Bank och e-legitimation

Det är banken som bestämmer vilka de vill utfärda ett bankkort eller bank-id till. Eftersom banker är privata företag finns det ingen laglig rätt för alla att ha ett bankkort eller bank-id. Det medför att många personer med svår intellektuell funktionsnedsättning nekas bankkort och bank-id av banken utifrån en säkerhetsmotivering. Banken menar ofta att personen måste kunna använda kort och kod självständigt och det innebär en för stor risk om andra personer hanterar kort eller koder åt personen. Det medför i sin tur att många står utanför det digitala betalsamhället.

Eftersom kontantanvändningen minskar i Sverige minskar även de flesta ställen som tar emot kontanter, vilket gör det ännu svårare för assistenter eller boendepersonal att hjälpa den enskilde att betala i olika situationer. Eftersom alla banker har olika riktlinjer kring detta kan exempelvis en god man prata med olika banker för att försöka se till att personen får ett kort.

Vad gäller e-legitimation så ställer alla idag giltiga e-legitimationer såsom Bank-id och Freja krav på att du ska förstå vad du skriver under. Rent rättsligt blir inte ett avtal eller signering giltig om man inte förstår vad det är man ingår för avtal/skriver under, vilket medför att alla de e-legitimationer som finns idag inte blir aktuella för personer med svår intellektuell funktionsnedsättning. Idag finns inte heller någon möjlighet som är rättsligt giltig för ställföreträdare att bistå huvudmannen med att signera med e-legitimation.

Nu bereds ett förslag om införande av en statlig e-legitimation hos regeringen som förväntas vara på plats 2026. Enligt utredningens förslag ska alla kunna få den statliga e-legitimationen, vilket skulle underlätta för personer med svår intellektuell funktionsnedsättning i digitala kontakter med till exempel vården eller Försäkringskassan.

Läs utredningen om säker och tillgänglig digital identitet på regeringskansliets webbplats