätt i funktionsjusterade levnadsår
(DALYs). Hos kvinnor kom "depression och neuros" på första
plats bland alla sjukdomar/skadetyper och hos män kom de på andra
plats (efter kranskärlssjukdom). Detta är inget isolerat Stockholmsproblem,
WHO har rapporterat en ökning över hela världen. Den psykiska
ohälsan har sedan länge rapporterats vara högre hos unga vuxna än hos
äldre. Flera studier visar dessutom att psykisk ohälsa hos unga ökar i
högre grad än hos äldre. Stämmer detta? Syftet med denna rapport är
att diskutera tillförlitligheten av den rapporterade ökningen genom att
sammanställa och granska flera enkätundersökningar och registerdata.
Att mäta förekomsten av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa är komplicerat.
Psykisk sjukdom är väldefinierat men psykisk ohälsa är ett
vagt begrepp och definitionen varierar i olika studier. Hur stor andel
som har psykisk ohälsa är en direkt följd av mätmetoderna, bortfallet
och den undersökta populationen. Detta gör jämförelser av förekomst
svåra. Däremot är skillnader mellan olika grupper och förändringar
över tid mer robusta data.
En genomgång av ett flertal studier visar att förekomsten av psykisk
ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre. En ökning har framförallt
observerats hos de unga kvinnorna. Även förbrukningen av
psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har ökat mer hos
unga. En av orsakerna till resultaten skulle kunna vara attitydförändringar
till att ange psykisk ohälsa. Dock visar en undersökning av olika
åldersgruppers sätt att bevara enkätundersökningar i PART- studien
inga skillnader mellan olika åldersgrupper d.v.s. det finns inget stöd för
en attitydförändring specifikt för unga.
Ökningen har skett parallellt med att samhällets ekonomi försämrats
och att en reducering skett av det formella sociala nätverket. Unga personer
har svårare att etablera sig i vuxenlivet och ungdomstiden har
förlängts.
Det tycks således som att den psykiska ohälsan ökat mer bland de unga
än i andra åldersgrupper. Det saknas dock kunskap om den viktigaste
frågan: vilka konsekvenser har ökningen av psykisk ohälsa för den enskilda
och samhället?