De kan, de vill och de orkar, men …: studier av närstående till personer drabbade av stroke samt granskning av informationsmaterial från svenska strokeenheter

Författare
Wallengren Gustafsson, Catarina
Titel
De kan, de vill och de orkar, men …: studier av närstående till personer drabbade av stroke samt granskning av informationsmaterial från svenska strokeenheter
Utgivningsår
2009
Stad
Borås
Utgivare
Högskolan i Borås; nr 17
Sammanfattning

Akademisk avhandling

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka förståelsen för närstående i deras föränderliga livssituation under de sex första månaderna efter en persons strokeinsjuknande, med särskild fokus på lärande. Vidare var syftet att utvärdera de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter. Metod: I delstudie I, intervjuades 16 närstående om vad det innebar att bli närstående till en person drabbad av stroke. I delstudie II, återintervjuades 9 närstående om vad det innebar att vara närstående till en person drabbad av stroke. Intervjuerna skedde sex månader efter den drabbades strokeinsjuknande. Data från de båda studierna analyserades med hjälp av Lindseth och Norbergs fenomenologiska hermeneutiska analysmetod som är inspirerad av Ricoeur. I delstudie III, intervjuades 16 respektive 9 närstående om vad de ville veta och förstå under de sex första månaderna efter den drabbades strokeinsjuknande. Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. I delstudie IV, granskades 42 skriftliga informationsmaterial från 21 svenska strokeenheter. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att bli närstående till en person drabbad av stroke innebar att uppleva kaos men också att nå en vändpunkt. Den var startskottet för en febril aktivitet som visade att närstående hade en beredskap att söka ordning i kaoset (I). Att vara närstående till en person drabbad av stroke innebar en kamp för frihet. Närstående ville inte anpassa sig till den drabbades ohälsa eller dess konsekvenser. De ville välja sitt eget levnadssätt och skriva sin egen historia och därför integrerade de ohälsan och dess konsekvenser i sina liv (II). Den information som närstående ville ha handlade om den strokedrabbade, de professionella och om sig själva. Dessutom visade resultatet att deras sökande efter information var relaterat till personlig involvering, situationella faktorer, olika kunskapsbehov och sätt att skaffa sig information (III). De skriftliga informationsmaterialen höll adekvat kvalitet gällande inre och yttre struktur. Dessutom höll de samma nivå när det gällde läsbarhet. Däremot varierade informationsinnehållet mellan de olika strokeenheterna (IV).

Tillbaka till söksidan